Christian J

Första bilden ser ut som en anemon, kanske Majano, som ofta betraktas som skadedjur i stil med Aiptasia.

Var sitter den optiska sensorn (ögat) någonstans? Om din ATO fungerar på samma sätt som Tunzes så är det den optiska sensorn som läser av vattennivån vid normal användning, och skall därför sitta vid returkammarens lägsta vattennivå (när returpumpen är igång). Flottören är bara avsedd som extra säkerhet för att förhindra översvämningar, och skall sitta någon centimeter över returkammarens högsta vattennivå (när returpump är avstängd).

Enligt uppgift har Clarisean en 32mm röranslutning (hona antar jag, men är inte säker). Vilka delar behöver jag för att koppla en sådan till en 40mm slang? Krävs både en 40/32-övergång (alltid hona?) och ett par skarvrör på 40mm respektive 32mm?

Kolkälla är t ex vodka, ättika, socker eller nopox, vilka allihop har till syfte att öka bakterietillväxten. Aktivt kol är något annat.

Om du överdoserar kolkälla kanske det är bakterier. Det kan även vara kalkutfällningar pga överdosering av något. Även helt ny sand kan avge mycket kalkdamm.

Den klarar sig kanske på podsen eftersom du har refugium. Vet ej om den äter plattmask, men det finns även wrassar och en nakensnäcka som kan äta dem.

Vad jag förstår innebär det bara att man tillsatt bakterier till död sand.

Sjöborren hittar nog mat, testa annars att ge den nori. Sandvändare kommer att länsa sanden på allt ätbart även i ett inkört kar, så de behöver tränas att äta annat (prova att stoppa ner pellets i sanden så fisken ser, t ex genom ett genomskinligt rör). Sandsjöstjärnor vet jag inte riktigt, ny ren sand innehåller väl inget ätbart?

Det stämmer! Det svåra är att hindra parasiten från att komma in i karet, t ex med nya fiskar, levande sten, snäckskal eller vatten från akvariebutik. En del menar att man kan eliminera risken genom att använda "hinkmetoden" (tank transfer method) på alla fiskar, alltid kasta allt butiksvatten, och hålla sten och koraller i karantän minst en månad.

Vet du om putsarfisken i experimentet fick se sig i spegeln innan fläcken målades dit? I så fall kanske den lärt sig hur den "borde" se ut i förväg. En mer kontroversiell teori skulle kunna vara att den jämfört sig med andra putsarfiskar, vilket i sin tur skulle innebära att den inser att den är en putsarfisk. Ja hundar brukar ju tvärtom gilla att smutsa ner sig och brukar väl bara klia sig just för att något känns. Dessutom brukar väl hundar förlita sig minst lika mycket på luktsinnet och hörseln som på synen. Undrar hur man skulle kunna göra ett spegeltest på en hund --kanske om man satte fast en luktfri men visuellt tilltalande godisbit där hunden inte kan se den (på toppen av huvudet?).

När man talar om trollen, nu slutade min Tunze 6020 (med AC-motor) som jag haft i nästan fyra år (men inte använt hela tiden) plötsligt att fungera utan synbar anledning.

Enligt https://www.easycalculation.com/measurement/aquarium-glass-thickness-calculator.php kan man komma upp till 2,6 i säkerhetsfaktor med 70cm höjd+bredd, vilket verkar anses acceptabelt men inte jättebra, sänker man dessutom vattennivån blir det förstås säkrare.

Plus betydligt tjockare glas, och svårare att nå ner i karet (särskilt vid bakre delen). Sant, även om det blir svårare att se smådjur längre in i karet, och eventuell smuts i vattnet kommer att framträda tydligare ju mer vatten man tittar genom. I vissa fall kan det även vara svårt att nå längst in, beroende på hur karet är placerat (kan man gå runt bakom karet blir allt mycket enklare).

För att lyckas som putsarfisk måste den förstås känna till vad som skall putsas bort på en mängd olika arter av klientfiskar. Antagligen lyckas putsarfisken med detta genom att känna igen parasiter och andra anomalier oavsett art på klientfisk. Kanske den målade fläcken liknar putsarfiskens definition av något som bör putsas bort. Om man istället målade ett vackert mönster på fisken kanske den inte skulle reagera på samma sätt? Ja hurpass etisk (eller inte) man bör vara är väl en separat fråga, som inte borde påverka forskning om kognition. Sen kan man förstås ifrågasätta själva forskningsresultaten och tolkningarna av dessa, och det är väl det som de flesta anser sig göra (till skillnad från meningsmotståndarna).

Den måste även ha insett att fläcken inte borde finnas på sin kropp. Frågan är då hur fisken förstått detta, genom att jämföra sig med andra (omålade) putsarfiskar, eller på något annat sätt? Kanske för att det suddar ut den tänkta avgränsningen mellan människors och andra djurs medvetanden?

