Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 728
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    375

All aktivitet

  1. Äter den normalt och inte drar sig tillbaka så brukardet inte vara någon ko på isen. MVH Lasse
  2. Det brukar gå väldigt bra att sära på stenarna. När jag flyttade mitt Mollyhotell till kompisens affär så tog vi ur den mesta LS:n i en balja hemma. Efter flytten upptäckte jag en liten LS-bit med någon polyp på i min balja. La i den i ett av mina småkar och denna polyp håller nu så smått på att brada ut sig i mitt gamla 27 liters. Det är en av mina älsklingskoraller och jag såg att korallfisken hade ett antal varianter när jag var i Linköping sisst. Jag hoppas han har kvar dem nästa gång jag är däruppe. MVH Lasse
  3. Hej Min erfarenhet av de bruna är att de är i högsta grad kinkiga - däremot är de gröna hur stabila som helst. De bruna kommer nog att slå ut också med tiden men de verkar kräva rätt mycket ljus. MVH Lasse
  4. Det är inte så problematiskt som det låter - men du bör nog i alla fall satsa på en mindre kylare. Och - nu är det många som skrattar eftersom jag säger det - en kraftigt överdimensionerad skummare eller luftare. Jag har diskuterat detta med Tintomara tidigare och lovat att komma med argument om varför men inte kommit till skott. Kort kan man säga att vid de låga temperaturer som det rör sig om här så har du ingen fungerande nitrifikation (inhibeterad under ca 10 grader Celsius) Du måste dock få bort det lilla kväve som du tillsätter i form av mat. Vid pH kring 8,3 så är 10% av intialkvävet i formen av ammoniak. 90 % som ammonium. Två jämnvikts lägen finns - mellan ammoniak och ammonium i vattnet och mellan ammoniak i vatten respektive i luften. Första jämnvikte bestäms av pH - andra av luftens innehåll av ammoniak. Är den 0 så kommer transporten från vattnet av ammoniak upp till luften per tidsenhet bara bero på storleken av ytan mellan luft och vatten. Vid en kraftig skummning/luftning är den i stort sett obegränsad och transport av ammoniak från vattnet upp i luften sker fort. Detta innebär att den pH beroende jämnvikten i vattnet mellan ammonium och ammoniak direkt kommer att ersätta den till luften förlorade ammoniaken med ny från ammoniumet o.s.v. Det är alltså möjligt att med kraftig skummning helt ta bort kvävet helt i ett kallvattensystem eftersom man inte behöver riskera någon nitrifikation. MVH Lasse
  5. Min filosofi går ut på att inte skapa ett överflöd med "spillet" utan anpassa fiskbiomassan till den övriga biomassan i karet. Mellan tummen och pekfingret kan man räkna med att ca 20 - 25 procent av energin (och näringsvärdena) binds i fisken (pga av att fisk är kallblodiga och inte behöver energi för att hålla en jämn temperatur så uttnyttjar de fodret bättre än vad vi gör (10 % per steg i näringskedjan). Detta innebär att man kanske måste ha ca 4-5 gånger mer biomassa som koraller, andra lägre djur och alger än vad man har fisk. bygger man upp en större biomassa koraller och dylikt så kan man också ha mer fisk. De snabbväxande, i huvudsak fotosynteserande korallerna som Xenia/anthelia, stjärnpolyper, hairy mushroms och andra är för mig guld värda eftersom de snabbt binder näring och kan skördas och därmed gör man en näringsexport. Varför vill jag inte använda skummare i ett i huvudsak korallakvarium? Jag tror det hänt en massa saker sedan den tid du beskriver Capote. Skummarna har blivit effektivare - tar idag även annat än proteiner. De luftar ut kvävet fortare med mera. Det finns nackdelar med skummarna som man måste kompensera för. Jag ville med mina små kar se om det gick att köra skummarlöst