Lasse

Jag har en liggande här hemma om du vill att jag skall komma och mäta när du är klar. MVH Lasse

Om det är AC-RC:s 10 wattare så säger de att ca 55 grader är när maxgränsen mätt på den lilla bakplattan (gäller deras stora chip men är överförbart på de mindre också) Jag brukar sträva efter max 40 - 45 grader på bakplattan. Om du ser till att du har några små fläktar på varje sida av flänsen och låter det ena paret blåsa in över flänsarna och det andra paret blåsa ut på andra sidan så får du luftväxling och du kommer att få ner temperaturen. Kan räcka med en på varje sida också. Använd 50 mm fläktar, 10 mm tjocka (liknande orginalfläktarna och se till att de suger/blåser ut genom ventilationshålen) MVH Lasse

Med de PAR värden dessa lampor har så är det nog så att de 36 Watten räcker mer än väl speciellt om du inte kör med linser Manks. Se till att du placerar på ett sådant sätt att du kan sätta på linser (åtminstone 90 graders) i ett senare läge om det inte räcker ända ner. Fungerar det bra utan linser så undviker du till en del eventuella discoeffekter men linserna har stor betydelse för vilket PAR värde du läser längst ner MVH Lasse

Jag skrev så här . Skall givetvis stå 490-575 nm och inget annat.@chum: det finns folk här som har bägge modellerna - hör efter deras erfarenheter och hur de upplever ljuset istället. Det finns många sätt att flå en katt och det är inte döden för dina koraller oavsett vilken du väljer men försök i alla fall att se bägge två "in action". MVH Lasse

Nu får du komma lite med källor: 1: Vad har du för källa till detta 2: Vad har du för källa till det. Många varnar i stället för rött ljus som en orsak till blekning 3: Vad har du för källa: artikel efter artikel pekar på att i stället för detta så bidrar actinic våglängderna just till detta vid en kraftig fotosyntes 4: Förklara "action spectra" Du har fortfarande inte talat om källan till dina första diagram - inte heller varför din källa skriver och varför PUR räknar bort just denna del.Sedan visar du stolt ett diagram vad som du tror visar rött ljus betydelse för återhämntning. Diagrammet är taget från en artikel vars abstrakt börjar så här: Vad man visar är inte fotosyntesen utan två antiradikalers beroende av våglängd och det stödjer precis det som jag skrev under 3 ovan. Artikeln som du tagit ut ett action spectra handlar inte i första hand om zooxantheller utan att man har hittat en annan grönalg som lever i det döda området av korallen och kan leva där eftersom just våglängderna krin 720 nm inte absorberas av det levande skiktet. Nu är det inte jag som säger att det röda våglängderna ofta är borta redan vid 4 meter över många rev utan det är en uppgift som jag läste i en referens från USA:s marin. Tyvärr har jag inte länken men jag tror att Stig I Gemla har den - han visade den först i alla fall. Sedan frågar du vad jag har läst för litteratur som jag grundar min åsikt på. Dels har jag redan visat vid vilka våglängder de flesta proteiner som är inblandade i fotosyntesen har sina absorbationstoppar, dels har jag exempelvis läst denna artikel. Den här är inte så dålig heller även om det finns invändningar om metodiken. Här är en annan och på detta djup (120 meter) lär det inte finnas något rött ljus. Den här artikeln har inte direkt med ljuset att göra men var väldigt intressant - slutsats - mata inte dina koraller nattetid!!!! Den här artikeln tar upp det röda ljuset från LED Den här artikeln beskriver skyddande proteiner Nu vet du lite mer vad jag läst Det är väldigt viktigt att stryka under att jag tillhör inte de som vill ha helt blått ljus. Jag vill ha ett vitt ljus med de flesta våglängder men det får jag genom att använda vita LED med höga Kelvintal och jag har ofta en ratio på 1:1, alltså mycket vitt ljus (fast jag vill ha upp mot 16 000 K.) Det behövs inte en massa andra LED färger (i ett korallrev) om man använder höga Kelvintemperaturer på sina vita LED. Cree:s LED innehåller mycket grönt ljus och tillsammans med blått - vad blir det då i ett saltvatten med gulämnen? För att få bort gulfärgningen så måste man använda ett förhållande på upp mot 3 blåa till en vit och då blir det väldigt urvattnat vad gäller andra färger. jag förstår att man då måste sätta till röda LED bland annat för att åtminstone få reflekterande röda färger. Använder man däremot höga Kelvintal så är det normalt inte så mycket grönt i spektrat och man får ett ok ljus i förhållandet 1:1 och bra färgåtergivning. En av de främsta argumenten för att använda Cree:s vita dioder är att de ger mer lumen per watt (detta är sant med en viss modifikation) men det gör de på grund av att Cree har optimerat fosforsammansättningen till att ge det ljus som man mäter lumen med. Det innebär mycket grönt ljus. Men detta innebär IMO att deras vita dioder inte är det kvalitativt bästa valet. Jag vill ha vita av högre Kelvintal. Titta på den här grafen från Cree XP-G och håll i minnet att grönt är mellan 490 och 475 Sedan vill jag gärna veta ditt PAR värde i botten på din 90 cm höga tank MVH Lasse Edit Vill förtydliga en sak. Jag skrev turbida vatten över korallreven. Det var felskrivet - jag menade turbulenta vatten, det vill säga med inblandninga av luftbubblor. det var det som enligt den artikeln jag läste gjorde att röda våglängder var borta redan vid 3-4 meter. Turbid betyder innehållande partiklar och det var inte det jag menade.

