Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 666
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    356

All aktivitet

  1. Jodu - du skulle hört min fru - hon var inte lika snäll i omdömmet som du MVH Lasse
  2. Svarade tydligen i en tråd du hoppat ifrån - men upprepar det här - Trevligt med en saltis tvärs över ån så att säga MVH Lasse
  3. Trevligt med en saltvattensakvarist rakt över ån så att säga MVH Lasse
  4. Å det säger du nu MVH Lasse PS Jag har inte monterat upp än - det blir troligtvis om 2 veckor, kanske snabbare eftersom jag kraschade (läs badade) en modul i går kväll igen :censur:
  5. Vilka cree är specade till 16 000 K ? Med för vitt menar du att du vill ha mer blått i ? MVH Lasse
  6. Visst det går att räkna ut hur mycket kväve du tillför via maten genom uppgifter om hur mycket proteiner ett foder innehåller. Nu brukar det vara lite tunt med sådana upplysningar på akvariefoder dock... Jag tror också att du gör en tankelapsus - varför man behöver tillföra extra kväve beror ju på att det ofta (som Wiking påpekar) blir en obalans mellan fosfor och kväve i ett akvarievatten. Försöker man då höja kvävetillförseln med ökad matning så tillför man ju också mer fosfor så man förlänger bara problematiken. Tyvär får man nog fortsätta att tillsätta nitrat i någon form eller amminosyror. MVH Lasse
  7. Winzip skall klara det - men om du går hit så är det nog lättare att få hem. Lasse
  8. Detta är ett mycket kraftfullt program - ibland bättre än photoshop elements. MVH Lasse Och Gratis
  9. Kalciumhydroxid och kalciumoxid har en väldigt dålig löslighet i vattnet och verkan av det blir snabbt förstört om det förekommer koldioxid. Då bildas kalksten. Därför när man använder lite av pulvret så måste man se till att det är lufttätt eller att all luft som har tillträde till behållaren filtreras igenom en koldioxidfälla. Claes trick - han använder ingen koldioxidfälla utan allteftersom vatten pumpas ut ur behållaren kommer ny koldioxidrik luft in - är att han överdoserar kraftigt så att det löses nytt när koldioxiden förbrukar det redan lösta. Så en minst en tesked till en liter vatten är att rekommendera. Jag använder en slangpump (aquamedic) och har därför inte detta problem med pumpen. Det som händer är att kalksten fälls ut på pumpen och om du rengör det i lite utspätt saltsyra eller relativ stark ättika då och då så funkar det nog också. MVH Lasse
  10. Hej Försök med Göteborgs termometerfabrik och fråga efter en peleusboll och graderad pippett för att användas tillsammans med denna boll. Länk här till boll MVH Lasse
  11. Nä inte svamp men bakterier som växer på svampaktigt sätt och utseende. Verklig svamp är väldigt sällsynt hos akvariefisk. MVH Lasse
  12. Låter som någon typ av bryopsis. Olika personer har haft olika erfarenheter av vilka djur som tar just dessa alger. Troligtvis beroende på olika liknande arter av algen. Det säkraste verkar vara sjöharar av släktet Dolabella men även kirurger, sjöborrar,vissa snäckor och vissa sjöborrar funkar. I mitt kar håller mina sjöborrar borta de långhåriga algerna. Syns på att de kan växa just där sjöborrarna inte kommer åt MVH Lasse
  13. Givetvis har du rätt Mikoto, akut hjärnblödning från min sida . 12 ml skall det vara - 6 ml höjer bara 1 ppm på 300 ml. MVH Lasse
  14. Hej Kul att det verkar ordna sig med cyanokriget. Att dosera in kalkvatten med hjälp av påfyllnadsvattnet är ganska lätt. Man blandar bara upp kalciumhydroxiden i påfyllnadsvattnet och ser till att inte altför mycket luft tränger in (luft = koldioxid). Claes_A och jag har beskrivet metodiken några gånger. Finns i Claes tråd om jag inte kommer ihåg fel. Problemet med den metodiken är att det lätt blir för högt av både KH och Calcium om man inte har några förbrukare. Styr gärna så påfyllningen bara sker nattetid (mindre risk för högt pH) MVH Lasse