och den slutsats jag har dragit från dessa experiment är snarare att för att lyckas i nanonivå så bör man inte använda skummare. Jag gör ganska kraftiga vattenbyte (även om det snarare blir 10-15 % i veckan istället för 50 % som jag gjorde i början). Anlednigen till vattenbytena är att jag inte vill syssla med tillsatser utan ersätta förbrukningen med nytt vatten. Jag är medveten om att skall jag köra med hårdkoraller i större utsträckning så bör jag åtminstone sätta in kalcium, magnesium och kontrollera alkaniteten. Norberg - vi har lite olika filosofi (och Capote står någonstan mitt mellan oss om man bortser från betydelsen av skummare) men som vanligt finns det inget rätt eller fel - bara olika sätt att närma sig verkligheten. En liten reflektion om pumpningen hos Xenia/anthelia. Om Capotes iaktagelser är allmängiltiga (vilket nog är troligt) så kan jag inte se pumpningen som något annat än att öka vattengenomströmningen per tidsenhet förbi korallen för att kompensera för den lägre kvävekoncentrationen i vattnet. För korallen är ju mängden närsalter per tidsenhet viktiga. Om koncentrationen i vattnet är x ppm och strömmen förbi y och näringen per tidsenhet räcker för korallen är det ju bara dumt att slösa energi på att pumpa för att öka vattenströmmen. Är däremot koncentrationen lägre än x ppm så kan det vara gynsamt för korallen att själv öka vattenströmmen (och därmed mängden närsalter per tidsenhet den exponeras för) genom pumpning. Det är är alltså möjligt att frågan om varför Xenia/anthelia pumpar eller inte har det vanliga svaret - minsta möjliga energiinsats för högsta möjliga biologiska vinst. MVH Lasse
  6. Jo jag gjorde det lite halvhjärtat. Det fungerar om man gör en ordentlig kam. Jag gjorde också några håll nära botten eftersom jag gärna ville ha ett bottensug också. Detta påverkade ytavrinningen så den inte blev så stark. Det finns en tillsats (åtminstone i USA) till motsvarande Mollyhotellen som man hänger framför utsuget längs upp och som ger en ytavrinning. MVH Lasse
  7. Jo men det kan aldrig bli så många ord som det antal färger som verklighetens färgskala har - allt är nämligen inte svart och vitt. Redan Einstein sa att allt är relativt om jag inte mins fel MVH Lasse
  8. För mycket mat eller för lite i förhållande till vad? I förhållande till i naturen så ger de allra flesta av oss på tok för mycket mat och framförallt för kraftig mat (högt proteininnehåll) - det är bara att titta på tillväxttakt och "rundhet" kring magen för att förstå detta. I förhållande till vad fiskarna kan konsumera optimalt - då ger vi för lite mat. Vad ligger under denna paradox? De allra flesta fiskar är anpassade att äta och åter äta så fort det finns lämplig mat i närheten. De vet oftast nämligen inte när de kan äta nästa gång så det gäller att stoppa i sig ordentligt när maten väl finns där. Därför har de flesta fiskar troligtvis inte någon "mättnadsreglering" som varmblodiga djur har vilket gör att de kan stoppa i sig hur mycket som helst. De flesta fiskars magtarmkanaler är också konstruerade som "rör" - ni kanske har lagt märke till att fiskar ofta skiter i samband med att de äter - dvs är det inkomster så blir det omedelbart utgifter. I naturen varierar ofta födotillgången (och jaktlyckan) vilket gör att fiskar ofta (i naturen) växer "stötmässigt". Fiskar är också växelvarma - vilket innebär att de inte måste ha ett intag av "grundenergi" för att upprätthålla en jämn temperatur i kroppen och kan därför genomgå långa perioder av svält. Vad vi gör i akvarium (och i ännu högre grad inom fiskodling) är att vi uttnyttjar den förmåga oss fiskarna till snabb tillväxt