Börja försiktigt. Jag skulle nog inte våga med mer än 5 gram på hela karet. Mät nästa dag. kan hända jag är försiktig i överkant men ta det lungt. Sprid ut det försiktigt i en kraftig vattenström - ta det långsamt. Får du dimma så går det för fort. Skaka burken ordentligt så det är blandat väl. MVH Lasse

Det finns ytterligare en multichiplösning och det är Orphec Sedan kan man ju bygga själv också om man vill ha den typ av lösning. MVH Lasse

Jag är övertygad om att du skulle klara dig med två sådana här om du vill göra det enkelt. Det finns numera också en Goosneck till dem. Men det är roligare att bygga själv @ Manks: Var det Steves LED du beställde från? EDIT - såg att det var från aquastyleonline MVH Lasse

Typisk fas för ett nystartat akvarium. gör som Wigge säger - dessutom fins det eremiter som brukar gilla att frossa på dessa alger. Titta på denna gamla tråd med start vid inlägg 35. MVH Lasse

Ta upp det med AC-RC - de är lyhörda för kommentarer. Den finns numera också som en sötvattensmodel (inklusive röda dioder) Appropå disco - en av orsakerna till att jag sett disco i mitt kar är att en röd diod kom precis över turbulent ytvatten - då fick jag ett fint discoskimmer i karet Mellan blått och vitt har jag sällan sett det. MVH Lasse

Det finns något i mitt huvud som säger magnesium när det gäller kalkalger. kommer dock inte ihåg detaljerna. Jag tror det disk. mycket när preparatet "Purple up" dök upp för ett antal år sedan. Kalcium plus karbonat = Kalciumkarbonat (CaCO3)= kalksten. Magnesium formerar sig också som magnesiumkarbonat och bildandet av det sägs vara grunden till att man kan hålla en så relativ hög kalciumnivå som 440 - 450 mg/l i ett saltvattenskar. Formen av magnesiumkarbonatens kristaller skall enligt vissa uppgifter göra så att kalciumkarbonat inte fälls ut på en yta. Kar med låga magnesiumhalter drabbas också ofta av låga kalciumhalter. Förutom nitrifikationen så konsumerar alla försurande ämnen också karbonater MVH Lasse

