Lasse

Jag vet inte Laggeman - mängden kallare luft per tidsenhet blir ju samma i bägge fallen..... MVH Lasse

Det är bara det att både jag och Stig har kommit upp till "tjöt och glöm" åldern och vi minns inte att frågorna redan är besvarade - alla frågor blir på så sätt nya för oss.... MVH Lasse

I 120 är det en 2000 liters pump i retur - fungerar bra. Förstår inte riktigt hur en kraftig pump skall kunna tömma returfacket eftersom det rinner ju tillbaka lika mycket som man pumpar ut från returfacket efter en kort stund när systemet är i jämnvikt. MVH Lasse

Plexi (eller akryl) tar inte bort några våglängder - till skillnad från glas MVH Lasse

Ozonbostern skall hänga fritt i luften. Jag tror det är egalt i vilken anslutning du använder som luftinsug. Om du väljer den undre anslutningen så låter du den vara fri eller sätter en slang i den och leder ut slangen på baksidan så undviker du att suga in alltgör fuktig luft från sumpavdelningen. I den andra ansluningen kopplar du den slang som skall gå till den anslutninm på ozonapparaten som är betecknad air conector. Sedan tar den vita ozonsäkra slangen och kopplar den till uttaget ozone connector och vidare till luftinsuget på skummarpumpen, troligtvis den vita slangen som man ser på skummarpumpen. Jag ser en röd slang på skummaren också - vet inte vad det är för slang - känner inte till den skummaren. Principen är - först boostern, sedan ozonapparaten och sist skummarpumpen. Luften skall sugas genom torkarmaterialet i boostern - in i reaktionskammaren för ozon och sedan skall den ozonberikade luften föras in i skummarpumpen. MVH Lasse

Redoxmätning ger en viss säkerhet för styrning när inte näsan är med Dock med det lilla som du kör så tror jag inte det är nödvändigt. Har det tagit pricken så fortsätt så ett tag - ser du ökning av pricken så skulle jag börja med att köra samma mängd dygnet runt. Du får renare i karet vilket innebär att det finns mer "kraft" i ozonet även vid bibehållen mängd. ser du ingen ändring - så höj dosen också. MVh lasse

Fisken på sista bilden? MVH Lasse

Jag föredrar att inte göra vattenbyte de första 4 veckorna och har det som regel vid nystart. Undantaget katastroflägen givetvis. MVH Lasse

Claes - möjligen läser jag bibeln som faen gör men jag har läst igenom författarens kapitel Description of the Proton Flux Hypothesis flera gånger utan att se något om protonpumpar. Om teorin stämmer så är jag överens med dig att det måste finnas aktiva pumpar men då finns två lösningar på problemet - ettdera minska gradienten eller öka den interna energin. Förklaringen om uppmätta lägre pH i områden med hög kalcifiering beror på ett nettoutflux av H ut i vattnet från koralldjuret kan lika gärna förklaras med att de är en nettokonsumtion av CO3 ut ur vattnet in i koralldjuret - vilket också sänker pH:t . Det är en intressant teori, protonfluxteorin men jag är nog rätt avvaktande än så länge. Exempelvis den senaste artikeln du refererar till så redovisar de först resultat som dels stöder teorin om transport av HCO3 i första hand (och också resultat som faktiskt säger att de fotosyntentiserande organismerna som använder zooxanteller är oberoende av extern koldioxid och istället föreslås i praktiken en teori som liknar den för "bikarbonatväxter" men som förutsätter förekomsten av ett speciellt enzym som spjälkar bikarbonat till CO2 och OH) I slutledningen säger man så även de är rätt så svävande på vad som är riktigt. Men det kanske är en brytningstid med ett paradigmskifte i tänkandet. Att hitta en protonpump även i andra cellager kanske inte är så svårt eftersom calcium måste passera där också men allt vatten som kommer att bildas i det område som hos koralldjuret kallas coelenteron - vart tar det vägen? Visserligen så sväller stenkoraller genom ökat vatteninnehåll i detta område vid fotosyntesen men det gör även koraller som inte är kalkbildande. Det är intressanta frågeställningar men igentligen utanför det jag ville nå med den här tråden. Trådens syfte är för mig att se om jag kan få fram något om vilka våglängder som driver fotosyntesen i mitt kar i första hand för att bättre först det blåa ljusets betydelse (eller å andra sidan - obetydelse). För att förstå dt behöver jag se på felkällor och det verkar som just koldioxidinnehållet i luften i våra täta hem kan spela spratt. Svaret på det har jag med stor trolighet på tisdag - onsdagEn annan sak som kommer upp om är om det skiljer sig mellan koraller som inte äter och koraller som bara lever på fotosyntes (som det ser ut nu i alla fall) på upptaget av koldioxid. Om vissa koraller som xenia och andra är beroende av yttre koldioxis så skulle det snarare förklara varför de går bra i vissa kar men är hypersvåra i andra kar. MVH Lasse