men detta innebär givetvis bakslag också, nämligen kortatre livslängd, tidigare könsmogning (styrs av fetthalten), ökad stress, sämre vattenkvallité (även om du skummar kraftig). Det finns undantag och det är de fiskar som lever på "näringsfattigt" eller mat som är svårsmält. Framförallt växt och algätarna. Växter och alger har ofta cellväggar som är väldigt svårt att bryta ner och som det behövs ofta speciella enzym för att klara detta. De flesta växt och algätande fiskar saknar dessa enzym (troligtvis alla fiskar saknar det) men har istället ett betydligt längre tarmsystem än andra fiskar för att optimera näringsupptaget. Många uppskattningar tyder på att endast ca 10 % av näringen kan tas upp och användas. Dessa fiskar måste ju därför i stort sett gå och plocka och äta hela den vakna perioden för att kunna få tillräckligt med mat. När dessa fiskar kommer till ett akvarium så kommer deras beteende och långa tarmsystem skapa en del problem med den typ av lättsmälta högproteinfoder som vi ofta använder. Här (i förhållande till naturen) så är risken för övermatning stor och ohälsa för fisken. Vill man mata "naturligt" så är det vegetabiliska foder, typ maltabletter, noori och liknande som gäller. Maltabletterna tror jag är idealiska eftersom det krävs en del arbete av fisken för att tillgodogöra sig dem. Jag har användt dessa tabletter i många år till algspecialister såsom Tropheusar. Kontentan för min del är att om jag skulle satsa på att driva upp yngel (odla fisk) så skulle jag satsa på kraftiga reningsanläggningar (och då inte bara skummare) och utnyttja fiskars förmåga till snabb tillväxt genom att mata mycket. Någon lång livslängd behöver jag ju inte bekymra mig om eftersom de förhoppningsvis inte är så länge hos mig. Om jag däremot skall ha ett korallrevsakvarium med optimalt både för fisk och koraller så skulle jag mata väldigt lite, koncentrera mig på naturlig tillväxt, mata med den typ av foder som finns i naturen och undvika anläggningar som jag inte riktigt vet vad de tar bort eller tillför. Försöka hålla de vattenparametrar som koraller och lägre djur behöver genom en balanserad matning av fiskarna. Fiskarna är motorn i ett väl fungerande akvarium och maten är bränslet. Med tillförsel av mat avser jag givetvis ochså den matning man gör direkt till korallerna också. MVH Lasse
  9. Ävenom flödet är litet genom ett svavelfilter så är det ju bättre att låta utflödet gå igenom en bädd av kalciumkarbonat (eller varför inte magnesiumkarbonat). Då får man ju ner vatten med 7,8 (ungefär) i sitt kar istället för 5,1 och tär inte så mycket på KH:t i karet MVH Lasse
  10. Vill bara till Ingvars upplysning om linjäriteten på en pH elektrod lägga till följande. Denna uttrycks ofta som elektrodens slope och varierar mellan olika tillverkare. En typisk slope är -56 mV (dvs mv ändringen för ett steg upp på pH skalan. Jag har arbetat med elektroder från olika märken och de vanligaste "sloparna" brukar ligga mellan -56 och -60 mV. Det är riktigt att pH 7 är teoretiskt 0 mV. Vid en kallibrering anpassar du med ph 7 lösningen denna 0 punkt. Avvikelsen på denna kallas Off-set point. Med pH 4 (eller pH 10) kallibreringen bestäms den "verkliga" slopen. Till skillnad från Ingvar så brukar jag använda pH 10 som kallibrering när jag skall mäta över 7 eftersom det erfarenhetsmässigt skiljer lite grand på den "verkliga" slopen (lutning är ett bättre svenskt ord) om man är över eller under pH 7. brukar finnas rek. från elektrodtillverkaren. Problemet med kallibreringslösningen löses genom att alltid använda färska, från ampuller blandade standarder. Men för våra mätningar funkar bägge varianterna. MVH Lasse
