Gå till innehåll

Christian J

Medlem
  • Antal inlägg

    2 221
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    20

All aktivitet

  1. Man kan (kunde?) även sälja vissa CITES A artiklar (om de tillverkats innan förbudet) med intyg från Jordbruksverket. Jag skaffade ett sådant intyg för tio år sedan, något kvitto hade jag inte men Jordbruksverket nöjde sig med ett foto på tillverkarens namn som datering.
  2. Det låter vettigt, men då är det samtidigt viktigt att akvariehobbyn uppmuntras istället för att motarbetas (inga köpare, inget naturskydd). Svenska myndigheter kan alltså inte stödja CITES och samtidigt misstro hobbyister i gemen som potentiella miljöförstörare och smugglare. Tvärtom borde svenska myndigheter underlätta för akvariehobbyn. Detta kan åstadkommas genom att undvika svårtolkade regler och onödig byråkrati, men jag kan även tänka mig mer aktiva åtgärder --kanske SIDA skulle kunna stödja korallodlingar i tropikerna? Även sänkt moms på koraller kan vara en idé för att främja handel. Jag är tveksam, det är väl främst extra färgglada varianter som är dyra? Dessa är väldigt sällsynta i naturen, så proceduren är väl något i stil med att: 1) hitta en sådan moderkoloni i naturen, 2) massföröka den, 3) skapa efterfrågan för den nya varianten hos köparna. Så fort en dyrbar variant kommit ut i handeln kommer förstås även andra odlare börja föröka den (både i tropikerna och i USA/EU), men det är väl inte olagligt i sig (korallgener är ju inte mönsterskyddade än så länge)? Däremot kan jag tänka mig att odlarna i tropikerna ogärna vill ha konkurrens av odlare i USA/EU.
  3. Exempel skulle uppskattas! Jag det tycker formuläret verkar lite problematiskt, hälften av fälten verkar inte ens applicerbara på könlöst förökade koraller. T ex: Ursprung - ofta vet man inte som hobbyist var en köpt korallkoloni odlats, eller vilket land moderkolonin ursprungligen kommer från. Det aktuella djuret härstammar från - födelsedatum, på föräldradjuren? Avsändarland inom EU?
  4. Jag är inte närmare bekant med fågel och reptil, men det låter som en (eventuell) ny tillämpning i akvarieammanhang? Nej jag menade ett kvitto som åtminstone anger att det är en korall (eller vad nu svenska myndigheter begär). På mina gamla akvariebutikskvitton står det bara "moms1", "salt levande" eller "övrigt". Ja, förhoppningsvis börjar butikerna stämpla in det automatiskt på kassaapparaten. Butiken måste alltså i praktiken ta legitimation av Sven för att ha ryggen fri? Och ta kvitton av Sven, förstås.
  5. Om Sven saknar kvitton antar jag att det är förbjudet för butiken att ta emot dem?
  6. Nämnde fallet främst som exempel på hur märkligt domstolar kan bete sig. Och även om gitarrsäljaren slapp domstolsstraff så kan säkert den flera år långa processen i sig orsakat en del onödig stress. Det är väl fallet i trådstarten som fått en del att oroa sig över en ny, hårdare attityd från myndigheterna...men som sagt omöjligt att bedöma utan mer bakgrundsinformation. Detta gäller som sagt nästan alla stenkoraller i privat ägo idag, eftersom butiker mig veterligen inte bifogar specificerade kvitton. Oavsett så saknar kanske 95% av korallerna i privat ägo dokumentation. Den enklaste lösningen vore kanske om svenska myndigheter utgick från att privatägda koraller generellt är legala så länge inga det inte finns direkta indikationer på smuggling från tropikerna, och inte betraktade hobbyodling som tillståndspliktig "verksamhet" förrän den började bli lönsam/skattepliktig.
  7. Med tanke på ovanstående förstår jag inte riktigt behovet av den ytterligare kontrollen och tillstånden från Länsstyrelsen, det verkar helt överflödigt. Kanske just överflödigheten är ett argument för att begära lagändring/mildring av Länsstyrelsens regler och tillståndskrav? https://lagen.nu/begrepp/Självständighet,_varaktighet,_vinstsyfte skriver så här: "Vinstsyfte Verksamheten måste inte rent faktiskt gå med vinst, däremot ska det vara syftet." (min kursivering) Så om hobbyisters verksamhet alltså inte har som syfte att gå med vinst så borde väl inte något vinstsyfte finnas? (länken till Länsstyrelsen) Apropå domstolar och CITES: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=6616654 "trots att hovrätten anser att mannen begått ett ringa artskyddsbrott genom att annonsera ut gitarren så frias han. Motiveringen i domen - förenklat - är att det handlar om en engångsföreteelse och att mannen inte känt till att det var förbjudet att sälja gitarren. Mannen får behålla gitarren." Jag gissar att någon enskild akvarist visserligen skulle kunna bli indragen i en liknande process, för att i slutändan också slippa straff. Men det är nog ingen risk att ett större antal drabbas enbart pga ospecificerade butikskvitton. Däremot kanske odlare i gråzonen mellan hobby- och näringsverksamhet (om det alls finns sådana i Sverige?) bör vara lite försiktiga, särskilt om dokumentation av moderkolonierna saknas.
