Lasse

Vad tänker du ha i karet - i mitt RSM är skummaren helt ljudlös - hörs inte alls - den existerar nämligen inte Du har In media rack - det borde räcka till mjuk/skiv och LPS, dvs det som ditt ljuse klarar av MVH Lasse

@Ormet Jag tror din gamle far är precis lika duktig nu som då och frågan är om det har hänt så mycket mera inom skummartekniken än att förhållandet för gasutbytet har förbättrats genom mikrobubblorna Till artikeln du refererar till. Författaren är överraskad över att endast ca 29 % av skummet som hade samlats under en vecka i skummaren kunde spåras till organiskt ursprung. 71 % var av oorganiskt ursprung. slutsatsen var att skummet inte bestod av speciellt mycket TOC (Total Organic Carbon) och skumningen tog inte bort speciellt mycket av det organiska kolet i akvarievattnet. Ändå drar man en del slutsatser som jag inte är helt övertygad om är hela sanningen. En sak som folk inte tänker på så mycket är att skummet är en perfekt näringslösning som bakterier kan växa till i. Den illaluktande massan som Wiking inte vill ha i sitt kar (förståligt) kan mycket väl vara döda och döende bakterier som har fått sin tillväxt i skummarkoppen, inte insamlade från vattnet i första hand. Koppen är ett eget system så att säga. MVH Lasse

A) Bidraget av fosfat och nitrater från kranvattnet är de allra flesta fall av mycket liten betydelse jämfört med det tillskott du får från matningen. Skall man använda samma argumentationssätt där så skall du absolut inte mata dina fiskar för det innebär att du tillför både fosfor och kväve till ditt akvarievatten. På vissa ställen där dricksvattnet hämtas i jordbruksbygd kan det förekomma höga halter av nitrat. Nitrat ensamt bidrar inte till algtillväxt - det måste finnas en massa andra ämnen också. Det är klart att du inte skall använda ett vatten med 50 ppm nitrat Det är klart att koppar i vattnet är skadligt, inte bara för ryggradslösa djur. Skall man använda samma argumentationssätt här så kan ju vattnet från kranen innehålla så mycket koppar att det blir för mycket kvar efter RO filtret. Det är viktigt att veta om man har kopparhaltigt vatten eller inte - oavsett om man använder RO eller inte. Vad händer den dagen då man står med ett söndrigt membran och saker börjar dö fast man använder RO? C) och D) Tror inte du vet vad TDS i verkligheten mäter. TDS är ett uttryck för konduktiviteten och har historiskt inte använts i Europa. Konduktiviteten (ledningsförmågan) mäts här i mikrosiemens. Både TDS och ledningsförmågan visar hur jonstarkt ett vatten är (både positiva och negativa joner). Du kan mäta ett högt TDS värde i ett vatten som inte betyder mer än att du har mycket kalciumkarbonat upplöst. I ett annat vatten mäter du samma mängd TDS men beståndsdelen är i stället exempelvis kaliumnitrat. Består ditt TDS värde av huvudsakligen upplöst kalciumkarbonat så spelar det ingen större roll. Ettdera väljer du ett icke bostat salt eller också så kommer det att fällas ut kalciumkarbonat och vattenvärdena stabiliseras. Var ditt TDS värde i verkligheten till stor del beroende på någon nitrat så blir det mer komplicerat. TDS som värde är en onödig parameter i saltvatten - den talar bara om hur mycket frukt det är - inte fördelningen mellan olika fruktsorter. E) Lika sant är att de flesta saltproducenter erbjuder ett salt anpassat för kranvatten F) Egentligen den enda punkten som man kan vara orolig för men vad händer om detta sker samtidigt som ens RO filter har tappat 10 - 40 % av sin kapacitet, eller om det gått hål på det? Vad sedan gäller Randy Holmes-Farley artikel så är frågan om du har läst och fattat den? Jag håller till 95 % med honom om vad han skriver och han lägger upp det på precis samma sätt som jag förespråkar. Han lägger ingen banbulla på någon metod med pseudovetenskapliga argument eller konstiga parametrar utan reder sakta och säkert ut problematiken och talar om de kritiska parametrarna som personer som beslutar att göra så eller så bör tänka på. De 5 % jag inte håller med honom om är kisel och kloraminfrågan. Dessa "molekyler" tillhör nämligen de som de flesta RO membran släpper igenom mer eller mindre. där är det sannolikt att man kan råka ut för problem även om man använder RO vatten. Kisel kan man ta bort med filtermedia och kloramin med vattenpreparat eller C-vitamin. 1 tsk C-vitamin till ca 400 liter vatten fixar kloraminproblemet. MVH Lasse