  11. Nja - natriumkoncentrationen i saltvatten är ju inte direkt låga ca 17000 ppm så det måste nog vara i ett annat sammanhang Stig. Natrium och kalium är sammanbundna i cellmetabolismen genom de sk jonpumparna (eller jonkanaler) där natrium aktivt pumpas ut ur cellen genom ett byte mot kalium. Tillbaka till kaliumbrist. Det är fortfarande så att jag inte vet vid vilken nivå av kalium som korallerna uppfattar som brist. I mitt tidigare inlägg förde jag till torgs att det skulle troligtvis krävas att kaliumhalten skulle sjunka från de normala (över 350 ppm) till i stort sett 0 för att kaliumbrist skulle uppstå för zooxantellerna och därmed koralldjuret. Detta är iofs möjligt i gamla kar och ju mer jag tittar på problemet så framstår kaliumbrist som en mycket intressant förklaring både till "old tank syndrome" och RTN. Det kan också vara möjligt om kaliumet försvinner (eller binds) på något annat sätt. Det har på flera ställen i artiklar jag läst påpekats att för hög kaliumnivå i celler och plasma kan motverka magnesiumupptaget. Jag antar att det sista citatet kommer från någon bruksanvisning och jag skall ta några brottstycken från den. Jag kan nämna några vanliga kaliumsalter (potassium salts) Kaliumklorid, kaliumsulfat, kaliumnitrat, kaliumdiväteortofosfat. Ni kan hitta en lång lista på olika kaliumföreningar på länken http://taric.tullverket.se/taric/htm/vhb/vhb_index/ta_k.htm Med en nivå på över 350 ppm kalium i nyblandat saltvatten tror jag inte det är "överdoseringen" av kaliumet i ett kar som har brist på kalium som kan leda till increased algae growth. Snarare något annat ämne - vad det nu kan vara............ Är det någon mer än jag som plötsligen börjar att ana några ugglor djupt ner i någon tysk mosse? MVH Lasse Edit: Din länk är till en artikel som visar att både den blågröna algen Anabaena torulosa (som är en söt och brackvattensart) och bakterien Escherichia coli har förmågan att ändra sammansättningen på ett antal proteiner om de utsätts för brist på kalium. Väldigt intressant för mig men jag vet inte om det tillför något i denna debatt mer än att i dessa försök var kaliumkoncentrationen i "brist"provet lika med 0 vilket stöder mina teorier lite grand.
  12. Jo - och där skall inte finnas något vatten. Jag trodde ett ögonblick att du menade den lilla "droppe" man ibland kan se innuti själva UV-röret (på en del sorter) och det är inget vatten - utan det är en liten droppe kvicksilver. MVH Lasse
  13. I vilket rör menar du?, kvartsröret eller uv-röret MVH Lasse
  14. Lite grand om vad jag menar med kaliumbrist och varför jag inte riktigt förstår hur det kan ske i ett korallrevsakvarie samt några mer eller mindre intelligenta spekulationer. Först vad har kalium för betydelse för djur. Följande citat från livsmedelsverket klargör lite: För växter har jag fått fram ett citat från http://schoolweb.se/MKU1202/svenska/0208markkemi.htm Vad gäller alger är följande citat från ett sötvattensforum kanske klargörande Jag har försökt få fram proportionerna mellan närsalterna N, P, och K. Det bästa exemplet jag sett är behovet för att framställa 250 kg vete. Till det behövs 5,6 kg N, 0,7 kg P och 1,2 kg K - alltså det behövs mer kalium än fosfor. Men fortfarande så ligger behovet under N i mängd och någonstans kring P behovet. Om vi betraktar citatet så fattar man att normalt saltvatten inte kan vara begränsande för K eftersom vi där ligger en bit över 350 ppm. Enda tillfället jag kan se att det kan bli begränsande är att kaliumhalten går ner mot noll. Om det skall ske på grund av tillväxt så måste det ske en minskning under lång tid, kraftig tillväxt