Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 573
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    338

All aktivitet

  1. Räkna in mig i den skaran också för jag tror att du har fullständigt rätt!!!! MVH Lasse
  2. Nä du Stig, det är nog samma princip som gäller vad jag kommer ihåg. Däremot tar den mer effekt än en dränkbar pump och det är därför man går över till dränkbara pumpar i brunnar för inte tala om det rena h-e man kan ha när luft kommer på fel ställe i en injektorpump. Jag har blivit ordentligt blöt ett par gånger pga detta! Principen är att byta tryck mot flöde så alla fysikaliska regler gäller. MVH Lasse
  3. Jag hade Centropyge flavicauda i mitt 80 liters Molly och vad jag vet så lever den än. Försökte mig på Centropyge fisheri nu till mitt Red Sea. Tyvärr hände något i karet samtidigt som jag fick den och det gick inte så bra. Off Topic men en mycket konstig händelse i samband med ett vattenbyte där några av mina ögonstenar (funnits i karet ett år) dog men allt annat överlevde utan att visa någonting. MVH Lasse
  4. Ingen som har ett så gammalt hus att det står en injektorpump nere i källaren? Samma princip fast där används den för att få ett bättre flöde på sugsidan. MVH Lasse
  5. Låt oss säga så här. När det gäller växelvarma djur så brukar man räkna med att ca 20 till 25 % av tillförd energi och tillförda ämnen stannar inom organismen, resten blir spill. Detta gäller om det är relativt unga och snabbväxande organismer - ju äldre fisk blir desto mer måste de äta för att öka en viss mängd i biomassa. Av det kväve och fosfor som finns i det man matar med så kommer ca 75 % att gå ut i systemet igen och då kan man välja mellan att plocka bort det via kemi eller biologi där kolkällemetoder är en kombination av dessa. MVH Lasse
  6. Om det inte är tillsatt någon oorganisk kvävekälla så begriper åtminstone inte jag varifrån den kommer. Helt klart, det kväve som finns i djur (och annat levande) är organiskt - inte i form av nitrat och nitrit. MVH Lasse
  7. Jag har kört allt från 3 liter till 110 liter utan skummare - inga algkar precis och då har jag fisk också. Ett litet kar kan du byta vatten på ofta, om nu ens det behövs. Mitt äldsta 27 liters har gått nu 2 månader utan vattenbyte - nema problema. MVH Lasse
  8. Kan det vara det här. Beskriv gärna hur det funkar. http://www.kjell.com/?item=39616&path=407500000,414000000,423500000 MVH Lasse
  9. Jag tror iofs att fosfaten man får när man blötlägger Norin inte kommer från själva Norin - där är allt fosfor bundet som organiskt fosfor. Istället kommer det troligtvis från behandlingen av livsmedlet eller en påbörjad nedbrytning. Detsamma gäller den fosfat som kommer från fryst foder. MVH Lasse Edit E450, E451, E407 Stabiliseringsmedel som används för att konsumenten ska få produkten i samma skick som när den tillverkades. Fosfat används för att höja produktens ph-värde vilket ger mer stabil vattenhållning och smak. Fosfatet fungerar även som antioxidant och försvårar nedbrytningen av fett dvs härskning. E450, E451: Förekommer i livsmedel som t.ex. kött, ost, glass, kakor, soppor, såser och frukostflingor E407: Används i bland annat köttprodukter, ketchup och i sylt. Hindrar t.ex. jordgubbar att flyta upp till ytan i sylten eller krämen. Till nitratinnehållet i Patriks analys Tvivlar på att det är nitrat du mätt - kan vara en nitritstörning från E250 (nitrit) Konserveringsmedel som förekommer naturligt i rotfrukter och grönsaker. Är en tillsats i koksalt som i liten mängd används till charkuteriprodukter. Används för att bevara produktens hållbarhet. Rekommenderas av Livsmedelsverket för att den hämmar tillväxten av en bakterie som heter Clostridium Botulinum.