Placera drivarna i skåpet utanför huven så slipper du den värmekällan. MVH Lasse

Jättesvårt att beräkna utan experiment. Tror att det är väldigt mycket för lite yta för avrinningen. Du kan experimentera genom att sätta igång pumpen och låta vattnet gå in i en hink. I överkanten av hinken har du skurit ut ett fall. När pumpen går mäter du höjden av vattenytan och med hjälp av "fallets" bred och höjden mellan "fallets" botten och vattenytan så får du en genomströmningsyta. Sedan får du räkna på din yta du har mellan dina kammar. Jag skulle gissa att du behöver minst den dubbla ytan för att kompensera allt motstånd och strömbildning mellan "kammarna". Känslomässigt känns det som att om du gör dina slitsar betydligt djupare (20 - 40 mm) och minst dubbelt så många så kan du göra en enkel täckskiva på baksidan av avrinningskammaren som du kan föra upp eller ner och på så sätt ställa din yta i precis den höjd du vill, kan också användas för att kompensera igenväxtning. Min erfarenhet är att jag alltid gör mina överfall för med för liten yta och det bästa vore att göra i överkant och någon enkel mekanism för att justera i efterhand. MVH Lasse

Trevlig resa ! MVH Lasse

Manual[ och programeringshandledning för 5.07. Här kan du välja vilket styrprogram du vill ha på din dator för att programer din GHL på ett lätt sätt. Ta den sista stabila versionen (just nu 5.1.1.3). Här är de olika firmawaren om du behöver uppdatera. Observera att uppdatera firmaware brukar vara en nervös historia. Läs noga i manualen om du skall göra detta. Kontrollera först på din display på profiluxen vilken firmaware du har - det ser du vid uppstarten. Har du över 5 så skulle jag låta bli firmawareuppdateringen om du inte vet precis vad du gör. Här har du PC drivrarna till din USB anslutning. det finns två chipset och du behöver veta vilket du har. Om du inte vet det får du chansa och avinstalera drivern från din PC om du chansar fel. Här behöver du också lite datavana. För att uppdatera firmaware så måste du göra det via detta interface. här hittar du instruktioner och manualer till allt möjligt inom profiluxfamiljen. Skulle rekommendera dig att försöka få tag på någon i Stockholmsområdet som kan GHL och som kan komma och besöka dig och hjälpa dig igång, det är gott om falluckor. Det finns inga instruktioner på svenska tyvärr. tyska, spanska och franska finns på de flesta områdena. MVH Lasse

Vilken 1750 mA drivare har du fått tag på och vart köpte du den? I Gemla? MVH Lasse

På det sättet som du visar så kommer du få en fin vinkel på blåljuset - det kommer att gå mot baksidan där dina koraller förhoppningsvis växer upp på höjden. Kan du få det Estetiskt tilltalande så skulle jag nog köra på den lösningen. MVH Lasse

Har du sett någon förbättring på "prickstatusen" på dina fiskar. Ozonet oxiderar allt i sin väg och kan därför i vissa system ta bort det som normalt skummas bort innan det kommer till skummaren. Om du skall köra hårdare måste du avgör efter du får effekt på pricken eller inte. Har du effekt nu - kör som du gör - har du ingen effekt öka försiktigt och använd näsan för ozondoft. Det är ingen fara att det inte skummar - bara ett tecken på att det kanske inte finns något att skumma bort... MVH Lasse

Det är en förklaring som jag kan köpa, misstanken har jag haft eftersom till skillnad från skadad korall där det vita kalkskelettet snabt invaderas av andra mikroorganismer och inte är så vitt speciellt länge så ser man aldrig missfärgning på tillväxtzoner. Men ändå - man har mätt upp en förhöjning av pH i tillväxtzonerna vilket vad jag fattar bör vara en aktiv process men enligt protonfluxteorin så används HCO3 och överbliven H diffunderar ut ur genom cellagret - för att det skall ske så måste ju faktiskt proteinkoncentrationen vara högre i lagren vid kalcifieringen än i vattnet eller så måste protontransporten ut till vattnet vara en aktiv process och då spelar inte koncentrationsgradienten så stor roll - då avgörs allt av tillgänglig energi. Men artikelförfattarna pratar om en diffunderingsprincip. Ändå är det rätt så intressant att man pekar på svårigheten att bli av med avfall som en nyckelfaktor för att växa snabbt - tycker jag känner igen den problematiken..... MVH Lasse