och inga vattenbyte (Old Tank Syndrome ????) Det kan ju också tänkas att kaliumet absorberas i exempelvis zeolit men det viktigaste är att så som jag ser det så måste kaliumkoncentrationen gå mot 0 för brist skall uppkomma - det är vad jag fattar inga mekanismer inblandade i detta fall som gör att zooxantellerna inte kommer åt det om koncentrationen bara minskar en del (jämför med kalcifieringen som helt klar går långsammare när koncentrationen av kalcium och karbonater blir lägre äm optimala värden. Så som jag fattar det är det optimala värdet för kalium alla värden i vattnet som är över kaliumkoncentrationen i vävnader/plasma hos zooxantellen. I förhållande mellan plasma och cellerna är alla värden i plasman över 0 optimala eftersom det finns en aktiv pump (jonkanal) i cellmebranen - natrium-kaliumpumpen som kan upprätthålla en högre koncentration kalium i cellen än i plasman.) Nåväl, vad som är viktigt är att jag, med ett undantag, inte kan se hur det kan uppstå kaliumbrist utan att kaliumvärdet är 0 (eller strax över) i akvarievattnet. Undantaget (eller brasklappen) kan jag i alla fall se om det skulle vara så att upptaget av kalium är beroende av något annat ämne som man tillför i samband med kaliumtillsatsen. Det jag då i första hand misstänker är att det kaliumsalt man tillför är kaliumnitrat (nu börjar vi närma oss Patriks idéer) istället för kaliumklorid. Detta skulle kunna testas genom att man tillsätter några ml av K-Balance kaliummix koncentrat i 100 ml osmosvatten och mäter nitraten. Varför jag hela tiden går mot att nitrat är viktigt beror på att all vetenskaplig forskning vad gäller rent marina miljöer (obs ej Östersjön eller andra brackvattenhav) entydigt visar att kvävet är tillväxtstyrande i dessa miljöer - eg det kan faktiskt vara helt 0 medans fosforkoncentration ytterst sällan är precis 0. Man kan invända att användadet av fosforfällare i saltvattensakvaristiken ändrar detta förhållande men det behöver inte vara så eftersom det är omöjligt att via fällning komma till 0. (nu talar jag inte om 0 på saliferts test utan om det verkliga talet 0). Den beskrivning som ges av undermedlet Stylon tyder ju på att det på något sätt motverkar bildandet av zooxanteller på en svag grund (det verkar vara så att det "slöar" ner tillväxten när närsaltsnivåerna är låga men stiger de något så motverkar detta "inhibiteringen" av undermedlet) Om det är så att Stylon påverkar tillväxten av zooxantellerna så innebär detta att man måste mata med "marin snow", brachionus eller i alla fall mata och mata mycket om man vill ha tillväxt. Nu vet ju alla här på guiden att jag är skeptisk mot att använda "undermedel" eftersom man sällan vet vad de kompletta följderna blir. Jag har de senaste 25 åren i min yrkesverksamhet sysslat med att försöka styra både biologiska och tekniskt komplicerade system där input blir output och output blir input och ibland så verkar det även som input faktiskt blir input. Vad jag har lärt mig är att om man ändrar en parameter så kan man teoretiskt räkna fram att y andra parametrar ändrar sig också och under de närmaste veckorna efter ändringen så upptäcker man parametrar som man överhuvudtaget inte kände till förut - och de har givetvis ändrat sig också..... . Erfarenheten jag fått är att hålla mig så nära de biologiska och fysikaliska lagarna (och processerna) som jag bara kan - de är nämligen i sin komplexitet ganska stabila. Virrigt - javisst - men så är också verkligheten. Exempelvis; Jag säger inte att det är så men tänk om det är så att användadet av "tre olika typer av zeolit, behandlade i fabrik" har den bieffekten att det i saltet ingående