  10. Ägaren av karet vi rev upplevde att han fick allergireaktioner från karet och då skötte han bara karet normalt - alltså rev det inte. Jag skulle inte våga utesluta att knapparna kan ge allergireaktioner på känsliga personer även om de inte är tillräcklig många att orsaka giftreaktioner. MVH Lasse
  11. Jag har bra erfarenheter av Hach-Lange, framförallt av supporten man får när man köper från Göteborgskontoret. Jag har använt främst Hach förut (innan sammanslagningen) sedan 1993 och har en DR 2010 hemma som jag inte sparkat igång än. I och med sammanslagningen så fick man det bästa av två kompletta analyssystem. Jag tror iofs att DR 2800 räcker för dina behov men skall försöka ta reda på skillnaderna. MVH Lasse
  12. Vad gäller knappar så var fallet när vi rev det "berömda" karet 2001 att ägaren hade vad han uppgav "saltvattensallergi" och ville därför göra av sig med karet. Nu var det iofs ca 300 kg LS med mycket knappar och varit orört i ca 10 år. Ni bör dock ta upp knapparna i huvudkaret tycker jag men det är viktigt att du inte finns i närheten då. Den enda förklaring vi fick som verkade vara trolig för händelseförloppet var att giftet och bakterierna även spreds via luften, inte bara via kontakt. MVH Lasse
  13. Universeum använder idag en rätt modern Hach-Lange spektofotometer, DR 2800. Nitrattesterna utförs med en 100 spädning för att komma ifrån klorid och kalciumstörningarna vilket är möjligt om man använder noggranna spädningsmetoder men det gör tyvärr att metoden inte går att använda i låga nivåer. Vad gäller DR 5000 förmåga vet jag ej, när vi diskuterade med HACH-LANGE om onlinemätningen av nitrat med hjälp av den tekniken de då hade så visste man inte då (för knappt ett år sedan) om metoden var användbar i saltvatten - det kan ha ändrats nu. Jag har kollat de metoder som HACH redovisar för DR 2800 och DR 5000 och de är desamma och metod 8192 är användbar men förutsätter som sagt var en spädning som påverkar känsligheten (ej användbar i låga nivåer) eller att man gör en separat kallibreringskurva med hjälp av spikningar för varje indviduella saltvatten man vill mäta. Nu är jag inte inblandad i de mätningar som görs på Universeum eftersom jag inte arbetar med de arbetsuppgifterna där - jag är fastighetstekniker - men jag känner till de metoder som används. MVH Lasse
  14. Det är inte säkert att det går att få tillbaks alla ämnen eftersom exempelvis kalcium kan hålla sig löst i saltvatten i betydligt högre koncentrationer än i sött - mycket beroende på den höga magnesiumhalten i saltvatten. Magnesium kommer också att fällas ut som magnesiumkarbonat under indunstningen. Om det vore så enkelt som att en pH sänkning skulle återställa värdena och en efterföljande pH-höjning bibehålla dem så hade vi nog sett mer salt tillverkade på detta sätt. Jag har dock inte provat på det sätt som du föreslår. När man blandar till ett saltvattensakvariesalt skall man egentligen blanda salt i vatten och inte tvärtom. Är man dock snabb med blandningen så brukar det gå bra tvärtom också. Gör man fel så kommer man att få en mjölkig blandning som inte klarnar. Detta är vanligt när saltet sugit åt sig fuktighet också. MVH Lasse
  15. Om det gröngula beror på en svävalgsblomning så åtgärdar du det effektivt med ett litet UV-C. Du kan säkert använda ditt UV-C filter med gammal lampa - dosen för att bekämpa svävalger brukar inte behöva vara speciellt stor. MVH Lasse
  16. Huvudorsaken till att havssalt inte kan användas är själva framställningsproceduren av normalt havssalt. Det framställs genom att havsvatten får dunsta i stora laguner. När vattnet dunstar bort blir saltkoncentrationen högre och högre. Många ämnen kan då inte hålla sig lösta i den allt starkare koncentrationen utan förenar sig med sin kontrapart och då ofta i en senare olöslig förening. Framförallt då kalcium och karbonat som helt enkelt blir till kalciumkarbonat (kalksten). När man fyller på vatten igen så är pH:t för högt för att kalkstenen skall återlösas i kalcium och karbonat. Det finns saltvattenssalt som grundar sig på indunstat havsvatten (eg Red Sea varav deras Proversion är ett av de bästa jag provat, är dock svårt att få tag på i Sverige) som berikats med de ämnen som gått förlorat under indunstningsperioden. MVH Lasse
