Lasse

Väldigt finkornig sand men även finkornig antracit är användbart. I saltvatten är nog antracit det bästa men den har en lägre densitet än sand och behöver därför ett mindre och jämnare flöde. MVH Lasse

Jag tycker att du skall ta det lugnt. Om vi börjar med lavastenen så är det så att det kan gå bra (vilket enligt min erfarenhet är den vanligaste utgången) men det kan också gå åt skogen och på sikt är det lugnare för nerverna om du stegvis byter ut den mot död eller levande korallsten. Jag utgår ifrån att du inte i första steget kommer att köra med stenkoraller av de svårare slagen utan med mjukkoraller och lättare koraller. Om det är så är min mening att du lugnt går vidare. Det finns "död" levande sten att köpa, dvs korallskellet och det brukar vara billigare. Vad gäller levande stenen så är det enligt min mening inte bakteriekulturen i första hand man vill åt (den brukar infinna sig med tiden) utan det är alla smådjur (liftare) som följer med och som är det som är både roligt och betydelsefullt för balansen i karet. Om du väljer att stegvis byta ut dina lavastenar så börja med några kilo levande sten av bra kvalite och komplettera med död sten under en viss tid. Vad gäller fiskar och andra djur så om du har en begränsad ekonomi så koncentrera dig på det som är nyttigt och hjälper dig att få balans i ditt kar. Förutom att stegvis föra in levande sten så skulle jag koncentrera mig på "städpatruller" såsom snäckor och eremiter. Dessa kan du inte få för många av. Flera av oss äldre som bor på västkusten har haft svenska snäckor av typ litorina i våra akvarier när det inte fanns andra att tillgå. Litorina är den snäcka du kan finna i strandlinjen vid klippor. Hittar du sådana som finns i sk hällekar så är lyckan gjord för de är ofta anpassade både för hög salthalt och hög temperatur. Vad gäller dina fiskar så har jag inte följt de olika turerna så bra men mitt råd är att ta det lugnt med fiskarna ett tag och låt ditt akvarium mogna. Vad gäller koraller så börja med de enklare, typ Xenia, sacrophyton, olika "mushroms" och stjärnpolyper. Hade du bott här uppe så hade jag gärna delat med mig av mitt överskott men det finns säkert någon vänlig själ nere i de södra delarna som via PM kan erbjuda dig några startkollonier Bra hjälp i början med ett "lågbudgetkar" är olika makroalger men försök där att få tag på olika rödalger - de är lättare att ta bort när man vill att korallerna skal få ta överhanden. Mitt viktigaste råd är dock - gör inga förhastade ändringar - bestäm dig vart du vill komma och arbeta lungt och målmedvetet mot detta mål. Till alla er andra - tänk på att denna Ted är 16 år och det är sådana som han som kommer vara ryggraden i svensk saltvattensakvaristik om 15 - 20 år men det är troligtvis inte möjligt för honom att starta med en Porsche utan han måste göra samma jäkla Drabantstart som många av oss äldre har gjort för länge, länge sedan. Tänk på detta när råden haglar. MVH Lasse

Ta och syratvätta två glasflaskor. Fyll på den ena upp till korken (ingen luft) med vatten du tar innan ljuset slås på. ställ i kylen. Ta den andra och fyll även den upp till korken med vatten du tagit strax före ljuset släcks (eller på kvällen innan du åker). Ställ i kylen. Ring den envise så tror jag det fixar sig med provtagningen . Om du misstänker 0 i fosfat är det viktigt med proceduren ovan och att du så snabbt som möjligt efter andra provtagningen åker och testar. MVH Lasse MVH Lasse

En liten upplysning till inlägg 93. Nitrifikationsbakterierna är strikt autotrofa, mig vetterligen har det inte påvisats någon nitrifikationsbakterie som är heterotrof. Däremot är denitrifikationsbakterierna heterotrofa förutom de denitrifierande svavelbakterierna som är autotrofa. MVH Lasse

Får de bara rätt förhållanden så kommer de flesta bakterier som gått i vilostadium komma igång mycket tidigt. Vet själv, av egen erfarenhet att nitrifierare som blivit innaktiva får full kraft igen efter mindre än 6 timmar. Vad gäller övrigt liv i sanden så har många copepoder och andra smådjur ofta ett cyststadie där de kan ligga inaktiva under mycket lång tid och vaknar till liv om rätt levnadsbetingelser uppstår. detta innebär att teoretiskt så kan åtminstone vissa djur kunna komma in med sanden om den är naturligt "fångad" men inte om den är "berikad" i efterhand. (såvida "berikaren" inte kommit över en förekomst av cystade smådjur). Vad gäller eventuell fosfat i sanden så behöver den inte iofs komma från döda smådjur utan olika fosfatföreningar används också ibland i konserverande syfte. MVH Lasse