  8. Jo det går ju iaf att ta betydligt bättre betalt för en raritet, åtminstone tills hobbyisterna börjar föröka den själva. Nackdelen med detta är att handlarna ständigt måste erbjuda nya boutique-koraller för att kunna konkurrera med hobbyisternas secondhandmarknad, och den dag man inte längre lyckas med det kraschar kanske hela branschen? Å andra sidan fungerar ju många andra delar av samhället på exakt samma sätt (t ex klädmode), så risken för kollaps är kanske inte så akut trots allt.
  9. Varför är det ett allvarligt problem, pga naturskyddet? Men numera är det väl huvudsakligen sällsynta färgglada exemplar av stenkoraller som plockas vilt, sedan massförökas dessa exemplar i odlingar. Om detta stämmer är väl påverkan på naturen ganska försumbar. Fast är det verkligen någon som köper så dyra koraller? Men visst är det lite av tulpansvindel över korallerna idag, så sälj dina fort innan priserna kraschar.
  10. Ja det har faktiskt fungerat tidigare, se t ex: https://reverb.com/news/cites-restrictions-on-musical-instruments-could-be-coming-to-an-end Tyvärr ligger det väl knappast i handlarnas intresse att hobbyister köper fraggar direkt av varandra, så vi kan kanske inte räkna med något stöd från handeln.
  11. Jag har aldrig fått specificerade kvitton på koraller jag köpt, och kan alltså inte bevisa varifrån de kommer från utan DNA-analys (låter orimligt dyrt). Så för att starta "verksamhet" kanske inte sådana koraller går att använda, utan man måste istället köpa helt nya för att få med dokumentation? Jag har även haft stenkoraller som växt upp från levande sten. Jag antar att sådana inte går att använda till "verksamhet" heller, för hur kan man bevisa att sådana koraller inte blivit illegalt importerade?
  12. Har nu flera gånger sett min Centropyge loriculus nafsa på de yttersta spetsarna av Diadema-sjöborrars taggar. Kan sjöborrar ta skada av detta? Och skall inte taggarna vara både vassa och giftiga?
  13. Skummare bildar (av)skum, vilket avlägsnar olika organiska avfallsämnen (bakterier, proteiner, ammonium) och förbättrar gasutbytet (av t ex syre) mellan vattnet och luften. Dock kan det vara svårt att hitta bra skummare till små akvarier, kanske Tunze 9004 skulle kunna funka? Det finns även Tunze 9001, men den har jag inte provat. Vilka typer av djur hade du tänkt dig? Det påverkar delvis tekniken.
  14. Jag använder också kalkvatten genom en Tunze Osmolator och Calcium Dispenser. Främsta nackdelen med Dispensern är om man spiller pulver i det rena vattnet utanför, då slutar backventilen fungera och måste rengöras i ättika. Det verkar även vara svårare att hitta kalciumhydroxid i svenska butiker numera, men i Tyskland säljs det fortfarande. Så länge kalkvattnet räcker till mängden koraller man har är det den enklaste (och billigaste) lösningen, dels får man automatiskt rätt proportioner mellan kalcium och alkalinitet, dels är det ganska svårt att överdosera om man använder osmolator (jag testar alk en gång i veckan och justerar mängden kalciumhydroxid efter det). Ökar behovet av kalcium och alk ytterligare kanske man måste gå över till kalkreaktor, Ballinglösning eller liknande, men då behöver man samtidigt mer teknik som kan krångla.
  15. En streamer är också en pump (fast med vidare stråle). Däremot stämmer det att du inte behöver något filter om du har levande sten. En skummare är också bra, även om de kanske tar upp mycket plats i ett 30 liters kar. Viktigaste testerna är för salthalt (hydrometer är billigast, refraktometer exaktare) och temperatur. Övriga vattenvärden behöver man inte testa under uppstarten, tvärtom luras man ofta att ta till onödiga panikåtgärder pga vattenvärden som rättar till sig av sig självt efter några veckor (exempelvis visar nitrattester helt fel om det finns minsta nitrit i vattnet). Efter några månader kan man börja testa alkalinitet och nitrat för att se hur mycket och hur ofta man behöver byta vatten. Algätande djur kan däremot vara bra efter några veckor (senast så fort minsta tecken till gröna trådalger visar sig?), eremitkräftor brukar vara bra och tåliga. Ser du någon glasros på stenen kan en pepparmintsräka hjälpa.
  16. Om det rinner över kan det väl inte hindra flödet särskilt mycket. Jag skulle gissa att rören är för smala, kanske även ventilen blockerar (även i vidöppet läge?).
  17. Är det något slags lock på filtersockan? Annars skulle väl vattnet bara rinna över, det gör det på min bubbefällesocka när maskorna på den sätts igen av smuts.
