Lasse

Claes Vore intressant att få se hela artikeln om "Use of Zeolites.......eftersom artikelförfattaren i abstrakten just stöder min åsikt om interfererande joner men har funnit en metod i "labskala" att just ta bort ammonium med zeolit. Du har troligare lättare än mig att få tag i hela PDF:n eftersom jag inte sitter på någon instutition vilket jag misstänker du gör. En sak om mina inlägg här på forumet - jag läser i princip inga andra forum utom när någon refererar till något. Mina funderingar bygger mycket på det jag lärt mig tidigare och det jag suger upp i detta forum. Och ett försök att alltid använda bondförnuftet och leta vetenskapliga artiklar i de frågor som reses. Om Kallmeyer´s artikel. Han understryker ju flera gånger att jonbytningen är av ringa betydelse utan att det snarare handlar om zeeolit som ett filtermedia för både autotrofa och heterotrofa bakterier. ett slags "super" LS. Jag har hävdat två saker - Jonbytning fungerar inte i saltvatten med de naturliga zeeoliterna och om det nu skulle göra detta så fungerar inte en bakteriell regeneration eftersom nitrifierarna behöver sitta på fast material (bakteriefilm) men tar sin ammonium från vattenfasen (och kan inte ta den i form av fastlåst). Förutom den referens Claes letat fram så har jag ingenstans, i någon vetenskaplig artikel sett stöd för dessa teorier om jonbytning och upptag av fastlåst ammonium. Jag har sett upptag av fastlåst ammonium i zeolit i sötvatten en gång i ett filtersystem byggt på bark och zeovit. Problemet var att det fungerade på en anläggning men inte på ett tiotal andra. Jag ser fram emot artikeln, om du kan få tag på den Claes. MVH Lasse

Det finns en firma i Göteborg som har tagit fram lösningar på detta - tyvärr kommer jag inte ihåg namnet - återkommer om jag får fram det MVH Lasse

De skall få jobba!!! MVH Lasse

Den har jag missat!!!! Hänger på låset i morgon bitti:ler: MVH Lasse

Ta så mycket du kan - de är välkomna! MVH Lasse

Det hade jag nog undvikit om det bara gått sen augusti. Gör du det så får du nystartproblemen igen. MVH Lasse

Det var inte meningen:ler: . Men skämt åt sidan, jag är seriös eftersom jag gärna vill ha så mycket av (framförallt sandlevande) organismer som möjligt för att ge till akvaristerna på jobbet så de kan ympa in i bottnen på vår stora tank. Och Draedon - om du skidar ner hit till framsidan får du gärna ta med dig en påse plattmaskar (fast jag har en del själv också) MVH Lasse

Ordningen här brukar lösa sig så att allt sker simultant eftersom fisken alltid lyckas hitta varje litet gömställe:ler: . Lägg fisken i rena vattenfyllda hinkar (gärna nya). Är det en lång transport - packa fiskarna i plastpåsar. Jag brukar lägga LS i hinkar med vatten också men är det en kort sträcka så går det bra i en frigolitlåda utan vatten men med locket på så att en viss fuktighet hålls uppe. Om ni klarar tyngden så håll sanden kvar i karet - annars i frigolitboxar på samma sätt som LS Gör flytten snabbt så undvik kompletterande arbete (ytavrinning) - de brukar ha den egenskapen att de drar ut på tiden. MVH Lasse

Jag tyckte mitt lilla kar blev för fullt med dessa stjärnor och skaffade en Harlequin - det har jag ångrat eftersom de åt upp dessa stjärnor helt och jag saknar dem:smiley13: MVH Lasse

Beroende lite på hur länge karet gått men har man en sandbädd så brukar jag personligen byta relativt mycke vatten de första veckorna efter flytten eftersom man kan få upp en del fosfat i vattenkolumnen. MVH Lasse