Helt riktigt Janne MVH Lasse

Med all respekt: de tre diagrammen finns inte i artikeln Microenviroment and photosynthesis of zooxanthellae in scleractinian corals studied with microsensors for O2, Ph and light Läst igenom artikeln (som är från en försäljare av akvarieprodukter) och det liknar inte mycket av det jag tidigare läst om koraller och fotosyntes. Bland annat förespråkar han en basbelysning på ca 6500 K - något som de allra flesta korallakvarister lämnat för länge sedan. dessutom är det fullt av motsättningar - han visar bilden du refererar till ovan och delar upp i olika delar. Den första kallar han Phototropic response. Det är något som många plantor visar och det är att de vänder sig eller växer mot ljuset. Det anses triggas av blå och gröna våglängder. Men det har inget med fotosyntesen att göra. Nummer 2 B: Photosynthetic response vet faktiskt inte vad han menar och C: Chlorophyll synthesis beskriver han att endast ske kring 670 nm och vad han menar det fattar jag inte helt. tur att inte alla koraller som lever under 5 meter i naturen inte har läst följande mening (rött av mig)Att man bör ha med 630 och 660 nm i växtakvarier och för landväxter är klart men att det skulle behövas för koraller är inte lika klart. Vissa koraller (som lever nära ytan) kan möjligtvis tillgodogöra sig de röda våglängderna men så fort man kommer under ca 3-4 meter i de ofta turbida vattnen över ett korallrev är de flesta röda våglängder bortfiltrerade. Artikelförfattaren berör mest klorofyll A, samt C. Klorofyl B är inte påvisad hos koraller vad jag vet men det finns som min tidigare artikel refererade till så finns det många andra fotosyntesaktiva ämnen isolerade - samtliga med absorbanstoppar i våglängdsområden mellan 410 och 470 nam samt 630 resp 660 nm. I området mellan ca 480 nm och 630 nm finns en absorbanstopp redovisad och det är Klorofyll C och 584 nm. Varför är dessa toppar viktiga - jo de visar vilka våglängder som de olika fotosyntesaktiva proteinerna absorberar bäst, det vill säga - vilka de använder mest. Klorofyll är oftast ett grönt protein och det är det för det de våglängder det tar upp allra minst - de reflekteras och därför uppfattar vi växters blad som gröna. Det finns organismer som har sina absorbanstoppar i området mellan 480 och 620 nm men det är ofta "skitalger Det här diagrammet som visas upp både av dig och artikelförfattaren har jag ingen aning om vad det visar - det visar dock inte vilka våglängder som är mest aktiva i fotosyntesen. Observera - jag säger inte att ett brett spektra är världelöst - det finns andra aspekter än fotosyntes men det finns anledning till att vara lite försiktig. Se här Våglängderna som kan optimera för cyanoväxt tycker jag man skall minimera. Längre ner i artikeln går författaren in på benämningen PUR - (Photosyntetic usefull radiation). Den säger han bland annat Det vill säga - här anser han (IMO med rätta) att området 500 nm - 620 nm är helt värdelöst ur fotosyntesens synpunkt. Samma område som han beskrev som viktigt i sitt förra diagramAtt lägga till gröna dioder om man använder Cree:s vita är för mig totalt onödigt. Deras vita LED är optimerade för grönt ljus - det ger nämligen höga Lumenvärden och det vill man ha inom belysningsindustrin - men för revakvarister är Lumen en dålig mätmetod. MVH Lasse

MVH Lasse Det här kan ha med en annan sak att göra också. Enligt min erfarenhet är det främst de röda dioderna som upplevs jobbiga i samband med ett friskt 80-tal. Har ni den röda dioderna placerade precis över krusningar i vattenytan så uppstår ett fladdrande rött "skimmer". Om de är placerade över lungna vattenområden så uppstår inte samma sak. Enda gången jag råkat ut för Disco var just när jag testade en tät kombination med blå, vita och röda LED. Över lungt vatten - inget problem - över vågit vatten - verkligen irriterande. MVH Lasse

Och detta är väl den bästa metoden - håll nere biomassa så mycket som möjligt och tillåt andra organismer (mer lättbetade) ta över. Faktum är att jag tror du hade lyckats även utan fosfatremover. MVH Lasse

Här är några andra. EHEIM har kommit med en saltanpassad LED också. MVH Lasse

En LED är en diod och den följer inte linjärt Ohms lag. Vid en given ström behövs en given spänning för att LED skall lysa upp. Det är den spänning som brukar kallas FV (Forward Voltage) Om man matar med en bara lite för hög spänning så rusar strömmen upp. Det är strömmstyrkan som bränner sönder en LED. På lågeffekt LED så var inte strömmarna speciellt höga och risken för att bränna sönder dem är ganska liten. Det ändrades när de sk Power LED togs fram. Plötsligen arbetade man med strömmar som kunde skada LED:en. Titta på grafen under här från en Cree XP-G LED Den visar det idealiska förhållandet mellan FV (spänningen som får LED att "tända") och den ström som går igenom din LED. Vid 3 V så "tänder" din LED och ger ca 550 mA. matar du med 3,25 V så går nästan 1500 mA genom din LED (1500 mA är max för detta LED chip) Normala spänningskällor (de vi är vana vid) ger en konstant spänning och varierar strömmen efter belastningen. vi ser i diagrammet att bara en liten spänningsändring ger en markant strömökning. När man tog fram Power LED så vände man därför på steken och använder en spänningskälla som ger en konstant ström och varierar spänningen i stället efter belastningen. Kör man då en seriekoppling så behöver man aldrig riskera att man bränner upp sitt chip då man väljer en driver som ger den mA man vill ha. Sedan skall då drivern klara att hålla denna ström i ett voltområde - det så kallade "constant current region". Känner man de så kan man räkna ut hur många LED chip man min och max kan ha i serie med denna driver. En populär driver är ELN-60-48. där kan man med hjälp av en inre pot ställa vilken ström man vill ha (mellan ca 700 mA och 1300 mA) och constant current region är mellan 24 och 48 V. Vi ställer den på 1000 mA och går in i diagrammet och hittar ett FV på ca 3,15 V. Min antal chip i serie blir då 24/3,15 och max blir då 48/3,15 -> Du måste minst ha 8 st i serie och mest 15 (för säkerhet skull 14 - se längre fram)- Du kan då använda denna driver för 8,9,10,11,12,13 och 14 LED chip i serie Om du istället har 10 watts, 1000 mA, FV=10,5 så måste du ha minst 3 och max 4 st i serie. Sen är det det här med parallelkoppling. Det finns inte en LED som är identisk med en annan. FV i förhållande till strömmen kan skilja mellan olika LED chip av samma batch. Parallellkopplar du och ligger nära max ström så kan du råka ut för att du får en ojämn fördelning av strömmen mellan benen och riskera då att bränna ett ben. Bränns det så fördelas strömmen över mindre antal ben och du bränner hela konstruktionen. Man bör därför seriekoppla enskilda LED chip. Sk multichip består redan från början av en kombination av serie och parallellkoppling och därför är det klokt att lägga sig strax under rekkomenderad ström. 10 watts med max 1000 mA - jag kör dem på max 900 mA; 20 watts med max 2000 mA - går sällan över 1800 mA osv. MVH Lasse