Har googlat lite. Kelat är det svenska, kemiska benämningen på en organisk molekyl som binder metaller på ett speciellt sätt. Hemoglobin är exempelvis en kelat. EDTA är en annan. Ett annat svenskt ord som används är komplexbildare. Ordet "chelating substances" bör alltså betyda olika substanser (ämnen) som binder metalljoner på detta speciella sätt. MVH Lasse Edit - du var snabbast Stig

Prata med Akvarielagret i Stockholm - de bygger specialställningar. Annars kan nog vilken affär som helst ta hem en specialställning. MVH Lasse

Har du tur kan det vare en Stegastes aureus, kallad Golden Gregory. Det finns dock flera arter som är liknande och en del blir inte så gula utan mörknar med åldern. Universeum i Göteborg har ett antal av denna art i hajakvariet. Här är mer information http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.reefkeeping.com/issues/2004-12/hcs3/images/aureus_randallSM.jpg&imgrefurl=http://reefkeeping.com/issues/2004-12/hcs3/index.php&h=200&w=315&sz=15&hl=sv&start=10&tbnid=c-V89g3TU9xQHM:&tbnh=74&tbnw=117&prev=/images%3Fq%3DGolden%2Bgregory%26gbv%3D2%26hl%3Dsv MVH Lasse

Hur är det Johan - har du köpt denna korall från någon handlare eller stämmer det som du skrev i inlägg 7 (rödfärgningen av mig). Det verkar nu som någon "ospecifierad" handlare blir beskylld för att ha sålt en för svår korall till dig - stämmer det eller gäller det som står i inlägg 7 där man får en antydan av att du köpt den från en privatperson ?MVH Lasse

Den här sätter du i en vanlig E-27. Har inbyggd fläkt. Finns som vit och även blå (de blå brukar de inte ha på lager så de kan ta en tid att få fram. http://www.trgcomp.se/trgse/internet/design/ProductShow.aspx?ProductID=3603 Fins även so 7-8 watt och 3 watt men för 12 volt AC/DC (fungerar med drivdon för kallhallogen 10-50 watt) Har Gx 5,3 sockel http://www.trgcomp.se/trgse/internet/design/ProductShow.aspx?ProductID=3853 MVH Lasse

Om det är som jag tror så räcker det med en eller två pellets. Det är troligtvis fettet på pelletsen som får skummet att gå ner. Om du tar på skummet med tummen så skall det också gå ner. Jag tog en liten trästicka som hade används till ett Thai kycklingsspett (ej rengjort ) och la över facket där jag luftade - så fort skummet gick upp dit så la det sig igen - innan skummade det faktiskt över i facket. MVH Lasse

Calle - kan du inte prova med några pellets i skummaren och se hur skummet uppträder? Det vore intressant att veta! MVH Lasse

Jag kör ju utan skummare och det fungerade bra. Fortfarande efter en månad har jag inte sett någon röd cyano. Jag har luftning i ett av facken nattetid och märkte just där en ökad skummbildning av en typ jag sett förr i högt belastade system. Nu kommer jag med ett helt tokigt råd som kanske inte fungerar men om du lägger i en eller två matpellets i skummarkoppen och iaktar vad som händer så kanske du kan köra skummaren igen. MVH Lasse Edit: Alla rapporter jag sett om detta preparat påtalar just att skummaren uppför sig på detta sätt.

Om du har möjlighet så kan man också göra en "spikningserie". Dvs man sätter in en standard på 0,1, 1 och 10 ppm i ditt provvatten och sedan skall just varje mätning öka värdet med 0,1, 1 och 10. Kräver dock riktiga blandningscylindrar och noggranhet. MVH Lasse

Belysningen räcker för de flesta mjukkoraller i clownkaret. Det finns skummare med i Clownkaret - inte världens bästa men ändå. Clownkaret är lite mer plugg and play för saltvatten än mollyt. Mollyt behöver uppgraderat ljus annars så går det iofs bra att köra utan skummare så valet är inte så lätt. Här är två trådar om respektive kar - jag har haft bägge https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11020 samt http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=106104 MVH Lasse

#9 Det tycks råda delade meningar här http://sciencemag.org/cgi/reprint/274/5284/117b.pdf # 11 samma här http://www.jstor.org/pss/2670806 samt i båda de artiklar jag hänvisade till i inlägg 8 och framförallt den första artikeln. Härmed avslutar jag mitt deltagande i denna tråd MVH Lasse