Kjelle - hur i helsike kan du koppla TDS ihop med KH: Den formeln du anger (med att multiplicera med 17,9 (skall vara 17,6 egentligen) ger hur du kan omvandla en alkalinitet mätt i tyska hårdhetsgrader till en alkalinitet mätt som mg CaCO3 per liter vatten. TDS har inget med detta att göra utan TDS har med ledningsförmågan att göra (konduktiviteten) , dvs den total jonstyrkan i vattnet.. Om ditt vatten bara består av H2O och löst kalciumkarbonat (CaCO3) så kan du göra kopplingen - aldrig annars. @Alexraptor Att du blir påhoppad på amerikanska forum är för mig inget tecken på att man är fel ute, snarare tvärtom. Den länken du lämnar går till en artikel som nog är en av de sämsta och ovetenskapliga inläggen jag sett. Obevisade påstående om du vet vad ditt kranvatten innehåller. Svenskt kranvatten håller internationellt sett en mycket hög kvalité men man måste ju först se vad det är man har. Har man höga nitratnivåer (kan vara aktuellt i jordbruksbygder), höga kiselnivåer skall man se upp med det och vid höga kalciumnivåer väljer man inte de bostade salterna. Punkterna C och D är smått komiska - bland annat säger man Mät TDS på ett saltvatten, naturligt eller blandat med RO, - du kommer att få ett värde på mellan 30 000 - 40 000 ppm! MVH Lasse

Stenen skall ligga direkt på bottenglaset. Det skall alltid byggas upp stenhögar som är direkt förankrade mot botten. Finns det grus i mellan så finns risk fär att grävande djur underminerar din konstruktion. MVH Lasse

Om jag kommer ihåg riktigt så började hela den här diskussionen en gång i tiden med att någon konstaterade att man använde fosfattillskot för att förbättra råvaran vid frysning. Jag hittar inget om det nu men jag tror inte att någon sådan metod används för akvariefiskfoder. Artikeln som länkas till i inlägg 20 ger all bakgrund för ett rationellt beslut i frågan - nej jag sköljer inte frysfodret eftersom jag vill ha alla småpartiklar till alla filtrerare. MVH Lasse

300 - samma vad Wiking? MVH Lasse

Jag skulle (förvånansvärt nog) satsa på 4 st 50 W med 90 gradiga linser - eller prova med 60 gradiga linser på en del av dina nuvarande LED. Det finns billigare linser än de från AC-RC. Det har dessutom kommit en 20 watts hybrid av 445/430/420 nm som åtminstone jag skulle komplettera med. Om jag skulle bygga en ny 20 watts konstruktion så skulle det chippet vara med i stor utsträckning. Skall du trycka ner 3 watt så långt så behöver du linser som är snäva och en stor spottverkan. Du behöver då många 3 watt. MVH Lasse

Jag kommer att köra 3 st 100 LED deömchip över mitt kar (plus ca 130 W LED i en snedramp) som är just en Percula. Med dessa kan jag ha från ca 300 watt till 750 watt (plus 130) så ljus kommer inte vara en begränsning MVH Lasse

Pholidichthys leucotaenia MVH Lasse

Effektiviteten hos LED sett på antalet fotoner ut i förhållande till energi in är i stort sett det samma som för MH och T5/T8. Det som skiljer är att MH och T5/T8 även har fotoner i IR skiktet, det vill säga värmestrålning ner i akvariet. LED saknar till stor del denna strålning men det finns en del. Håll fingret ca 2 cm under ett multichip så känner ni denna strålning. Men LED lämnar värme i form av konvektionsvärme ut via baksidan och till kylningen. Denna är oftast större än hos MH och T5/T8 som lämnar en del av värmen via värmestrålning. LED ställer alltså högre krav för värmetransport via kylflänsar än vad MH och T5/T8 gör. Vad gäller multichip från AC-RC så rekomenderar man en temperatur på högst 60 grader på baksidan av monteringsplåten - får man lägre - desto bättre. Jag ligger någonstans kring 35-45 grader på mina konstruktioner MVH Lasse

Hur de är kopplade påverkar inte värmeproduktionen från dem. Det är effekten som betyder något - alltså ström gånger spänning. Vet man effektiviteten (procentuellt ljusutbyte) på den LED man har så kan man räkna ut ett bestämt watt tal men jag brukar räkna med hela wattalet som värme för säkerhets skull. Sedan är det inte så dumt att överdimmensionera eftersom både livslängd och ljusutbyte är beroende på temperaturen - desto lägre - desto bättre. Jag kan heller inte förstå varför det skulle vara svårt. Räkna ut för en - sedan är det bara multiplikationstabellen som gäller - eller..... MVH Lasse

Det stämmer att det är flera som väntar på Jannes lösning, bland annat jag. Jag har gjort en del tester men skrivit mest om dem här I slutet på den tråden har det börjat att komma ut bilder på chippet i arbete. Jag räknar att vara klar med mitt första bygge i mars ungefär. MVH Lasse

