Lasse

Nej - kvävefixerande bakterier som inte tillhör cyano, dvs inte har möjlighet till fotosyntes.. Evolutionsmässigt finns en teori att den speciella cell (heterocysten) som de kvävefixerande cyanon har är en infångad bakterier (eller omvandlad bakterie) på ungefär samma sätt som man misstänker att våra mitrokondier är. MVH Lasse

Jonas - själva poängen är att de mattbildande cyanon inte är utrusttade med den speciella cell (heterocyten) som sköter kvävefixeringen. Det är alltså cyano utan egen kvävefixering. De cyano som har heterocyter är inte vad jag vet mattbildande utan lever för det mesta solitärt. Själva mattbildandet är hemligheten varför dessa cyano trotts allt klarar kvävefixeringen eftersom den sker mellan mattan och substratet av fristående bakterier. Här måste det vara helt syrefritt. MVH Lasse Ja - jag har inte sett någon röd mattbildande cyano i karet sedan andra dagen efter medicinering.

Ted - du bor inte långt från Ignaberg utanför Hässleholm. Där kan hitta kalksten av typ Faxe hur mycket du vill. Brukar finnas gott om det mellan länsvägen och brottet. Jag tror det är vägen mellan Hässleholm och Kristianstad. MVH Lasse

Mot bättre vetande Min syn på det hela är att det finns många orsaker om den mattbildande cyanon får övertaget eller inte men att det finns en del generella principer i dess biologi som man kan utgå ifrån och anpassa sin stategi från. Jag är också övertygad att strategin måste vara olika i skilda kar och tillfällen men en allmän kunskap hjälper till att bekämpa dem. 1) Den typ av cyano som bildar mattor är INTE kvävefixerande i sig (de saknar den speciella cell som sköter kvävefixeringen hos andra cyano). Den finns också normalt i stort sett i alla akvarier men då som enskilda korta trådformiga individer. Man kan se dem om man filtrerar bottenvatten och tittar på det man filtrerar ut i mikroskop och då är de korta "sticks". 2) Vid vissa tillfällen uppstår en massförökning och mattorna bildas. Att mattorna består av många individer som förenats förklarar den "vandring" som görs upp och ner från gruset eller inredningen beroende på om det är ljuse på eller inte. 3) Mattorna är förutsättning i många fall för fortsatt expansion beroende på att de gör möjlighet att bilda ett syrefritt skikt under mattan. I detta syrefria skikt finns förutsättningar för två saker - dels att kvävefixerande bakterier får en fristat (den kvävefixerande processen kräver total syrefrihet) och kan omvandla i vattnet löst kvävgas till ammonium som mattans "insida" kan utnyttja. Ytterligare en följd som blir resultatet av mattorna och den syrefria zonen är att om vattenskiktet blir nitratfritt så finns förutsättningarna för svavelväteproduktion och detta i sin tur hjälper till att frigöra både bundet fosfor och järn exempelvist från bottensubstratet (svavelväte bryter de kemiska bindningar som finns i komplexet fosfor - metallföreningar). 4) Min åsikt är att när dessa mattor bildas så finns en bristsituation av något ämne (ett ämne som de mattbildande cyanon kan få fram via andra vägar än "normala" alger och växter) i vattnet. Tre sådana ämnen - kväve, fosfat och järn har jag identifierat ovan och det finns säkert flera möjliga bristkandidater. Detta förklara alla de olika erfarenheter som finns runt om i stugorna om hur man blir kvitt de mattbildande cyanon - det har alltså varit olika bristsituationer i olika kar eller vid olika tillfällen. En sak som stöder "bristsituationen" är just det faktum att dessa mattor brukar just förekomma när andra "skitalger" inte växer så bra. Den mattbildande cyanon får en fördel i konkurensen om de övriga ämnena där det inte råder brist. Där har Greger nog helt rätt i sina funderingar. 5) Min tanke med "tvärtomtänket" vad gäller removrar var just att hos vissa (eller vissa tillfällen) är järn en bristvara och då om man går bort från järnbaserad till aluminiumbaserad så tar man bort järntillskottet som de mattbildande behöver och de kan tillväxa. 6) I de fall som tillsättning av aminosyror triggar mattbildningen tror jag att det råder kvävebrist i karet (i första hand nitratbrist) och att cyanon på grund av sin dubbla natur kan utnyttja kvävet i aminosyrorna vilket i normalfallet inte "vanliga" skitalger kan. 7) Förekomsten av organiskt material på botten (eller på stenen) befrämjar de mattbildande eftersom de då får tillgång till alla ämnen som ingår allt levande under täcket så att säga och i och med att det blir ett syrefritt närområde som den mattbildande cyanon kan utnyttja i och med den syrefria nedbrytningen frigör dessa ämnen. 8) Den viktigaste åtgärden som jag ser det är att störa mattbildningen så mycket som möjligt eftersom den är förutsättningen för alla de andra otrevligheterna. Sedan får man försöka hitta bristsituationen och åtgärda den så att man ger normala alger (sådana som i sin tur konsumeras av djur i karet) möjlighet att ta tillbaks förlorad mark. För min del har det i de flesta fall varit nitrat som gått för lågt och som ni kan se ovan så har nitrat en dubbel funktion i dramat. Frånvaron av nitrat ger dels en kvävebrist men också en ändrad syrefri nedbrytning i och med att svavelväte bildas i frånvaro av nitrat. 9) Det är möjligt att man kan angripa "bakteriesidan" hos cyanon genom att gynna andra bakterier men när man har mattorna är övriga bakterier redan utkonkurrerande så man måste i det fallet göra någon större miljöändring för att kunna få de tillsatta bakterierna att ta överhanden. MVH Lasse