Man läser ofta i olika inlägg om invasion av en eller annan organism såsom maskar och annat eller om fisk som blivit för stora. Ni som drabbas av dessa besvär och vill bli av med problemen och bor inte alltför långt från Göteborg kan väl höra av sig till mig via PM. Kanske kan jag hjälpa till med ny sand om ni har sand som innehåller för mycket organismer ni inte vill ha eller med ett ny uppehållsplats för er för stora fisk. PS Ahab din arga frökenfisk har det bra och har fått ett hundratal kompisar - den är inte så arg längre:ler: MVH Lasse

Har du möjlighet att samla upp många du kan och ta med dig när du kommer till framsidan nästa gång? Jag tror jag har en bra plats för dem! För övrigt tror jag att Harlekinräkan tar dem - de tar i alla fall de små kalkalgätande sjöstjärnorna. MVH Lasse

Claes - det här med en "start" av sandbädden var jag inne på vid min konstruktion av bottnen på mitt Mollyhotel (se den tråden). Då jag gjorde en vattenspalt längs ner (åla Monacometoden) så placerade jag ett rör i det utrymmet så jag skulle kunna spruta in en kolkälla under botten. Jag har inte användt metodiken eftersom jag inte upplevde några problem med akvariet. Kommer dock att bygga in samma modell i mitt nya. MVH Lasse

Nu förstår jag inget. Det var inte alls något aggressivt menat - när jag tackade för räkneövningen så var det ärligt menat. Det påstås så mycket här utan att man vederlägger det med siffror (eller andra fakta). Det gjorde ju du på ett utmärkt sätt. Det var inte ironiskt menat - jag ber om ursäkt och vill absolut inte att du släpper frågan den är värd disk. och helt klart har du en hel del att komma med när det gäller poppulationsekologi - så lägg inte ner argumenteringen MVH Lasse

Får du stadigt ut ungefär samma mängd bakterier när du "backspolar" zeoviten oavsett hur mycket av de olika preparaten du använder? MVH Lasse

Bra att du tog det så - jag var rädd att jag drämde till lite för mycket - men det är ju egentligen detta som våra iofs teoretiska disk. handlar om - att försöka förstå vad som händer och kunna ge en lite mer allmän information om de mekanismer som sker i ett akvarium. Inget akvarium är identiskt - det går inte ge allmänna råd på specifika problem men man kan upplysa om allmänna principer som sedan var och en kan använda för att förstå sitt eget kar och undvika krascher. Att vi är oense i en början i en disk. är kanske inte så konstigt - Claes har under sin yrkesverksamhet kanske slitet sitt hår i försöken att få en bakterietillväxt under de förhållandena som han har och jag har grubblat mig förtvivlad för att uppnå samma sak i totalt andra förhållanden. Vi har kommit till olika slutsatser (i en början) men det är kanske inte så konstigt med tanke på de olika miljöerna men ändå kommit till en åsilt som vi båda kan leva med. Jag har i alla fall under den resans gång lärt mig en hel del. Apropå praktiken - jag väntar förtvivlat på mitt nya kar men det verkar som det inte ens är leverarat till grossisterna än. Men det kommer att bli ett low-tech (eller som jag föredrar att säga high-bio) kar med senare inriktning på stenkoraller. Jag gjorde mig av med mitt sista sötvattenskar idag. Jag vet ite riktigt vad du menar med US-style-nano reef men eftersom jag inte är så förtjust i US-style så får det bli ett Lasse-style istället MVH Lasse

