jonasroman

Jag skulle tippa på att ultrabaken är orsaken. Jag har inte lusläst alla långa inlägg nu, så kanske detta redan avhandlats, men så här tänker jag: Beträffande cyano så handlar de inte så mkt om vad som gör att den trivs, utan mer om vad som gör att annat inte trivs...alltså: cyano trivs alltid...de finns alltid ett sätt för cyano att överleva: kväve fixar den genom luften, så även i ett helt nitratfritt kar klarar sej cyanon. Fosfat tar knappast helt slut heller, o kolkällan fixar den genom fotosyntes. Cyanon har alltså ett koncept att överleva allt. Därför handlar de mer om hur de andra organismerna klarar sej, dvs hur cyanons konkurenter klarar sej. Vid ett cyanoutbott så beror de på att konkurenterna är för svaga. O konkurenter, ja de är andra bakterier, mikroalger, makroalger mm. De enda man kan se i ditt första inlägg som kan vara förklaringen är Ultrabaken!..den innehåller bla aminosyror, o detta kan cyanon tillgodogöra sej direkt. Om de då inte finns tillräckligt med annan sund bakterieflora, så blir de cyanon som tar hand om dessa aminosyror. Så mitt tips är: orsak Ultrabak. Kan givetvis ha fel här..men jag skulle i alla fall provat att sluta med ultrabak ett tag..dock fortsätta med bakteriekulturtillsättning o möjligen kolkälla..men alltså inga kvävepreparat. Mvh Jonas PS: kan berätta att jag sett fler akvarister få cyano när dom börjat med aminosyrelösningar...som stöd för min tanke.. Lycka till!

Klart att du menar saltvatten..de gör naturligtvis jag också. Jag har kompletterat ditt inlägg med mer information, och en förklaring till varför de du skrev inte i alla situationer är sant. Om du fick de KH dropp du skriver, så betyder de precis de jag skriver, att du haft så höga mättnadsvärden från början, att de mesta av tillsatt kalcium reagerat med karbonaterna. Läs mitt inlägg igen..jag har inte sagt att du inte kan få de KH dropp du skriver (dvs 1 KH enhet per 7 ppm calcium)..de jag skriver är att detta samband gäller inte i alla situationer, o dessutom försökt förklara varför. Dessutom använder du benämningen "mättnad" fel..den kan inte ligga på citat "ca 450ppm"...de är ett värde utan enhet o benämns i omega, o ligger vanligtvis i saltvatten runt 3, som sagt. det är magnesium som gör att de överhuvudtaget går att ha ett värde över 1 utan spontanutfällning överallt. /J Varför kan du inte bara vara generös nån gång o tillåta andra att lägga till kunskap!. De du svarar har ju ingenting med de jag skrev att göra! Suck!

de du skriver stämmer bara vid en rejält supersaturerad lösning med ett mättnadsvärde på minst 3: Att man behöver lite mer som du skriver beror alltså på att det är inte självklart att all extra kalcium reagerar med karbonaterna o bildar kalciumkarbonat. De beror på vilket mättnadsvärde man har innan man börjar tillsätta calciumklorid. Om du tex har ett mättnadsvärde (omega) under 1, så kommer ingen del av de tillsatta calciumet att konsumera karbonater, o vi får alltså ingen förändring alls av KH:t..men ju högre mättnadsvärde innan tillsats av calciumkorid, desto större chans att de tillsatta kalciumet reagerar med karbonaterna. Om mättnadsvärdet är så högt så att all tillsatt calcium reagerar med karbonaterna, ja då blir de som du säger, att 7 ppm Ca förbrukar 1 KH enhet..men då måste vi ha ett mättnadsvärde på minst 3, sannolikt mer, dvs en rejält supersaturerad lösning. Förklaring av mättnadsvärde för den som inte vet: Värdet benämns Omega..o ett värde under 1 innebär att calciumkarbonat omöjligt kan bildas och att tidigare bildat kalciumkrabonat löser ut. Lösningen är undermättad. Omegavärde på 1 innebär att lösningen är mättad, men vare sej mer eller mindre. Förutsättning finns för bildning av kalciumkarbonat. Omegavärde över 1: supersaturerad lösning. Normalt saltvatten ligger på 3, dvs är en övermättad lösning. Spontanutfällning sker dock ej, då bla magnesium förhindrar detta. Mättnadsvärdet, Omega, stiger proportionelt med både Calcium o KH..dvs en dubbling av endera ger en dubbling av mättnadsvärdet. Alltså kan en halvering av kh värdet kompenseras av en dubbling av calciumvärdet osv. PH inverkar också, även de proportionellt med logaritmen på ph värdet. (Jag har tänkt ut en formel för att räkna ut mättnadsvärdet, som stämmer hyffsat inom normala ph värden..men den är nog inte heltäckande på något sätt) Mvh Jonas Roman

jag håller med dej ulf..bäst att låta naturen sköta sänkningen o bara följa efter med calciumklorid. De tar sin tid..men det är nog bara bra att sänkningen går hyffsat långsamt. jag håller med magnus också, att de finns en fara i att överdosera kalciumklorid..lätt hänt..o då har man plötsligt de omvända problemet..