Vänd på frågan Jonas - kan cyanon triggas av järngödning? Använder du järnbaserad så får du varken du vill eller inte ut järngödning i vattnet. Järn ingår i biologiska organismer som spårämne men mig vetterligen ingår inte aluminium i någon livsprocess. pH:t är också för högt i saltvatten för att aluminum skall vara toxiskt - den gränsen går strax under 6,3 - 6,4 och varar till ca 5,5. MVH Lasse

Skall bara nämna att om man använder en DSB så får man nytta av kalciumkarbonaten genom att man får en pH-gradient igenom bädden och därför får ett kalcium och karbonattillskott genom att sanden löses upp i de lägre (och djupare) nivåerna i sanden eftersom pH där är lågt. Ingvar körde sina kar på detta sätt i många år och han la aldrig till några kalcium eller karbonattillsatser - bara kalkvatten för att upprätthålla pH i vattenkolumnen. Jag tror att han räknade ut i sitt sista kar att han förlorat 35 kg av sanden under tiden han kört karet. Djur som bökar i botten är en nödvändighet för att syresätta en del av bottnen och det är klokt att som Peter skriver att ha en barriär lite längre ner i gruset. MVH Lasse

Fågelsand blir för fint men något strax över. Gör en Googling så hittar du säker något matnyttigt - exempelvis använd söksträngen - fluidized sand filter grain size MVH Lasse

Johan - jag var inte ute efter att märka någon. Bara påpeka att det finns olika utgångspunkter för olika personer som börjar med saltvatten. Jag tror inte du är 16 år och har ont om pengar Johan så därför har nog de råd du fått varit rätt i din situation men för en 16 åring som har ett brinnande intresse kanske man få lägga sig på en annan nivå. Det går faktiskt att starta "lågbudget" burkar och om detta är målet så menar jag att vi som inte har så svårt att finansiera vår hobby har ett visst ansvar att tala om att det går men också peka på begränsningarna. dessutom så kommer Ted lära sig en himla massa under resans gång. MVH Lasse

Väldigt finkornig sand men även finkornig antracit är användbart. I saltvatten är nog antracit det bästa men den har en lägre densitet än sand och behöver därför ett mindre och jämnare flöde. MVH Lasse

Jag tycker att du skall ta det lugnt. Om vi börjar med lavastenen så är det så att det kan gå bra (vilket enligt min erfarenhet är den vanligaste utgången) men det kan också gå åt skogen och på sikt är det lugnare för nerverna om du stegvis byter ut den mot död eller levande korallsten. Jag utgår ifrån att du inte i första steget kommer att köra med stenkoraller av de svårare slagen utan med mjukkoraller och lättare koraller. Om det är så är min mening att du lugnt går vidare. Det finns "död" levande sten att köpa, dvs korallskellet och det brukar vara billigare. Vad gäller levande stenen så är det enligt min mening inte bakteriekulturen i första hand man vill åt (den brukar infinna sig med tiden) utan det är alla smådjur (liftare) som följer med och som är det som är både roligt och betydelsefullt för balansen i karet. Om du väljer att stegvis byta ut dina lavastenar så börja med några kilo levande sten av bra kvalite och komplettera med död sten under en viss tid. Vad gäller fiskar och andra djur så om du har en begränsad ekonomi så koncentrera dig på det som är nyttigt och hjälper dig att få balans i ditt kar. Förutom att stegvis föra in levande sten så skulle jag koncentrera mig på "städpatruller" såsom snäckor och eremiter. Dessa kan du inte få för många av. Flera av oss äldre som bor på västkusten har haft svenska snäckor av typ litorina i våra akvarier när det inte fanns andra att tillgå. Litorina är den snäcka du kan finna i strandlinjen vid klippor. Hittar du sådana som finns i sk hällekar så är lyckan gjord för de är ofta anpassade både för hög salthalt och hög temperatur. Vad gäller dina fiskar så har jag inte följt de olika turerna så bra men mitt råd är att ta det lugnt med fiskarna ett tag och låt ditt akvarium mogna. Vad gäller koraller så börja med de enklare, typ Xenia, sacrophyton, olika "mushroms" och stjärnpolyper. Hade du bott här uppe så hade jag gärna delat med mig av mitt överskott men det finns säkert någon vänlig själ nere i de södra delarna som via PM kan erbjuda dig några startkollonier Bra hjälp i början med ett "lågbudgetkar" är olika makroalger men försök där att få tag på olika rödalger - de är lättare att ta bort när man vill att korallerna skal få ta överhanden. Mitt viktigaste råd är dock - gör inga förhastade ändringar - bestäm dig vart du vill komma och arbeta lungt och målmedvetet mot detta mål. Till alla er andra - tänk på att denna Ted är 16 år och det är sådana som han som kommer vara ryggraden i svensk saltvattensakvaristik om 15 - 20 år men det är troligtvis inte möjligt för honom att starta med en Porsche utan han måste göra samma jäkla Drabantstart som många av oss äldre har gjort för länge, länge sedan. Tänk på detta när råden haglar. MVH Lasse