kaliumkoncentrationen går mot 0 på grund av bindning och detta är orsaken att kaliumbrist fått så stort utrymme inom zeovitvärlden - än en gång - jag säger inte att det är så - men tänk om.... (se vidare den disk som var/är i tråden https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=13719) Det här inlägget blev som vanligt långt men kanske kan ge en del tankar Capote. För övrigt det med en mer "bred" tillväxt - har du inte experimenterat lite med ljuset också - lite mer lysrör (och andra våglängder). Jag tror att indirekt ljus (inte så riktat) är en stor fördel för "knubbig" tillväxt eftersom annars försöker sig i alla fall växter att skjut upp så långt som möjlig för att få så mycket av energin som möjlig - och detta borde även inbegripa koraller. MVH Lasse
  15. Vad är skyhögt i ppm räknat? MVH Lasse
  16. Prova med att stänga av den (vänta en 10 minuter med att sätta på den) Detta råd kan iofs betyda att du inte får igång den igen men det har hänt mig att den stabiliserar sig igen. Annars stäng av och byt. På vanliga lysrörsarmaturer så föreligger alltid en brandrisk vid liknande beteende. Om den håller på så här så kan du heller inte vara säker på att du får rätt våglängd/intensitet så du bör nog byta rör. Det kan iofs också vara drosseln men att byta röret i ett första steg är nog att föredra. MVH Lasse
  17. Annars kan han väl vänta på sex-vågen.... MVH Lasse
  18. Med flimrar - vad menar du? Blinkar den såsom ett lysrör brukar göra innan det går sönder eller går ljusstyrkan upp och ner inom ett ganska snävt intervall? MVH Lasse
  19. Nu är nog äntligen dags för den mest sällsynta, Lirpa lirpa dyka upp också - vänta bara i ca 3 månader. MVH Lasse
  20. En fråga Capote - tidigare har du nämnt att du ökat fiskbeståndet och jag såg ju själv att du har ganska mycket fisk i karet. Har denna ökning medfört att du matar mera? Om tillsatserna - Amino Acid high concentrate - tror jag definitivt är skitviktigt på grund av den kraftiga skumning som brukar vara normal i de flesta kar. Aminosyrorna är delmängder av proteinerna (proteiner är uppbygda av aminosyror). Många av aminosyrorna är essentiella - dvs många organismer kan inte själva tillverka dem utan måste ta upp dem på ett eller flera olika sätt. Om korallerna inte äter tillräckligt via polyperna utan förlitar sig på fotosyntesen så bör de också ha förmågan att ta upp från aminosyror från vattnet (eller ta upp bakterier berikade med dessa syror). I ett hårt skummat kar kommer proteinerna (och därmed aminosyrorna) vara sällsynta och tillsats är nödvändigt. Kaliumtillsatsen förstår jag inte riktigt. Jag tvivlar kanske inte på talet om kaliumbrist - men förstår inte varför. Normalt vid primärproduktion är kalium den tredje viktigaste närsaltet men mängden som behövs (i mg räknat) är betydligt mindre än för de två största (kväve och fosfor). I ett normalt saltvattenskar (nyblandat) ligger ju halten på över 350 ppm K - otroligt mycket högre än fosfor och kväve och en brist bör ju inte uppstå på grund av tillväxt. Då återstår annan förklaring till förlusten av kalium. Skumning har nämnts men eftersom det som vanligt inte är lätt att mäta så finns det som jag ser det inget bevis för detta. Själv har jag funderat på zeoliten men i ditt fall så är ju inte detta aktuellt. Vet du dina kaliumvärden - eller är det bara trial and error som gjort att du provar kaliumtillsats. Stylo-pocco glow - vad är det? Bakterietillsatsen är jag också lite frågsam till eftersom min erfarenhet är att om det inte redan finns en nisch för de tillsatta bakterierna så kommer de inte att klara att etablera sig i ett ingånget akvarium om inte tillsatsen är väldigt stor. En fråga till alla er därute - finns det inte någon som har tillgång till mätutrustning modell tyngre så man exempelvis kunde köra någon analysserie på några olika kar (som drivs efter olika principer) och få reda på det här med kaliumbrist och några andra parametrar. MVH Lasse