Okey då - jag får väl köpa dina påstående också och har lärt mig en del på köpet med. Detta är väl det som är väldigt bra med att folk från olika dicipliner "tjötar" - man får en fördjupad kunskap. Dessutom är det ca 8 år sedan som jag på allvar sysslade med de teoretiska delarna och en del vatten har flytit under broarna sedan dess. Nu till "actiondelen" - det som kanske kan hjälpa andra som inte är så förtjusta i teoretiska disk. Finns det en möjlighet att tillsättning av snabba organiska kolkällor inte gynnar biofilm utan direkt kommer ge en tillväxt i vattenfasen under vissa förutsättningar? Jag vet av egen erfarenhet att tillsatts av akohol till anaeroba biotorn (för denitrifiering) direkt gynnar bakteriefilmen om tillsatsen sker direkt i tornet. Skulle samma tillsats men utan filtertorn ge en aerob tillväxt i vattenkolumnen? Är tillväxt via film eller vattenkolumn koncentrationsberoende - dvs mindre tillsats gynnar bakteriefilm? Är en biobädd (som jag har hävdat) att föredra i samband med koltillsats pga av att tillväxten i fria vattenkolumnen minskas? Är skummare nödvändig vid tillsats av organiskt kol om man saknar biobädd - omvänt - om man överdimensionerar biobädden behövs skummare? Får vi fortsätta denna dissk i din tråd Patrik? MVH Lasse

Det fick du se när din burk krascha! MVH Lasse

Tintomara - tack för räkneövningarna men som sagt det är nog specialfall. Jag är fortfarande inne på biofilmbildande bakterier och i Jannes fall är det ju bakteriepop i zeovitreaktorn som skall ändras/bibehållas. Jag förutsätter också att det är platsen som är begränsande (vore det kolkällan eller andra "närsalter" så spelar det ju ingen roll - det finns inte tillräckligt med "mat" ändå). Är samtliga platser upptagna (eller födokällor) så blir det ju svårt att etablera en ny population oavsett mängd - och fortfarande - lyckas man med att ändra populationen så kommer den nya vara så livskraftig att den klarar sig själv - utan tillskott. MVH Lasse

Vanligaste begränsningar för bakterietillväxt i olika akvariesammanhang Heterotrofa bakterier i salt och sött (aeroba som anaeroba) = organisk kolkälla Autotrofa bakterier i sötvatten = Alkanitet (kräver ett KH över 4 eller ca 65 ppm som CaCO3). Autotrofa bakterier i saltvatten = syrenivån (första steget kräver minst 3 ppm (NH4 -> NO2) - andra steget kräver minst 5 ppm (NO2 -> NO3). Normal syrenivå i sötvatten är 8 ppm vid 25 grader - saltvatten kan inte lösa lika mycket utan ligger på ca 6 ppm normalt (vid 100 % mättnad). Detta är farligt när den erfarehetsmässiga gränsen för en bra oxidation av nitrit till nitrat. Begränsande för nitrifikationen är också aktiv yta, för mycket BOD (och därmed mängden heterotrofer i biofilmen) Vi är nog fullständigt överens om den organiska kolbristen i de flesta akvarium men vad jag menar är att i och med en ökad tillgång i organisk kolmängd så kommer de heterotrofer som föredrar biofilm att växa snabbare och konkurera ut nitrifierarna vad gäller plats (detta är hela grundteorin för rening med nitrifikation inom avloppsreningen - det kan du hitta i vilken artikel som helst om nitrifikation i dessa sammanhang). Jag misstänker att en del av förutsättningarna för odling i lab miljö och vad som händer i ett akvarium är olika. E.coli är ju en fakulativ anaerob, rörlig och gramnegativ stav. Den används som indikatororganism i dricksvatten och för att bevisa dess existens så har jag för mig att förhärskande metod fortfarande är odling på en agar-agar platta. Vid era odlingar misstänker jag att ni använder en mycket koncentrerad näringsbuljong och en temp kring 35 grader (minst). Jag tvekar inte ett ögonblick på att ni inte tillsätter något substrat men ni har väl en relativ kraftig omröring i alla fall. Det är bara det att detta med att växa till i vattenfasen för de normala heterotrofa bakterierna i ett akvarium (eller för den del reningsverk) har jag aldrig tidigare sett att någon hävdat - tvärtom har alltid substratet (i vilken form det nu må vara - från pyttesmå, svävande organiska eller oorganiska partiklar till stora fasta ytor) framhävts som oerhört viktigt. Detta att du får en "disning" i vattnet tyder ju på att det är större partiklar eller aggregat än enskilda fritt svävande bakterier som bildas. MVH Lasse Än en gång - vi är eniga om att den organiska kolkällan är oftast den begränsande faktorn i ett akvarium för heterotrofa bakterier!