  18. Jag loggas inte in automatiskt längre. Jag vet inte om det beror på forumuppdateringen eller att jag uppdaterade Firefox till version 71.0 (båda skedde ungefär samtidigt) men jag nämner det ändå ifall fler medlemmar har samma problem. På en annan site kunde jag plötsligt inte heller logga in automatiskt med Firefox 71, men där började det plötsligt fungera igen efter ett par dagar.
  19. Nitrat, inte nitrit (iofs för högt ändå). Men vad innebär de två kolumnerna med värden: den vänstra verkar kallas Normalvärde och den högra Gränsvärde.
  20. Vet inte om jag förstår provsvaret rätt, kanske @Lasse kan hjälpa? Om det står 20ppm är det kanske i högsta laget (med tanke på att matning kan höja det ytterligare med tiden). Förstår inte riktigt vad du menar där: hårdhet på kranvattnet, eller alkalinitet i akvarievattnet?
  21. Fast ta gärna en större modell, t ex 9012 (eller motsvarande äldre modeller om du hittar någon begagnad). Jag använde en 9004 i flera år i mitt 300-literskar, men har fått mycket mindre algproblem sedan jag skaffade en större. Du kan nog ta bort det om du vill. Ja det verkar stämma, vanliga 54w-rör är annars 1150mm tror jag. Svårt att säga, kanske hälften kan vara lagom? Densiteten skiljer sig ibland beroende på stenens form och antal håligheter. Ta så mycket du tycker ser snyggt ut. Jag vet inte, det beror kanske på hur väl emballerad den är, och hur kallt det är ute? Även vid köp från butik dör det alltid en hel del organismer på/i stenen under inkörningen, det är helt normalt men bakterierna återhämtar sig. Däremot finns det kanske risk för att en tidigare ägare haft sjukdomar i sitt kar (cystor av parasiterna Cryptocaryon och Oodinium kan följa med på sten, detta gäller även om stenen legat i kar med fisk i butiken), eller använt olämpliga kemikalier/mediciner, eller att stenen är full av fosfat som leder till algexplosion. Men om den tidigare ägaren har ett välskött kar är det nog mindre risk, dessutom kanske sådan redan inkörd sten förkortar inkörningen av ditt kar till nästan ingenting.
  22. Jag vet inte hur inkörningen påverkas om man inte har skummare under den perioden, kanske det blir störe risk för algexplosion? Det beror kanske på hur inkörd den levande stenen är. Köp iaf ingen fisk före skummaren. Skumpatron i t ex ett innefilter fungerar utmärkt till saltvatten. Krossad levande sten är nog inte så effektivt som filtermaterial (använd hellre levande sten som inredning i karet). Aktivt kol behövs inte, främsta användningsområdet är om vattnet börjat gulfärgas efter en längre tid. Det är inte så användbart till saltvatten. Tunze gör bra inneskummare. Skall du ha en sump finns det även många andra skummarmärken att välja på. Har inte Juwel specialmått på sina lysrörsramper? 2x54w borde kunna räcka till iaf mjukkoraller, men faktisk lysrörsstyrka beror mycket på reflektorernas kvalitet. För fiskarnas del spelar inte belysningen någon större roll. Äkta levande sten är mycket bättre biologiskt. Dock finns risk att Aiptasia (glasrosor) följer med, men en pepparmintsräka bör isf äta upp dessa (iaf små exemplar, större exemplar kan man begrava i revepoxy även om de ofta lyckas hitta en utväg genom något hål i stenen). Osmos behövs bara om kranvattnet har dålig kvalitet (t ex för mycket koppar eller nitrat), vilket varierar mellan olika orter och även byggnader. Kanske ett Tritontest på vattnet ur den egna kranen kan visa detta. Vattenverkets analys kan också vara användbar, men visar inte om t ex husets egna vattenledningar fäller ut koppar. Av dyrare saker räcker det nog med skummare och streamers till att börja med, samt något att mäta salthalt med (gärna en refraktometer), värmare (gärna två svaga än en som är för stark, ifall den hakar upp sig). Lägg till det levande sten och sand (så mycket som blir snyggt, bry dig inte om gamla tumregler om x kg per liter). Automatisk vattenpåfyllning, främst av bekvämlighetsskäl. En starkare belysning om du vill ha mycket koraller. Om du vill ha stenkoraller, tillförsel av kalcium- och alkalinitet (och tester för detta).
  23. Menar du bättre utfärgning av korallerna, eller bättre färgåtergivning av allt (även t ex fisk)? Bättre täckning/spridning borde vara gynnsamt för koraller eftersom de både får mer ljus på normalt skuggade ställen, samtidigt som de blir mindre brända rakt ovanifrån.
  24. Dessutom kan alkaliniteten sjunka med tiden (kan också testas). Denna kan höjas på fler olika sätt om vattenbytena inte räcker.
  25. Du behöver nog inte byta vatten alls, så länge inte nitrathalten stiger till farliga nivåer. Djuren du nämner är dessutom ganska tåliga. Du skulle kunna testa nitrat t ex varje månad, och anpassa mängden vattenbyte så att nitrathalten håller sig stabilt på sikt.
×
×
  • Skapa Ny...