  21. Ja det har artat sig bra, speciellt efter jag utökat min belysning efter tips av Victoria i hennes tråd (du var väl inte helt oskyldig till hennes lösning heller kan jag förmoda). För mig är det ganska klart att det är belysningen som är den viktigaste faktorn för att lyckas med många koraller. Till detta lilla akvarie har jag en "trippel"timer och kan därför köra mitt 9 watts Osram 67 från 8 till 23 och tänder upp ett 11 watts 6500 K mellan 11 och 21. Min strävan är att byta 10 liter vatten en gång i veckan - vilket som alla vet innebär att ungefär var fjortonde dag så byter jag 10 liter............. Men det har funkat bra det också. MVH Lasse
  22. Hej På Red Sea fronten - inget nytt. Jag väntar och väntar på mitt nya akvarium - vi får väl se om det blir till nästa år.............. Mitt äldsta saltvattenskar är nu ca 1,5 år gammalt. En helhetsbild är bild 1. Bild 2 är en av de Ricordea florida jag köpte från Göran i Lerum - de växer bra. Av de två jag köpte har det nu blivit 4. När jag var i Linköping före jul så passade jag på att besöka Capote och se på hans kar. Han lirar ju i en högre liga än vad jag gör vad gäller både storlek och verkställda idéer. Jag gillar ju hans typ av kar (där korallerna fått växa "lite" vilt och inte är ordnade som japanska acoporaträdgårdar:ler: ) så jag var mäkta imponerad. Jag fick med mig en liten "fragg" från en korall (som jag som vanligt inte mins namnet på - hjälp mig Capote!) och den ses på bilderna 3 och 4. Övriga bilder visar några "snapshots" i karet. Om man tittar på bilderna så ser man både glasrosor, kulalger, plattmaskar, bryopsis och annat "skit". Det är ju en bit av naturen jag försöker återskapa så jag tycker att även dessa kreatur kan ha en plats så länge de inte tar över. Vad gäller mina glasrosor så har jag fortfarande min "mördar"räka kvar (i ett annat kar) och när de blir för många så kommer jag ta bort min euphyllia (som har tagit sig väldigt bra efter förra bekanskapen med denna räka) och sätta in "glasrosemördarräkan" i en snabb guerillaattack. AN har komit med ett nytt 35 literskar med 2*11 watt belysning och jag är ganska sugen på detta - få se om jag kan hålla mig i skinnet. Om inte mitt Red Sea Max kommer inom en snar framtid så garanterar jag inte att jag kan hålla mina händer från ett sådant AN kar. MVH Lasse
  23. Det finns en viss svårighet att avgöra vad som är odlat och inte odlat. Vad säger att en exportör/importör inte kan exempelvis bryta sönder (och fragga) VF acroporor och saluföra dem som odlade om det skulle vara lättare att få den igenom tull och annat? Odlad utrotningshotad fisk lyder också stenhårt under Cites (även om de är "chippade") av samma orsak. Så länge en art är listad så måste den nog av nödvändighet vara det både för odlade och VF - anars finns utrymme för fusk. MVH Lasse
  24. Back on track - och nu kommer det att gå bättre Patrik - det är jag övertygad om MVH Lasse
  25. En jäkla massa fisk är bra det också - jag skrev så bara för att det är skillnad på beteckningen "stim" och om en jäkla massa fisk går ihop. Kramen får du i retur, syster:ler: Vi får väl se vad framtiden har i sitt sköte - det är inte omöjligt varken praktiskt eller biologiskt att ha område med koraller i det karet - jag vet att det jobbas på det. MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...