Hej Resonemanget bakom (som jag måst ta eftersom det inte är självklart här på forumet) är grundlig och teoretisk. Själva körandet och metodiken är hur enkel som helst. Vattenbyte, starta snabbt med en! tålig fisk och gott om snäckor. Mata väldigt försiktigt. Använd bakteriekultur i tre veckor. Vill du ersätta biobollarna i första facket mot Ls så välkommen men det är inte optimalt. Jag skulle heller inte använda fosfatremover i ett så litet kar. Stark cirkulation (minst 1000 verkliga liter i timmen). Tvärtom Stig så skulle jag inte rengöra filtermattorna överhuvudtaget (förutsatt att du gjort så du får en horisontal strömning igenom, och väntat så länge som möjligt om du valt nerifrån och upp (inget flöde igenom)). Bygg upp korallsortimentet pö om pö och börja med "ogräset". Utöka matningen (och antal fiskar) i takt med korallpoppulationen. Byt vatten (25 %) varje vecka till var annan, dock inte de tre första veckorna. Utöka ljuset! MVH Lasse

Menar du Svärd att du inte tror att skummaren tansporterar ut kaliumet? MVH Lasse

He - He Claes, som den drivne debattör jag är så sa jag inte hela sanningen om tanken. Det var ingen fiskodlingstank utan en tank avsedd för fytoalgodling som stod på Stensunds Vattenbruk som var en fullskaligt försök att försöka rena avloppsvattnet från 100 pe på en folkhögskola. Tanken föregicks av ett biotorn där en stor del av BOD reduktionen skedde men en stor del var trots detta kvar i den följande algtanken. I biotornet så skedde följande. BOD och ammonium in var relativt konstant under tid (om jag mins rätt så låg BOD på 200-300 ppm och ammoniumet kring 7 ppm). Biotornets (det var av dränkt typ) fyllning bestod till en början av lecakulor som byttes ut efter ett tag till något som man kan likna biobollar fast det inte var bollar, materialet var plast. Vattnet gick uppifrån och ner och mötte en mycket kraftig uppåtgående luftbubbling. Om vi börjar en cykel med dag 1 så var det en mycket kraftig nitrifikation - mer än 95 % av ammoniumet gick över till nitrat (räknat som N). BOD reduktionen kommer jag inte ihåg men den var också kraftig åtminstone vad gäller det lösta BOD:et (Vi analyserade BOD på olika punkter via ett vattenlab men vi hade också i och med att belastningen var ganska jämn utvecklat en relativ skala mellan BOD och COD och COD kunde vi mäta själva) Vi kunde analysera löst genom filtrering och löst/partikulär genom helt vattenprov. På dag tvås morgon hade effektiviteten av nitrifieringen minskat betydligt (halten ammoniumkväve som gick vidare var betydligt större än halten nitratkväve) och dag tre så backspolades filtret. Allt organiskt material i form av biofilm (både från heterotrofer och autotrofer) blåstes ut. Därefter påbörjades cykeln igen med hög nitrifieringsgrad och som sedan minskas innan det är dags för en backspolning igen. Den klassiska förklaringen till detta (som du kan hitta i alla artiklar om avloppsreningsverk) är att den heterotrofa bakteriefilmen har en fördubblingstid på ca en halvtimme, den nitrifierande biofilmen fördubblas på 13 timmar. Heterotroferna och autotroferna (nitrifierarna) har samma krav på "stolar", syrekrav men olika kolkällor samt "energikällor". Om alla krav är uppfyllda så är det bara "stolarna" somavgör och då vinner heterotroferna på grund av mångfallt snabbare fördubblingstid. Det finns helt enkelt ingen plats för nitrifierarna. Kan man dock minska BOD:t så kommer nitrifierarna, precis som du säger ha en chans men i ett dränkt filter utan "skavning" av bakteriefilmen kommer för mycket organiskt material byggas upp (bland