De korallrev som finns på djup av 30 meter och mer i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten består av koraller som inte har zooxanteller. Vi har flera sådana rev i Sverige och längs Norges kust är de vanliga. Stig skrev fel - han menade inte turbinaria utan Tubastrea där solkorallen är den vanligaste (Tubastrea faulkneri). Dessa koraller växer dock till sig mycket långsamt, man har visat upp till 6 gånger snabbare kalcifiering under ljus hos symbiotiska stenkoraller jämfört med under mörker. Detta beror givetvis på den extra energi som zooxantellerna producerar. Zooxantellerna får heller inte sin koldioxid från kalcifieringen utan den väg som jag beskrev i mitt förra inlägg anses vara den som gäller. Och så börjar jag bli slarvig och glömde än en gång mina referenser 1: The Journal of Experimental Biology 203, 3445–3457 (2000) Printed in Great Britain © The Company of Biologists Limited 2000 JEB2936 SOURCES AND MECHANISMS OF INORGANIC CARBON TRANSPORT FOR CORAL CALCIFICATION AND PHOTOSYNTHESIS PAOLA FURLA1, ISABELLE GALGANI1, ISABELLE DURAND1 AND DENIS ALLEMAND1,2,* Accepted 29 August; published on WWW 24 October 2000 2: INTEGR. COMP. BIOL., 45:595–604 (2005) The Symbiotic Anthozoan: A Physiological Chimera between Alga and Animal1 PAOLA FURLA,2,* DENIS ALLEMAND,*,† J. MALCOLM SHICK‡ CHRISTINE FERRIER-PAGE` S,† SOPHIE RICHIER,* AMANDINE PLANTIVAUX,* PIERRE-LAURENT MERLE,* AND SYLVIE TAMBUTTE´† MVH Lasse

Jag tror att som helet får man se de flesta koralldjur (inklusive zooxantellen) som en nettokonsument av oorganiskt kol men jag tror också att storleken på denna konsumtion skiljer sig mellan olika typer av koraller. Vad gäller en del stenkoraller så vet man att det oorganiska kol som behövs för bildningen av kalkskeletet tas med ca 70 - 75 procent från metabolistiskt CO2 (av totalt bildat CaCO3) och resten (30 - 25) kommer från vattnets innehåll av oorganiskt kol (karbonatbuffringssystemet). Man vet också att den koldioxid som symbioten behöver koncentreras i värddjuret i en "koldioxidpool" och man misstänker att den kommer dit genom en aktiv process hos själva koralldjuret. När det gäller icke kalcifierande koraller anses det att ca 15 % av beovet av oorganiskt kol kommer genom passivt passage av HCO3 men att ca 85 % av det externa behovet kommer via en process som börjar med att koralldjuret "försurar" mikroklimaten i gränskiktet kring det yttre cellagret mot havsvattnet (ektodermet) Koldioxiden som då bildas med hjälp av ett enzym (carbonic anhydrase) diffunderar in i cellerna och omvandlas än en gång till bikarbonat med hjälp av samma enzym. Två okända processer ser till att bikarbonaten kan transporterats ut till, igenom och från mesoglean (den geleaktiga substans som utgör den bärande delen hos alla mjukkoraller) och vidare in i det lager som vätter mot kroppshålan (endodermet). Det är här som de symbiotiska algerna sitter och bikarbonaten omvandlas än en gång till koldioxid som de kan utnyttja. Den överblivna OH jonen skickas ut i kroppshålan med hjälp av en aktiv pump. De kalkbildande koraller som inte har symbioter bör också vara nettokonsumenter av koldioxid medans de mjukkoraller som inte är symbiotiska bör vara nettoproducenter av koldioxid, dvs som vilket annat djur som helst. Vad som är viktigt här tycker jag är det att allt tyder på att koralldjuren inte är beroende på koldioxid löst i vattnet utan har löst koldioxidbehovet på annat sätt. MVH Lasse

Är sanden mot glaset ljus eller visar tecken på alger så är den syresatt och gasbubblorna bör vara syrgas producerad av alger - är sanden mörkfärgad mot det svarta hållet så är den inte syresatt och gasbubblorna bör vara någon av dem som Tropfrog föreslog. MVH Lasse

Fosfattester i dessa låga nivåer är svåra att göra även med en fotospektometer. Syratvättade provglas, samma provtagningspunkt och metodik bör vara ingridienser för att få ett bra resultat. Sedan är det också så att man oavsett vad man själv tycker gör avvikelser i behandlingen av proven åtminstonne de 50 första gångerna man gör en ny analys. Själv, och då har jag arbetat i lab, så brukar jag få sk hagelbösseresultat de första 30 - 50 gångerna jag gör en ny analys med en annorlunda provtagningsmetodik. Efter ett antal analyser brukar resultatet mer närma sig en träffbild som liknar ett salongsgevär, kan vara lite snett men väl samlat. Turbiditet i vattnet (grumligt, dåligt ljusgenomsläpp osv) påverkar också resultatet. Försök att ta provet på samma ställe i ditt akvarie, jag brukar använda en pipett att ta upp provet med. Jag tror inte att det är själva fotospektrometern som bråkar utan metodiken men jag kan ha fel - det har hänt förut. MVH Lasse