Hej! Hur får chaeton ljus i filterkammaren om den täcks av vadd? Har du levande sten och skummare behövs inte filtervadd/svamp (utom möjligen för att fånga upp synliga partiklar i vattnet). Jag hade nog struntat i vadden och chaeton och istället placerat skummaren i filterhörnan. Det går säkert bra med enbart Eheim-pumpen, även om streampumpar är bättre. Det borde gå utmärkt, men gärna fler eremiter. Om du menar Nemateleotris magnifica så hoppar den gärna, så akvariet bör täckas över med nät eller galler. 5 kilo levande sten kanske räcker, beroende på hur tät den är. Bakterierna är nog inte nödvändiga om du har levande sten. Jag tror inte chaeton trivs med 24 timmars ljus, men det verkar finnas olika åsikter om det. Vattenbyten behövs nog inte på många månader med de få djuren du nämnde. Under inkörningen (första 1-3 veckorna) kan nitrattester visa felaktigt mycket höga värden pga nitrit i vattnet, det verkliga nitratvärdet stiger mycket långsammare. Testa nitrat efter en månad, troligen ligger det då nära noll om du inte matat väldigt mycket. På längre sikt kommer kanske mjukkorallerna, skummare och levande sten avlägsna lika mycket näring som fiskarna producerar, med risk för näringsbrist. Chaeton kommer kanske inte att kunna växa ens om den får ljus. Skaffa hellre fler eremiter (5-10st beroende på storlek?) precis innan du slår på ljuset, så de kan beta av trådalgerna innan de hunnit etablera sig. Snäckor äter mest oproblematiska filmalger enligt min erfarenhet.

Är detta samma? Finns fler storlekar https://www.shop-meeresaquaristik.de/Hoses-and-Accessories/Hose-Accessories/Hose-clamp-made-of-plastic-20-23-mm-for-16er-pipe::18249.html Vad betyder "16er pipe" i sammanhanget, är det tänkt rördiameter innanför en 20-23mm slang?

Kanske putsarfisken tror att det är en annan fisk, och försöker putsa den? Men så fort den närmar sin mun mot pricken i spegelbilden flyttar sig förstås den andra fisken i spegelbilden. Så vad putsarfisken kanske egentligen lärt sig är att styra sin motsträviga patient (dvs spegelbilden) för att få pricken i spegelbilden så nära sig som möjligt (dessvärre fortfarande utan att kunna komma åt den med munnen)? Orkar inte läsa studien igen, men det vore intressant om fisken sedan simmade bort från spegeln och kliade sig mot en sten just där pricken sitter (och då pga att fisken minns rent visuellt var den sitter från sin spegelbild, och inte för att det kliar just där pga pricken).

Även de gamla luftkylda Turbellerna gick väl att styra med Tunze Powertimer, trots att de drevs med växelström. Hittade en bild här: http://www.aquarist-classifieds.co.uk/php/detail59_277506.php

Kanske de dör efter ett par veckor, men jag har inte gjort några jämförande tester... Däremot menar http://reefkeeping.com/issues/2004-05/rs/index.php att snäckor är väldigt känsliga och bör droppacklimatiseras i hela 5-10 timmar. Om det egna karets salthalt (och ph?) är väldigt nära butiksvattnets spelar det kanske inte fullt så stor roll.

Snäckor sägs vara väldigt känsliga vid acklimatiseringen, jag skulle kört en droppe/sekund genom hävertslang en timme, sedan kastat hälften av vattnet och fortsatt minst en timme till, gärna ännu längre. Kan de ha svårt att röra sig i sanden? Sätt dem på stenen istället. Fast dagtid brukar de ofta hålla sig stilla.

Skall bli intressant att se om min gyttja/avskum förändras när jag sätter i fler koraller och andra planktonätare i karet. Kanske även testa att minska effekten på skummaren, eller stänga av den i intervaller. Din Sanderskummare ser förresten väldigt stor ut bredvid karet (även om de väl tillverkade ännu större modeller)? Hurpass effektiv uppskattar du att den är jämfört med dagens skummare?

Även https://www.advancedaquarist.com/2010/2/aafeature hittade indirekta tecken på plankton. Min egen skummare (i ett kar nästan utan koraller) brukar bli full med brungrön gyttja som fastnar i stigröret, kan den gröna nyansen bero på klorofyll från phytoplankton?

Korallrevsakvariet (Fosså/Nilsen) nämner knappt fosfat alls utom i samband med fosfatrikt kranvatten, och det verkar underförstått ha syftat på betydligt högre värden än akvariet självt kunde ackumulera. En teori kan ju vara att dåtidens akvarier inte varit igång tillräckligt länge för att fosfat skulle hunnit uppnå farligt höga nivåer. Med "flux", menar du att nästan all N & P finns i plankton och andra organismer? Det låter som om det finns två skötselmetoder: 1. Mer levande plankton/flux (det går väl att odla både phyto och zoo numera?) och lägre näringsvärden (som i naturen eller ännu lägre?), ett fåtal algätare. 2. Mindre levande plankton, men istället lite högre näringsvärden och betydligt fler algätare. Kanske måste kan rengöra rutorna oftare också. Nackdelen med algätare tycker jag är att många av dem egentligen inte verkar hör hemma på ett korallrev: - Jag har aldrig sett snäckor och eremiter bland koraller (i Röda Havet). Kanske de är nattaktiva, eller så fångas de som säljs i butik från t ex sjögräsängar. - Sjöborrar verkar mest finnas i bränningarna vid klippstränder, där knappt koraller kan växa (däremot kan det finnas lite trådalger där). - Papegojfiskar finns bland koraller, men går inte att hålla i dagens akvarier. - Kirurger finns ofta bland koraller, men långt färre per kilo sten än i akvarier. Jag skulle nog föredra planktonmetoden om den är praktiskt genomförbar, t ex om levande plankton på flaska inte kostar mer än annat foder. Jag har också en teori om att dagens skummare tar bort levande plankton som förökar sig i akvariet, så det kanske man bör justera effekten på skummaren så att en balans uppstår.

Jag tror det teoretiskt går styra dem, men isf genom att variera frekvensen (istället för spänningen, som på DC-pumpar). Växelströmsfrekvensen i Europa är på 50Hz, och att tillverka en styrenhet som varierar denna är kanske inte kostnadseffektivt?