annat av döda nitrifierare) att det till slut blir konkurensen om "sittplatser" som bestämmer bakteriesammansättnigen. I ett dränkt filter är det därför svårt att hålla bägge processerna samtidigt utan backspolningar. I ett så kallat "trickel" filter eller på svenska "droppfilter" låter man en kraftig vattenström spola ner över filtermaterialet som ligger med fri tillgång av luft. En mycket tunn vattenhinna kommer att omge filtermaterialet och har den ordentlig fart så kommer den inte bara maximera syreupptaget utan också spola bort löst hängande biofilm och lämna kvar en tunn aktiv biofil. Dessa filter är mycket effektiva på att bryta ner BOD och beroende på storlek och belastning kan man ibland ha två - det första minskar BOD och det andra nitrifierar. Här finns inom parantes ingen fri vattenvolym för heterotroferna utan här är det helt fråga om biofilm. Samma gäller för den i Sverige vanligaste formen för avloppsrening - aktiv slam. En slamålder (delvis anaerob nedbrytning) på 5-6 dagar maximerar BOD nedbrytningen - skall man samtidigt ha nitrifiering så måste slamåldern ökas till ca 14 dagar (eg ju längre slamålder desto lägre innehåll av organiskt kol och därmed BOD). Okey - i mitt första exempel (i förra inlägget) tog jag upp den sk algtanken. Den var inte syrebegränsande för BOD nedbrytningen - den höll hela tiden minst 2-3 ppm och eftersom den belystes både av lampor och sol så kunde den redan innan luftningen vara uppe på 5-6 ppm. Men någon reduktion av BOD genom tanken kunde vi i princip inte uppmäta i detta läget. Nitrifikationens första steg kräver erfarehetsmässigt ca 3 ppm syrgashalt (ammonium-nitrit) medans nitrit till nitrat av någon anledning inte funkar bra under 5 ppm. Det fanns mycket slam på botten och när vi började lufta igång den och fick upp slampartiklar som "stolar" så hände det saker både med BOD oxidering och nitrifiering och det fanns en relation till partikelhalten i vattnet. Claes - vi är helt överens om att förekomsten av BOD (både i löst form och partikulär) påverkar nitrifikationen. Vad vi inte är överens om (än) är var BOD oxideringen tar ordentlig fart - i biofilm eller fria vattnet. Jag menar att BOD förekomsts negativa inverkan på nitrifikationen beror på "sittplatskonkurens) mens du hade en teori om att det fanns en konkurens om ammonium (eller aminosyror). Jag har gjort så många balansräkningar på kväveföreningarna vid olika driftfall att jag måste säga att när nitrifieringen inte fungerar så finns det inget underskott på ammonium utan det går rakt igenom. På senare år (när jag inte yrkesmässigt har sysslat med dessa frågor) har det dessutom framförts att andra steget (nitrit - nitrat) inte fungerar fullt ut om inte steget ammonium - nitrit är fullständigt, dvs ammonium påverkar nitrobacter negativt. Detta stöder min praktiska erfarenhet (och de flesta akvaristers erfarenhet) att först måste nitrittoppen komma och sedan som ett trollslag fungerar allt klockrent. Claes om du i din beskrivning i ditt inlägg stryker "i vattenpelaren" så är vi fullständigt överens:ler: och igentligen så skiljer nog inte så mycket - med substrat menar jag även mycket små partiklar och det är bara mängden partiklar (och därmed yta) som bestämmer hastigheten. MVH Lasse Jag har inte läst din referens men skall göra det. Edit Skummade igenom artikel. Förutsättningarna är inte likvärdiga. I deras experiment var ammonium begränsat. I mina erfarenheter och experiment har ammoniumet aldrig varit begränsat och totalkvävet har i princip varit detsamma - bara formen av kvävet har varierat.