funderat i samma banor..men jag tror inte de finns nåt annat sätt än vattenbyte egentligen...om man har normalt calcium alltså...för har man lågt ca, då kan man ju alltid höja detta med calciumklorid, vilket ju innebär oftast en KH sänkning direkt...men att sänka KH utan att höja kalcium samtidigt..de går nog inte på en ofarlig väg.

calle..bollarna är lymfocystis..virussjukdom. Min hade detta också..brukar inte va nåt som dödar fisken utan går över av sej självt om vattnet är bra o fisken äter. Mitt gick över på 4 v ca. I övrigt: jättesnyggt! /Jonas

precis..de hade jag..lymfocystis va de nog...gick över på 4 veckor utan att jag gjorde nåt speciellt. Den mår prima nu. vargklo: imponerad över den nivå du lägger på att få ordning på allt. Lycka till nu önskas dej! MVh Jonas

Du har rätt Stig..barium ger grönt...mitt minne är lite grumligt från denna tiden;)

Men tack vare Dej blev listan fullständig;) ha de gott Jonas

de e lugnt...finns säkert nån kemist som kan berätta för oss varför just nitrat så gärna vill oxidera. kol o svavel o nämnda kaliumnitrat..o en liten tändsticka...de e grejer de.. sen kan vi ju ta vårat strontium o pytsa på..då blir de röd eld!..åtminstone när jag gjorde romerska ljus så anvöände vi strontium för att få de rött..magnesium blev vitt...grönt va nog järn..minns inte riktigt..åren går... hade jag lyckats riktigt bra så hade nog sverige haft en saltvattensakvarist mindre:smiley5:..(.o kanske ett lugnare forum..) Ha de Jonas

Absolut!..jag uttryckte mej ofullständigt. Däremot är de fortfarande bara två vägar ..de du skriver tillhör assimilationsvägen de också..så stort tack för din komplettering där;) Så så här kan man ju uttrycka de mer fullständigt: Nitrats 2 huvudsätt att elimineras/brytas ned på: 1) Dissimilation=denitrifiering av nitrat till N2 av denitrifikationsbakterier 2) Assimilation=konsumption av nitrat av: bakterier koraller alger håller du med.?? Jonas

Visst gör de de..Jag har inte sagt emot att nitrat inte brinner(eller rättare sagt, de är inte nitrat som brinner, utan det är nitrat som gör att nåt annat brinner. Nitraten är oxidator enbart). Den e en utmärkt oxidator inom pyrotekniken. Jag hade själv ett pyrotekniklabb på 80talet o tillverkade en del godsaker. Kontakter på KEBO labb underlättade denna hobby. Din fråga va inte naiv. Jag försökte förklara att du nog gjorde nog ett tankefel..nitrat skall inte oxideras utan reduceras om de skall kemiskt förgöras..o ozon oxiderar ju...så det ozon teoretiskt isåfall skulle kunna påverka vore att nitrit gick över till nitrat, dvs höja nitrathalten. Det tror jag inte sker heller i o för sej, för som jag skrev, så påverkar ozon organiska molekyler i första hand. Hoppas du tycker svaret är begripligt, annars får du återkomma;) Läs gärna ockå de lasse skrev...tror de stämmer bra:)

Bara en ordningsfråga och ett förtydligande för dom som inte har detta helt klart för sej(de har säkert du;), allän info:)): Nitrat förbränns inte. Vi har två vägar för nitratelimination. De ena är via de syrehatande denitrifikationsbakterierna, där nitraten används som syredonator/elektronacceptor till cellmetabolismen...restprodukten där blir kvävgas. Den andra är att bakterier "äter" nitrat direkt, sk assimilation. Det är hela grundmekanismen bakom kolkällemetoderna. Bakterien tar upp nitraten över cellmembranen, omvandlar sen intracellullärt detta till ammoniak, som sen kan användas till proteinsyntesen mm. Det är alltså två helt skilda sätt till nitrateliminering med två helt olika syften. /Jonas