Ta och syratvätta två glasflaskor. Fyll på den ena upp till korken (ingen luft) med vatten du tar innan ljuset slås på. ställ i kylen. Ta den andra och fyll även den upp till korken med vatten du tagit strax före ljuset släcks (eller på kvällen innan du åker). Ställ i kylen. Ring den envise så tror jag det fixar sig med provtagningen . Om du misstänker 0 i fosfat är det viktigt med proceduren ovan och att du så snabbt som möjligt efter andra provtagningen åker och testar. MVH Lasse MVH Lasse

En liten upplysning till inlägg 93. Nitrifikationsbakterierna är strikt autotrofa, mig vetterligen har det inte påvisats någon nitrifikationsbakterie som är heterotrof. Däremot är denitrifikationsbakterierna heterotrofa förutom de denitrifierande svavelbakterierna som är autotrofa. MVH Lasse

Får de bara rätt förhållanden så kommer de flesta bakterier som gått i vilostadium komma igång mycket tidigt. Vet själv, av egen erfarenhet att nitrifierare som blivit innaktiva får full kraft igen efter mindre än 6 timmar. Vad gäller övrigt liv i sanden så har många copepoder och andra smådjur ofta ett cyststadie där de kan ligga inaktiva under mycket lång tid och vaknar till liv om rätt levnadsbetingelser uppstår. detta innebär att teoretiskt så kan åtminstone vissa djur kunna komma in med sanden om den är naturligt "fångad" men inte om den är "berikad" i efterhand. (såvida "berikaren" inte kommit över en förekomst av cystade smådjur). Vad gäller eventuell fosfat i sanden så behöver den inte iofs komma från döda smådjur utan olika fosfatföreningar används också ibland i konserverande syfte. MVH Lasse

Har googlat lite. Kelat är det svenska, kemiska benämningen på en organisk molekyl som binder metaller på ett speciellt sätt. Hemoglobin är exempelvis en kelat. EDTA är en annan. Ett annat svenskt ord som används är komplexbildare. Ordet "chelating substances" bör alltså betyda olika substanser (ämnen) som binder metalljoner på detta speciella sätt. MVH Lasse Edit - du var snabbast Stig

Prata med Akvarielagret i Stockholm - de bygger specialställningar. Annars kan nog vilken affär som helst ta hem en specialställning. MVH Lasse

Har du tur kan det vare en Stegastes aureus, kallad Golden Gregory. Det finns dock flera arter som är liknande och en del blir inte så gula utan mörknar med åldern. Universeum i Göteborg har ett antal av denna art i hajakvariet. Här är mer information http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.reefkeeping.com/issues/2004-12/hcs3/images/aureus_randallSM.jpg&imgrefurl=http://reefkeeping.com/issues/2004-12/hcs3/index.php&h=200&w=315&sz=15&hl=sv&start=10&tbnid=c-V89g3TU9xQHM:&tbnh=74&tbnw=117&prev=/images%3Fq%3DGolden%2Bgregory%26gbv%3D2%26hl%3Dsv MVH Lasse

Hur är det Johan - har du köpt denna korall från någon handlare eller stämmer det som du skrev i inlägg 7 (rödfärgningen av mig). Det verkar nu som någon "ospecifierad" handlare blir beskylld för att ha sålt en för svår korall till dig - stämmer det eller gäller det som står i inlägg 7 där man får en antydan av att du köpt den från en privatperson ?MVH Lasse