  15. Vad som brukar hända vid en mekanisk skada är att man får en sekundär bakterieinfektion där. Denna infektion kan se ut som ett svampangrepp. Fisken försvarsystem skickar upp celler, typ makrofager för att bekämpa bakterieangreppen. Hos oss så fungerar makrofagerna på så sätt att de slukar bakterierna och inne i makrofagerna finns olika fria radikaler - typ väteperoxid. Dessa fria radikaler dödar bakterierna genom oxidation. Hos fisk har man kunnat visa att makrofagerna inte normalt slukar bakterierna utan frisläpper sin last av oxiderande fria radikaler direkt i såret. dessa fria radikaler kan inte skilja på gott och ont utan de oxiderar även fiskens egna friska celler. Det är därför att man på fisk ofta kan se sår som växer väldigt fort. För att motverka denna skada så har fisk (och vi med) olika antioxidanter. En sådan är melanin - ett färgämne som normalt används av fiskarna för att få mörkare färger med hjälp av de sk kromaforcellerna. Detta mörka färgämne släpps fritt i såret och man får en mörk, bestående färg när såret läker. Svarta melaninfläckar på en fisk är ofta tecknet på en läkt mekanisk skada. Sår behöver ju inte alltid vara mekanisk skada, det kan vara rester från andra bakterie eller parasitangrepp. Det är svårt att veta vad du råkat ut för men en teori kan vara en mekanisk skada som håller på att läkas. MVH Lasse
  16. Är pigmentförändringen den att det blir mörkare - ja mot det svarta hållet? MVH Lasse
  17. Minska pelletsen, dosera lite nitrat försiktigt. 40 gram kalium eller natriumnitrat i en 500 ml PET-flaska. Fyll upp vatten till 500 gram totalvikt. 1 ml av denna brygd lyfter nivån med 0,5 ppm nitrat per 100 l. Försök att tillföra så du höjer nivån med ca 2 ppm per dag under en vecka dvs om du har 300 liter vatten så tar du in 6 ml av lösningen per dag. Kaliumnitrat köps som salpeter och natriumnitrat säljs som chilesalpeter i livsmedelsaffärerna. MVH Lasse
  18. Då kan det vara biofilm från bakterier om du får ut ett kolöverskott. En sådan biofilm kan vara fastsittande. MVH Lasse
  19. Kör du med organisk kolkälla? MVH Lasse
  20. För mig är det biomassan jag räknar och på de flesta sps så är biomassan mycket tunn så där blir det ytan. På LPS och mjukkoraller så är det oftast volymen som jag räknar. Knappar och mindre skivor så är det antalet. Stjärnpolyper = ytan MVH Lasse
  21. Tråkigt Sillen. Du har inte övervägt att ändra lite inriktning på karet, det går faktiskt att få snygga och presentabla kar med andra koraller än SPS. Dessutom kar som inte kräver så mycket i underhåll. LPS är på framfart och det går att få tag på färgglada skivor och knappar numera. MVH Lasse
  22. Du behöver ingen osmos för att köra bort kisel via ett silikatfilter - är bara att koppla det direkt på påfyllningsslangen! Sedan har Claes_A skrivit en del om att det råder en myt i de allra flesta fall om att kiselagsblommning beror på kisel i tillföselvattnet. Jag är benägen att hålla med honom i de alra flesta fall - en av de teorier som fins angående kiselalger är att de gynnas av låga nivåer av fosfat (nära 0,0) med hänsyn till andra konkurrerande alger. MVH Lasse
  23. Sinularia klarar sig i väldigt lite ljus faktiskt, detsamma gäller många skivanemoner. Om du låter åtminstone det ena röret vara blått så ser jag inga problem med detta. Sedan är det tyvärr inte så att algernas tillväxt helt är beroende på de näringsvärden man mäter upp i akvariet, man kan många gånger ha 0 i de olika näringsvärdena (och då menar jag 0) i vattenkolumnen och ändå ha kraftig algtillväxt. Den metod som jag tycker är bäst för att bekämpa alger är att använda betare, alltså djur som äter algerna. Dessa måste man sätta in i ett tidigt stadium, innan algerna bildat en för stor biomassa. MVH Lasse
  24. Tyvärr är det nog inte så lätt att få tag på denna bakgrund, den är upphittad i ett garage som ligger i Jonsered, på gränsen till Partille Passade dock perfekt till mitt syfte. Den är från början större men är tillsågad på längden. Jag får nog det att fungera utan skummare också skulle jag tro men biopelletsen ligger på framtiden. Det första jag skall prova är fosfatfällning, vattenbytena får fixa nitraten så länge. Baksidan kommer att tjänstgöra som en remote deep sandbed. MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...