Patrik Det verkar som du tycker att jag är igång och hackar på dig. Så uppfattar jag inte mina egna inlägg. Däremot tycker jag att du börjar lite i fel ända och det tar jag mig friheten att uttrycka. Dessutom så har dina skriverier fått igång några förut ganska tysta biologer/kemister med ganska breda kunskaper i både ekologi och bakteriefysiologi. Detta höjer nivån betydligt. De som inte är intresserade av det kan väl fortsätta och skriva i de trådar som intresserar dem och låta oss som tycker att dina experiment väcker frågor som via ett utbyte kan höja vår egen kunskap fortsätta denna tråd. Jag skulle själv vilja fortsätta disk med Claes om substratkrav eller inte eftersom det han hävdar går emot all det jag lärt mig och har erfarenhet av under nästan 25 år med olika reningsmetoder både i fiskodlingar och avloppsreningsverk. I bägge dessa fall är oftast inte det organiska kolet tillväxtbegränsande för tillväxten av aeroba heterotrofer - Kan dock vara det vad gäller anaeroba heterotrofer (speciellt i reningsverk om man har en väldigt kort uppehållstid men har upplevt fiskodling utan "kolbegränsning"). I samtliga fall har tillväxten varit beroende på "sittplatser" dvs substrat av olika former (från mikropartiklar till fasta filterbäddar). Har ett exempel där vi mätte både BOD och nitrifikation i en tank som först fungerade som en sedimenteringstank (mycket gott om löst BOD, dvs kolföreningar). Både nitrifikationen och BOD reduktionen var låg när tanken i stort sett bestod av en klar vätskefas och ett sediment men som först övergick till ett bra fungerade filter när vi placerade en membranluftare i varje ända och på det sättet virvlade upp slam. Eftersom tanken var avlång så fick vi trots detta en sedimentering i mitten och efter tillsats av koikarp som rotade runt i slammet så att membranluftarna "fick" tag i partiklarna så blev både BOD reduktionen och nitrifikation i stort sett total. Då nedbrytningen per tidsenhet är främst beroende av populationernas storlek så är jag 100 på att ökningen berodde på en enorm ökning av "sittplatser" i och med partikellhalten ökade enormt och medförde en kraftig tillväxt av bakteriestammarna. Näringstillgången i vattnet (och koltillgången) var samma i de tre olika driftsfallen. Tintomara - det var jag som hävdade att en kont. tillsättning av "andra" bakteriestammar var (i ett ingånget akvarium) i stort sett meningslös och det vidhåller jag fortfarande. Ettdera så tar någon eller några bakterier över någon miljö och bildar en livskraftig population (och då behövs inga nya tillsättningar) eller så slås de obenhörligen ut direkt (om det inte är enorma mängder). Allt detta förutsatt att miljöerna är konstanta. Växlar man miljöerna så kan ju nya populationer etablera sig men de kommer att göra det i det antal som tillgång på föda och "icke" konkurens av andra organismer ger. En extra tillsättning ökar inte populationen om inte de miljömässiga förhållandena ändras! Undantaget är ett nystartat akvarium (eller ett utslaget) där framförallt inte "energin" till nitrifierarna finns i tillräcklig mängd - där behöver man hålla dem uppe i antal och där finns heller inte någon konkurrens för det mesta. Än en gång Patrik, jag "hackar" inte på dig men förbehåller mig rätten att säga att jag tror du har fel precis som jag kan säga det till Claes, Stig eller vem det nu må vara. MVH Lasse PS - Du har ju samma rättigheter är klart

