Med all respekt för dom som har revkeramik anser jag där finns en del nackdelar. Stenen blir aldrig likvärdig med levande...finns inte den porösa innerkärna som kan härbärgera de anaeroba bakterierna. Sen får vi inte underskatta den ovärdeliga fördel vi har att den levande stenen är beklädd med mikroliv redan från början. Död sten kommer aldrig ikapp detta. Startar vi i uppförsbacke kan stenen bli algbeväxt på ett tidigt stadium, o de kan vara lögn att få ordning på de sen. Detsamma gäller den odlade stenen, som jag inte tror på. Inte ens den kommer i närheten av den riktiga levande stenen, i alla fall så tar de mkt, mkt lång tid. Därtill är ju riffkeramik svindyrt. De finns undantag.."totto" här på guiden har lyckats jättebra med sin riffpelare, men det är nog mer för att han är en duktig akvarist, än riffkeramikens förtjänst. Visst är de en ekonomisk fråga, o fråga på tillgång...men har man möjlighet, så är de riktig levande sten som gäller. Den är oslagbar, o den i särklass viktigaste hörnpelaren inom saltvattensakvaristiken. Mvh Jonas