Ett försök att gå in i sakfrågan och där jag tror att du generellt har fel. Vad jag förstår så är det först nu (2007) som någon har kvantifierat och verkligen bevisat att en korallart har denna förmåga. de andra rapporterna har varit antagande och även vetenskapliga reviewer (senaste 2005) på området om nässeldjurs symbiotiska beteende har inte med denna väg för att lösa bristen på kväve. I den senare visas att nässeldjuret har en upptagsväg för oorganiskt kväve - framförallt ammonium - som tidigare varit okänt för djur i allmänhet och en liknande upptagsväg för nitrat föreslogs. Vad den reviewen också visar är att det finns system för att samla upp kväve från nässeldjurets egna metabolism och istället för som hos fisk lämna överskottet till vatnnet så får den symbiotiska algen det istället så fångsten hos vissa koraller är nog inte helt utan betydelse för symbiosen. Det är väldigt viktigt att slå fast att inom biologin och evolutionen finns inget rätt eller fel - bara olika sätt att lösa förutsättningarna för att leva vidare. Jag tror också när vi försöker värdera dessa kunskaper som vi får från de vetenskapliga artiklarna så är betraktelsevinklarna helt olika. Alger, nässeldjur och andra organismer som utvecklat olika metoder för att kunna tillgodose sig näringsämnen som kväve och fosfor har gjort det med bara en utgångspunk - det är en bristvara i naturen och man måste ibland cykla 1 mil för att skaffa något som man har brist på, dvs man måste ibland lägga energi på att säkra överlevandet som man inte hade behövt om varan funnits på närmare håll. Har man tillgång till varan (inom vissa gränser så klart) så kan man lägga energin på något annat (växa kring magen exempelvis - dvs öka biomassan). Sen hör det till saken att ibland kan en resurs bli en hämnande tillgång också - såsom fosfat eftersom det påverkar andra saker också - men ren generellt kan man inte säga att en så gammal organism som korallen alltid måste leva efter de naturliga värden som finns idag - istället så har den organismtypen utvecklats till något som är väldigt anpassningsbart och det finns väl få organismer som har visat en större överlevnadsprocent (för organismtypen) med tiden som korallen och dess symbios med alger. - ja det skall väl i så fall vara cyanobakterier då. Om vi ser på människan så anse det numera att vår storhetstid började när vi blev bofasta och lärde oss odla - det var lyftet för oss men vi är fortfarande "allätare" (ja - jag vet att det finns vegetarianer ) och kan komplettera när så behövs och när det flyger stekta sparvar in i vår mun. En metafor är för mig då nässeldjuret som med sitt infångande av en alg har kunnat göra sig i stort sett bofast, lärt sig hantera sina resurser (läs avfall) och i sin egen kropp odla grönsakerna. Samtidigt som de många av dem inte helt övergivet sitt "jagande" beteende - speciellt kanske inte de som bosatt sig på sådana områden att ett dubbelt beteende varit en evolutionär fördel. Klart är dock (för mig alltså) att alla koraller med polyper kanske i dagens utvecklingsnivå inte använder dessa för fångst utan att de fått andra betydelser och användningsområden men ser ungefär likadana ut. Vad gäller sps:er som acroporer ock liknande så tror jag att de lever i sådana områdsen där ett dubbelt beteende är livsavgörande. @PatriksS Fortsätt med att leta upp artiklar och dylikt men slipa lite på ditt 68-beteende - när jag läser dig så förstår jag pinsamt väl varför mina föräldrar gick nuts på mig när jag var ung och visste allt MVH Lasse

Det är antagligen det du måste modda hos en av dem i alla fall.' MVH Lasse

Se till att fläktarna som redan finns kan blåsa på vattenytan, eventuellt får du ha framhuven uppfälld och blåsa ner där. MVH Lasse

Den ligger helt passivt i mitt bakfack vilket jag inte tror är optimalt. Kommer senare göra ett prov med ett litet filter i bakfacket. Det är heller inte omöjligt att återläckage från botten (beroende på koncentrationsskilnader) börjar göra sig påmind. I P räknat är värdet ca 0,08 som är ett av de lägre värdena man brukar uppnå i kommunala reningsverk med järn- och aluminiumflockning. Min plan är att ta ur fosfatremovern under min bortvaro, göra ett större vattenbyte i morgon och sedan låta det gå fram tills det jag är tillbaka. MVH Lasse

Sista dygnsmätningarna kl 07:00 - ortofosfat 0,27 ph 8. kl 21:45 ortofosfat 0,25 pH 8,4 MVH Lasse