  17. Apparaten är nog bra men de begränsningar som det finns för nitrat gäller tyvärr denna apparat också. Blev förvånad att den inte hade högre känslighet för fosfat men det var den metod som fanns i Aquarios lista som jag skrev om. Jag vet att Hach - Lange har metoder ner till 0,05 för fosfat (kommer inte ihåg om det var som fosfatfosfor eller fosfat). Dessa bör finnas för denna apparat också. MVH Lasse
  18. Ja det är röda mygg som Greger menar det är ett av de mest allergiframkallande ämnen som finns. Cyanon kan vara boven i ditt fall. MVH Lasse
  19. Några knappar i karet? MVH Lasse
  20. Dessutom så är den känsligaste nitrattesten ett spann på 1 till 60 ppm som nitrat samt så mäter fosfaten mellan 5 ppm och 90 ppm. MVH Lasse
  21. Det är rätt Capote - min frågeställning var just det märkliga som jag råkar ut för - att cyanon finns på morgonen men är borta när belysningen varit på ca 10 timmar. Det är ett faktum som jag observerat i mitt kar och som jag undrade om andra sett, iofs så tycker jag det är bra med andra iaktagelser också men de tycker jag är väl dokumenterade numera - däremot är det för mig intressant att höra om det är fler som trixat med ljuset. Men posta gärna fler erfarenheter men ta gärna med belysningstider och problemområdenas placering. MVH Lasse
  22. Det här är viktigt eftersom det på sätt och vis förklarar alla olika erfarenheter vi har. Vi pratar om den mest oppurtunistiska organismen vi överhuvudtaget känner till. Den har en enorm anpassningsförmåga. Sen har kanske jag en annan förklaringsmodell än Wiking om varför man förr fick så mycket cyano som han beskriver. Min förklaring ligger snarare mot de slutsatser som både Wiking och Heritage snuddar vid i slutet av sina inlägg. Den tid som Wiking pratar om stavas också "bottenfilter". Är det fler som har praktiska erfarenheter att rapportera? Speciellt kanske Cyanons placering kontra ljuskällorna? MVH Lasse
  23. Ta som Ove sa dubbelt så mycket vatten så får du en nogranhet på 0,5. Tar du 4 gånger mer vatten så får du en nogranhet på 0,25 i tyska hårdhetsgrader. Varje droppe är alltså då värd 0,5 respeltive 0,25 i KH. MVH Lasse
  24. Skall testa, jag har just nu ett blåljus rakt över de värsta ställena. Jag hade någon typ av kontroll för ca 6 veckor sedan, bytte helt till blåljus (bara blåljus 110 watt) för jag ville se om det förbättrade situationen och gav bättre tillväxt på mjukkorallerna - icke sa nicke - jag såg inte så mycket cyano men det berodde troligtvis på blåljus och gamla skumna ögon för när jag ändrade till ett bakre blåljus och ett främre 10 000 K fram så visade sig mer cyano och på andra områden (höll upp med nitrat då också eftersom jag inte såg så mycket cyano). Nu har jag idag bytt ut mitt främre 10 000 K mot ett helt nytt sådant och skall byta det bakre också när jag kommer hem (är och kollar barnbarnet just nu). Patriks länkar skall kollas upp eftersom de faktiskt kan förklara en del och även kasta ett nytt ljus på varför ozon (högre redoxpotential), bra cirkulation och lite andra knep fungerar. Jag tror du förstått källorna bra - det är logiskt i alla fall. Fler som har dessa erfarenheter? MVH Lasse Edit Roligt att se din signatur igen Capote
  25. Okej då har det kommit lite teori men som jag sa tidigare så är jag intresserad att höra om de praktiska erfarenheterna - om det är några som har samma erfarenheter som jag och Henrik Å här - just att de minskar i slutet på fotoperioden om belysningen är stark. Så bromsa länkarna lite Patrik . Är det någon "gör" intressant så åtekom med den via PM. MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...