Den här sätter du i en vanlig E-27. Har inbyggd fläkt. Finns som vit och även blå (de blå brukar de inte ha på lager så de kan ta en tid att få fram. http://www.trgcomp.se/trgse/internet/design/ProductShow.aspx?ProductID=3603 Fins även so 7-8 watt och 3 watt men för 12 volt AC/DC (fungerar med drivdon för kallhallogen 10-50 watt) Har Gx 5,3 sockel http://www.trgcomp.se/trgse/internet/design/ProductShow.aspx?ProductID=3853 MVH Lasse

Om det är som jag tror så räcker det med en eller två pellets. Det är troligtvis fettet på pelletsen som får skummet att gå ner. Om du tar på skummet med tummen så skall det också gå ner. Jag tog en liten trästicka som hade används till ett Thai kycklingsspett (ej rengjort ) och la över facket där jag luftade - så fort skummet gick upp dit så la det sig igen - innan skummade det faktiskt över i facket. MVH Lasse

Calle - kan du inte prova med några pellets i skummaren och se hur skummet uppträder? Det vore intressant att veta! MVH Lasse

Jag kör ju utan skummare och det fungerade bra. Fortfarande efter en månad har jag inte sett någon röd cyano. Jag har luftning i ett av facken nattetid och märkte just där en ökad skummbildning av en typ jag sett förr i högt belastade system. Nu kommer jag med ett helt tokigt råd som kanske inte fungerar men om du lägger i en eller två matpellets i skummarkoppen och iaktar vad som händer så kanske du kan köra skummaren igen. MVH Lasse Edit: Alla rapporter jag sett om detta preparat påtalar just att skummaren uppför sig på detta sätt.

Om du har möjlighet så kan man också göra en "spikningserie". Dvs man sätter in en standard på 0,1, 1 och 10 ppm i ditt provvatten och sedan skall just varje mätning öka värdet med 0,1, 1 och 10. Kräver dock riktiga blandningscylindrar och noggranhet. MVH Lasse

Belysningen räcker för de flesta mjukkoraller i clownkaret. Det finns skummare med i Clownkaret - inte världens bästa men ändå. Clownkaret är lite mer plugg and play för saltvatten än mollyt. Mollyt behöver uppgraderat ljus annars så går det iofs bra att köra utan skummare så valet är inte så lätt. Här är två trådar om respektive kar - jag har haft bägge https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11020 samt http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=106104 MVH Lasse

#9 Det tycks råda delade meningar här http://sciencemag.org/cgi/reprint/274/5284/117b.pdf # 11 samma här http://www.jstor.org/pss/2670806 samt i båda de artiklar jag hänvisade till i inlägg 8 och framförallt den första artikeln. Härmed avslutar jag mitt deltagande i denna tråd MVH Lasse

De korallrev som finns på djup av 30 meter och mer i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten består av koraller som inte har zooxanteller. Vi har flera sådana rev i Sverige och längs Norges kust är de vanliga. Stig skrev fel - han menade inte turbinaria utan Tubastrea där solkorallen är den vanligaste (Tubastrea faulkneri). Dessa koraller växer dock till sig mycket långsamt, man har visat upp till 6 gånger snabbare kalcifiering under ljus hos symbiotiska stenkoraller jämfört med under mörker. Detta beror givetvis på den extra energi som zooxantellerna producerar. Zooxantellerna får heller inte sin koldioxid från kalcifieringen utan den väg som jag beskrev i mitt förra inlägg anses vara den som gäller. Och så börjar jag bli slarvig och glömde än en gång mina referenser 1: The Journal of Experimental Biology 203, 3445–3457 (2000) Printed in Great Britain © The Company of Biologists Limited 2000 JEB2936 SOURCES AND MECHANISMS OF INORGANIC CARBON TRANSPORT FOR CORAL CALCIFICATION AND PHOTOSYNTHESIS PAOLA FURLA1, ISABELLE GALGANI1, ISABELLE DURAND1 AND DENIS ALLEMAND1,2,* Accepted 29 August; published on WWW 24 October 2000 2: INTEGR. COMP. BIOL., 45:595–604 (2005) The Symbiotic Anthozoan: A Physiological Chimera between Alga and Animal1 PAOLA FURLA,2,* DENIS ALLEMAND,*,† J. MALCOLM SHICK‡ CHRISTINE FERRIER-PAGE` S,† SOPHIE RICHIER,* AMANDINE PLANTIVAUX,* PIERRE-LAURENT MERLE,* AND SYLVIE TAMBUTTE´† MVH Lasse