Varför? MVH Lasse Edit: Har du källan till dina diagram? Behöver läsa vad det är de egentligen har mätt där

Japp MVH Lasse

Skedde det i lördags så är det nog en vanlig infektion. Normalt så börjar förgiftningssymptomem (att du mår illa, allt smakar metall osv) 4 - 8 timmar efter förgiftningen. Själva förgiftningsdelen för mig var väldig kort och intensiv (från ca 20:00 till 04:00 morgonen därpå) Efter denna akuta attack så började jag få celldöd kring små sår på händerna efter ca 2 dagar. Det var samma mönster för de övriga 4 i vårt gäng. MVH Lasse

Håller med övriga att något starkare medel inte behövs. Aktivt klor skall man undvika eftersom det biolagras i allt levande som klororganiska föreningar. Måste man någon gång (av bakteriella skäl - sjukdom eller karantän) sterilisera ett kar så finns det två metoder som inte är lika farliga när det gäller efterverkningar. Det ena är att fylla upp karet med sötvatten och sedan hälla i natriumhydroxid så ph stiger till ca 12. låt det stå någon dag. Varning skarpt frätande. Andra alternativet är väteperoxid - fyll upp sötvatten och i med lite väteperoxid - Varning - ännu mer frätande MVH Lasse

Jag antar att du har hört talats om begreppet fotosyntes. Jag tror det är forskat i ca 2-300 år inom det området. Det är bara att googla så hittar du hur mycket som helst om detta. Sen är det lite speciellt med de flesta koraller då de oftast lever på djup där de röda våglängderna är borta - det finns dock koraller som utnyttjar vissa röda våglängder om de finns tillräckligt grunt. Den här artikeln sammanfattar det mesta inom området när det gäller koraller. Den är från 60 talet men det som gjorts senare har bekräftat det mesta. Som alla sådana mätningar så är väl testapparaten kallibrerad antar jag - men som sagt var - detta är ett vanligt och accepterat sätt att redovisa en ljuskällas spektrum. Och det är givetvis uppmätta värden. Att se spektrat ger för mig mer information än alla andra sätt att försöka beskriva en ljuskälla som Kelvintemperatur, Lumen, PAR eller PUR. PAR (photosynthetically active radiation) är i dag det mest använda sättet för att ge en ljuskällas betydelse för fotosyntesen. Med PAR mäter man de fotoner som finns mellan 400 - 700 nm och uttrycker det som µmol photons/m2/second. Det går även att uttrycka det som W/m2. Eftersom fotosyntesen är en kvantprocess så brukar biologer använda det förstnämda. En nackdel med PAR är att (som min artikel visar) det mäter hela våglängdsområdet mellan 400 och 700 nm. Ett begrepp som börjat att användas numera är PUR där bara fotoner mellan 400-550 nm och 620-700 nm räknas. PAR mätning är mer enkel att göra och används därför ganska mycket som en kvalitetskonstant. Min uppfattning är dock att man måste titta till spektrat också och flera PAR mätare har dålig förmåga i området under 460 nm. Varför jag frågar om du har ett PAR värde från botten av din tank beror på att efter min erfarenhet så går det (åtminstone kan inte jag) inte att avgöra intensiteten med bara ögona med dessa starka ljuskällor. Jag kan inte se skillnad på 100 i PAR eller 200 i PAR med blotta ögat och när det kommer till områdena under 450 nm så blir ögat värdelöst som intensitetsmätare. MVH Lasse

Ja det finns amerikanska tillverkare av multichiplösningar - Orphec exempelvis. har en svensk representant här MVH Lasse

Jag skulle valt 16000 K rampen just beroende på att den täcker lite bättre i området 410 - 470 nm MVH Lasse

Då är det bara att köra Jag tror de mesta är löst nu med Jannes kort MVH Lasse