Är det en catalinagoby? Håll karet på under ca 23 - 24 i så fall. Snyggt kar - är det ett akrylkar? MVH Lasse

Bra fisksmak MVH Lasse

Har inte läst den här tråden på ett tag - synd för du är ju inovativ Larry. En fråga doserar du in VSV under sandbädden fortfarande? Antar du har en DSB som ligger på ett gammalt bottenfilter - alltså en variant av Monacofiltret. Jag kan nog förklara vad som händer där under - jag har haft sådana funderingar länge men har ingen bra RDSB uppbyggd - alla blir tyvärr felkonstruerade utom möjligtvis den i mitt Nano men som inte har Monacomodellens vattenspalt under. Men Nanons RDSB är fjärde försöket och det tar väl något år innan jag vet om den fungerar. MVH Lasse

Här är en GHL dator guld värd! MVH Lasse

Jag har läst artikeln i referensen. Den är lite mystisk för mig för jag får inte riktigt klart för mig hur vissa experiment är gjorda - de med förhöjda eller nedsatta värden av de olika formerna av koldioxid i vattnet. Min erfarenhet är att ändrar man koncentrationen av en sådan parameter så ställs en ny jämnvikt in och man ökar eller minskar även de andra parametrarna inom CO2-H2CO3-HCO3-CO3 komplexet. I slutet av artikeln när protonfluxteorin skall försvaras mot de erfarenheter man fått i grunda revsystem med en hög takt av fotosyntes av makroalger så kommer en mening som för mig inte stämmer med tidigare kunskap, nämligen att kalcifieringen skulle inte vara speciellt hög under natten. Jag har för mig att jag sett artiklar om att den faktiskt till största delen sker nattetid - är det någon som kan bekräfta detta eller förkasta detta. Skulle kalcifieringen vara hög nattetid så faller mycket av protonfluxteorin efterom sådana naturliga system liknar våra akvarium med flukturerande pH beroende på fotosyntes eller inte. Min strävan har tidigare varit att försöka hålla pH stabilt även nattetid eftersom jag trott att kalcifieringen framförallt sker då - de system jag sett som bygger på omvänd ljusregim för refugium (med makroalger) och med kalkreaktor dagtid - kalkmixer nattetid visat väldigt höga tillväxtfaktorer. Dessa två system ger relativt höga pH-värden nattetid. Ett bekymmer med mitt akvarium är att sumpen är täckt och därför inte ger det luftutbytet som troligtvis behövs från skummare och annat. En luftning driver lätt utt koldioxid - det vet jag från många experiment i sötvatten. Det första steget jag skall göra är att hitta ett sätt att ventilera sumputrymmet (utan att ljudnivån stiger) MVH Lasse

Om man ser till hur tillväxten sker på många stenkoraller - med en kritvit tillväxtzon av kalksten som sedan korallpolyper växer över så måste man nog ställa frågan om inte det hos åtminstone vissa koraller sker en kalkstenbildning utanför korallcellen. Hos montiporor har jag ibland kunnat se 5 - 8 mm kraftiga tillväxtzoner utan tillstymmelse av polyper. Samma om man ser tillväxtzonerna hos euphyllior. Vissa verkar dock tillväxa under polypkollonin. Hur förklarar man detta? MVH Lasse Jag ser nu att jag troligtvis måste omkallibrera min pH mätare eftersom jag får ett allt lägre nattvärde. Nu är det iofs full fart i huset och korallerna verkar inte lida av att pH går ner till ca 7,5. KH låg för 3 dagar sedan på ca 9. jag avvaktar och ser vad som händer.