Om karet är ingånget så tar det någon vecka om du bara sätter i det, rör du lite i sanden och får upp en "mulm" i filtret så går det fortare MVH Lasse

Jag har användt Coral pro tillsammans med kranvatten i GBG länge och har förut aldrig råkat ut för fällningar eller dimmigt vatten. Det normala sättet jag gör är att jag väger upp ca 770 gram salt och tillsätter 20 liter vatten. Stoppar i en cirk pump och låter det stå ett dygn innan jag använder det. När jag i går gjorde i ordning 120 liter vatten (6*20 liter) så hade jag inte min normala grenkontakt så jag körde med bara en pump under 3 tim i en hink och under ca 20 timmar i hink 2. Hink 3-6 fick stå utan cirkulation. I dag när jag skulle använda det så var de två hinkar som jag kört pumpen i helt klara medans de andra 4 var vitgrumliga. Jag letade fram en grenkontakt och lät de 4 stå i 5 timmar. Ingen ändring - fortfarande grumligt. Det verkar som detta salt är väldigt känsligt vad gäller lösligheten och att man måste ha en cirkulationspump i vattnet för bra resultat. Göteborgsvattnet är väldigt lågt i kalcium och alkalinitet vilket gör att det går att använda Pro-salterna här. MVH Lasse

Spelar iofs väldigt lite roll - vattnet tar den lättaste vägen - oavsett hur din koppluing ser ut. MVH Lasse

Tror inte det är filtret som är boven - om det nu finns en bov. IOFS kan man tänka sig att några parasiter cystar sig i flitret men det skulle i så fall vara ganska perfekt eftersom du har ditt UVC efter filtret - då får du effektivt död på de frisimmande larverna. MVH Lasse

Det finns tryckstegringspumpar till osmosanläggen. Kolla här Det är problem med kloraminer som troligtvis är den mest förekommande metoden idag. Man använder iofs klorgas eller hypeklorit men tillsätter samtidigt amoniumsulfat och skapar på så sätt kloraminer Svårigheten är att RO oftast inte tar dem utan släpper igenom dessa ämnen. Det räcker dock att sätta till en matsked c-vitamin (askorbinsyra) till ca 400 liter vatten för att ta bort kloramnin ur sitt vatten. MVH Lasse

Använder du någon organisk kolkälla? MVH Lasse

Observera att vad ni än har läst så är nitrit inte lika farligt i salt som sött. Jag tycker det är lite dumt att skriva att det inte finns ngt levande som tål nitrit. Vad gäller nitrit så blockeras upptaget hos gälandande individer av kloridjoner i låg koncentration (ca 50 ppm/l) Vårt saltvatten har en koncentration på ca 19 900 mg/l. Sedan skall du inte använda Seras nitritmätare - den är inte riktigt tillförlitlig i salt vad jag märkt. Det stämmer att när nitrifikationen väl sparkat igång så brukar nitrit inte vara ett problem. Att du fått 2 nitritspikar på 3 veckor tyder snarare på otillförlitliga mätningar Nitrivec är inte lera utan levande bakterier. Och därför heller inte ngt kemiskt medel. Använd dina 20 ml/dag och 100 liter. Mata inte så länge du har nitrit. Nitratvärdet får du högt pga av att nitrit påverkar mätningen. Seras nitratmätare till salt - frågsam (men det är jag till alla nitratmätare). Är du säker på att dina eremiter är döda, ibland verkar det så när de ömsar. MVH Lasse

Att använda RO vatten för glasrengöring är ett av de bästa knep som finns. Täckglasen tar inte bort våglängder över ca 390 nm i större utsträckning så det behöver du inte tänka på (vanligt glas - ca 95% genomsläpplighet i dessa våglängder) MVH Lasse

Du kan säkert köpa dem på rulle men montera på stjärna får du göra själv. MVH Lasse

Väldigt kul att höra MVH Lasse

Stoppa inte med nitrivec förrän det är 0 i nitrit. Köp ny eller tillverka lite fattigmansnitrivec. Några nävar ytjord (ogödslad) - slamma upp i några liter vatten. Filtrera genom kaffefilter. Ställ filtratet (den filtrerade vätskan) i kylskåp. Pytsa i lite varje dag tills nitrit är lika med 0. MVH Lasse

Låt oss nu inte hamna i fälla 1 - planlösa diskussioner där man vill ha med allt. Försök istället att få ihop 5 - 10 personer som sammanfattar en ideeförklaring som de är överens om och vill arbeta för. När denna är klar så kan den diskuteras i en egen tråd - fördelen med ett sådant här förfarande är att man får ett skelett att utgå ifrån och att det finns personer som är beredda att arbeta för detta. Betalande eller inte betalande medlemmar kan vi disk när vi vet vart vi vill hän MVH Lasse