Claes Med flytkultur antar jag du menar odling direkt i en näringsvätska och jag tror inte att man kan likna ett akvarium till denna miljö. Jag vill hellre likna akvariet med ett väldigt utspätt reningsverk och i dessa miljöer är den förhärskande åsikten att de heterotrofa nedbrytarna (BOD reducerarna) måste ha en fästyta. Fästytan i de allra flesta reningsverken i Sverige är slampartiklar som man recirkulerar och förtätar med mycket kostnad som följd. Skulle man kunna ha en nedbrytning av det "lösta" BOD:t i den fria vattenfasen så skulle kostnaderna för nedbrytningen av det kraftigt minskas och vi skulle se sådana lösningar överallt. Men fortfarande är "aktiv slam" metoden den förhärskande metoden för BOD reduktion. Vad jag tror händer i ett saltvattensakvarium vid tillsats av organiskt kol är att på grund av den kraftiga vattengenomströmning så kommer de bakteriefilmen som i första hand växer på det fasta underlaget (död eller levande) att "poleras" bort och finnas som väldigt små partiklar och aggregat i vattenkolumnen och i sin tur utgöra tillväxtzoner för nya bakterier och då kunna skummas ut. Men fortfarande - väljer man denna metod så har man ingen större möjlighet att kontrollera (och uttnyttja de bildade bakterierna å la Janne. Hans (och Zeovitmetodens) reaktionskammare är just ett biofilter som backspolas en till två gånger per dag för att ge bakteri"snö" till korallerna). Vad gäller risken för felaktiga bakterier så är jag kanske inte så speciellt oroad eftersom det alltid finns en heterotrof bakteriestam i saltvattensakvariet och om den var ogynsam så skulle det nog visa sig tidigare. Vad som kan hända är väl i så fall att valet av kolkälla kommer att gynna en eller annan stam (som redan finns) och ev. bygga upp en monokultur av denna. Påpekandet om sockret och jäsning är ganska interessant och som jag inte reflekterat över tidigare. Jag har på sätt och vis tyckt att socker kanske är bättre än alkohol och andra mindre kolföreningar eftersom den brukar räknas till en långsam kolkälla (och då menar jag för aeroba heterotrofer och anaeroba denitrifierare). Nu förstår jag varför den anses som en långsammare kolkälla eftersom det tydligen går vägen via jäsning och sedan vidare till de lättare kolföreningarna som uttnyttjas av de BOD reducerarna och denitrifierarna. Vad däremot kan vara av intresse är att socker möjligtvis skapar anaeroba zoner mycket snabbare än övriga mindre kolföreningar. Vet du Claes om aeroba heterotrofer direkt kan gå på socker eller behövs det en jäsning först? Till detta med tillsättning av bakterier för att få en önskvärd stam. Du får förlåta mig här Janne men jag tror inte så mycket på denna idée. Vi talar om organismer som ofta har en reproduktionstid på 15 till en 30 minuter (heterotrofa bakterier). Det är en stenhård konkurrens om näringsämnen, ytor, kolkällor och annat. En organism som tillsätts och inte är bättre anpassad till miljön kommer utan tvekan slås ut omedelbart och är den bättre lämpad så kommer den att slå sig in och behöver inte ständigt ympas. Vad jag menar är att en ymp mycket snabbt kommer att dö ut om man inte kontinuerligt tillsätter större mängder. Det finns en liten skillnad när det gäller de autotrofa nitrifierarna. Förutsatt att att det inte finns mycket organiskt kol i vattnet (vilket det mycket sällan finns i ett nystartat akvarium) och att det finns gott om "sittplatser" och lite grand ammonium så kan det löna sig att ympa dem varje dag i tre veckor. De växer också betydligt långsammare (fördubbling ca var 13 timme). Om man skall göra en ymp av heterotrofa bakterier så skall det nog göras omedelbart när akvariet körs igång - senare är det inte du som bestämmer arterna - det är ekosystemet. MVH Lasse Edit Om man tillför samma mängd kol som socker eller alkohol/acetat så även om fermeteringen sker snabbt så blir väl inte den totala mängden bakterier större? Jäsningen kommer väl också producera en viss mängd koldioxid (förlust av kol) och sedan kommer både de aeroba och anaeroba bakterierna som utnyttjar sockrets restprodukter utsöndra koldioxid (nya förluster av kol)?