Det gick igång ordentligt här Min åsikt är att för zooxantellerna så spelar koldioxidhalten en mindre roll eftersom de kan troligtvis kan tillgodogöra sig koldioxid från värdljurets metabolism. Sedan frågan om växters möjlighet att använda bikarbonat istället för koldioxid så är det omtvistat. Det går teoretiskt om växten har en speciellt enzym men man har visat med många vattenväxter att de istället gör om mikrohabitatet runt klyvöppningar (surare - mer fri koldioxid löst). Om alger gynnas av koldioxid eller inte vet jag inte men har några gånger knäckt algblomning med högre pH (mindre fri koldioxid i vattnet). Vissa alger trivs dock utmärkt i högt pH. Bekymret med lågt ph är inte för mig en fråga om gynna eller missgynna "skit"alger utan en fråga om kalcifieringsprocessen. Vid ett pH kring ca 7.6 så löses kalksten upp i kalcium och karbonater, ju högre pH över 7.6 desto lättare är det att kalcium och karbonater slåss samman och bildar ny kalksten. Mycket av energin som stenkoraller använder går åt till att säkerhetsställa just kalcifieringen - nybildning av nytt kalkskellet. min tankegång är att ett högre ph kommer att underlätta detta. Myten om de "stabila" saltvattenskaren tror jag man kan ta bort. Ett saltvattensakvarium är ett dynamiskt system, speciellt nu när vi använder bakteriedrivna system för att få dem att fungera. De bakterier vi använder oss av i första hand via organisk kolttillförsel är nedbrytarna, de som ansvarar för nedbrytningen av dött material till i slutändan koldioxid och vatten (plus ett antal oorganiska ämnet som fosfor och kväve). Produktionen från bakterierna av fosfat, koldioxid, ammonium och annat är hela tiden konstant, det som skiljer är dock fotosyntesen som förbrukar samma ämnen och som är helt ljusberoende. Vid vissa tillfällen är produktionen av ämnen större än konsumtionen och vid andra tillfällen är konsumtionen större. Eftersom koldioxid är en av dessa produkter från bakterienedbrytningen och koldioxiden dessutom är lätt att mäta indirekt (genom pH) så kan man se pH svängningarna som ett indirekt mått på fotosyntesen. Då med den brasklappen att förutsätter att koldioxidhalten i omgivande luft är så gott som konstant - vilket jag tycker mina mätningar har visat att den inte är precis. Min tanke är att man skall kunna få fram ett tolkningssystem där man relativt enkelt via pH kan säkrare avgöra om det förekommer näringsbegränsningar eller inte. Eftersom min åsikt just nu är att koldioxidhalten (speciellt inte om pH är i mina räjonger 7,7 - 8 i pH) Får man då ett avvikande mönster i den dagliga pH kurvan så kan man dra en slutsatts om att det finns en begränsande faktor för fotosyntesen. Givetvis måste man först då utesluta att koldioxidhalten stigit i rummet utan att den är normal. Under natten - då ingen konsumtion av näringsämnen sker - så ökar bland annat koncentrationen av näringsämnen (framförallt av fosfat och nitrat) och jag har tidigare (för några år sedan) visat att fosfatkoncentrationen i ett revakvarium kan variera mellan morgon och kväll och att brist på nitrat kan få upptaget av fosfat att minska. I de lågnäringssystem vi normalt kör så spelar troligtvis fosfat och det troliga nitratuppbyget (har ej mätt) en stor roll för tillväxten. LN21:s iaktagelse att pH stiger snabbt på morgonen för att sedan plana ut kan just indikera en brist på något viktigt näringsämne. Om du har 0 i fosfat på kvällen så kan det misstänkas vara bristen, har du fortfarande spår av fosfat så bör du titta på nitraten. Eftersom jag (åtminstone fram till nu) inte har nollat mina näringsvärden så är min mening att med hjälp av pH konstatera om blåljuse i sig är lika bra för fotosyntesen som bara vitt ljus men innan dess så bör man hitta felkällorna - och antalet folk i lägenheten är då helt tydligt en faktor. nergången av pH ökningen under dagen den 26/12 beror troligtvis inte på att fotosyntesen avstannat utan att koldioxidhalten höjts i rummet. Det är en tanke. Jag har Ozon men kör det inte just nu eftersom jag inte fått den effekt med kolkällor jag önskat tidigare (nu finns det dock tecken på att det fungerar med kolkällorna). När jag är färdig med de tester jag gör nu så skall jag se om jag får någon ändring vid ozontillförsel. Annars är jag inne på tanken att det är bakterierna (precis somm LN21 konstaterar) som är den störste bidragaren till kodioxiden - innehållet i luften bestämmer bara nivåerna i inte amplituden på svängningarna MVH Lasse