Nej..de tror jag inte att de kan. Ozonet påverkar inte dessa oorganiska föreningar, men även om de så gjorde så är de väl inte en oxidation utan en reduktion vi vill ha om nitrat skall "brytas ner"... Du kan alltså inte påverka nitrifikationskedjan med ozon annat än indirekt, genom att kanske befrämja de aeroba bakteriernas levnadsvillkor en smula. Beträffande nitratreduktionen, ja där borde de ju bli tvärtom, att ozonet isåfall hämmar denitrifikationsbakterierna. Eftersom ozonet möjligen driver på nitrifikationen enligt ovan, så borde effekten alltså bli precis som för våra droppfilter, att ozonet isåfall kan höja nitrathalten i burken. Mvh Jonas Roman

kh jsunker av sej självt allteftersom koraller o kalkalger växer, dvs kalciumkarbonat/kalk, bildas. de du behöver göra nu är att dosera kalciumklorid i den takt som kalcium sjunker. Mät alltså kalcium då o då, o dosera försiktigt med enbart ren kalciumklorid, inget annat, så du håller calcium på en nivå runt 420. När KH har ramlat ner på 8, så slutar du med kalciumklorid, o övergår till en metod som tillför lika mkt kalcium som karbonater, tex Tropic marines biocalcium. Mvh Jonas Roman

Jag lägger gammalt groll åt sidan, o ställer mej i kön av beundrare! fantastiskt kul med ynglena! Mvh Jonas

Tack jörgen!..ja de tolkar åtminstone jag som att den innehåller en organisk kolkälla, så jag vet inte riktigt vad leif menade. Leif: snälla förklara ej fått svar från FM..men då lär de väl bringas ljus över frågan:nöjd: Jonas PS: har inget med detta att göra, men kan inte låta bli o berätta att jag idag köpt en ny imac....världens häftigaste dator!!...kommer aldrig återvända till pc, som nu känns som en ångmaskin jämförbart med macs nya operativsystem..jag är frälst!

lasse: jag ser inga större meningskiljakyigheter i våra svar. visst e de via gastrodermet upptaget sker. de va de jag menade, korallen kan dra nytta av kolkällan direkt den vägen. beträffande korallens tillgodogörande av kväve o fosfor så förrutom via ren matning via gastrodermet, så håller jag med dej att nitrat o fosfat upptaget enbart sker av zooxanthellerna, som i din tur kan överföra detta till korallen. de är de som kallas translokation, precis de du gissar helt rätt att korallen kan. Jonas

e de verkligen så?..står på hemsidan nåt i stil med diversr organ carbon source..se länk frän svärd. Nåja..väntar på mail från fauna m så får vi höra vad dom säger. Du kanske har rätt

gott!...ja..de e väl bara o testa då..

jo visst gjorde de de!...de säger de jag skrev till Lasse mm: att korallen kan använda kolkällan direkt också. Tror du mej nu Lasse.?

de där låter väldigt logiskt..att kombinera med en kvävekälla...men de finns nåt motstånd i mej att dosera nån form av kväve, så länge jag har nitrat över naturens värden...livrädd för att få för mkt kväve o nitrat. jag har sett alldelse för mkt positiva effekter inte minst i min egen burk av näringsbegränsning. Men kanske man skall göra som du...dosera aminosyrorna isåfall mkt, mkt lågt.. mailade precis fauna marine förresten

om jag fattat dej rätt så kör du alltså bara med detta, som jag själv isåfall också kommer göra..eller?...vad ser du för effekter? Jonas

tror du har helt rätt där...

Ointressant är de väl ändå inte, för de kan förklara vad en tillsatt kolkälla kan göra med korallerna utan med självklarhet via odling av bakterier. Visst e de så att kolkällan räcker inte, oavsett om den kommer från zooxanthellen eller direkt drån vattnet, eftersom korallen, liksom alla celler, behöver fosfor o kväve. Dock kan zooxanthellen inte förse korallen med detta...de finns ju ingen sådan biprodukt i fotosyntesen. man vet att de i o för sej transporteras över en del aminosyror o fettsyror frånn zooxanthellen till korallcellen, men de är inte biprodukter från själva fotosyntesen, utan helt enkelt en aktiv transport, som får sin energi från fotosyntesen förvisso. Därför kan inte fotosyntesen/zooxanthellen eller kolkällan ersätta kväve o fosfor behovet. De måste komma från vattnet, eller bakterierna, eller phytoplankton, eller POM. I övrigt tycker jag din beskrivning va mkt bra o pedagogisk;)