Wiking

Min absoluta favoritfisk var och är fortfarande Forcepigger flavissimus. Minns att jag gjorde ett försök att hålla en sådan på 80-talet och det bekräftas av mina bilder nedan. Alla seriösa akvarister tillverkade egen medicin mot Vita prick som var mycket vanligt på den tiden. Ett enkelt och mycket effektivt recept var att följa Frank de Graaf's anvisningar. Kopparsulfaten inhandlade man på Apoteket, gissa om personalen var frågvis angående användningsområdet. Stamlösning kopparsulfat Lös 4 g kopparsulfat och 0,25 g kristallisk citronsyra i 1 liter destillerat vatten Beroende på hur behandlingskaret var inrett så använde man olika mängd per liter vatten. I mitt fall dokumenterat nedan så innebar det 1 cm<SUP>3 </SUP>per 4 liter vatten. Därefter halverade man dosen varje dygn och efter 96 timmar gjorde man ett totalt vattenbyte och började om från början. Ett av mina 3 akvarium i garaget var ett karantärsakvarium, det som syns på bilden är inte karantänskaret utan ett mycket litet behandlingskar på 10-20 liter. Att jag lyckades bota denna fisken bevisas av fotot som visar den i mitt huvudkar, dit hade han ju aldrig kommit annars. Jag kan ändå garantera att denna fisk senare inte dog av ålderskrämpor. Minns jag rätt magrade den av eftersom mitt foder inte dög, förmodligen samma problem dagens akvarister har med denna art. Jag skulle dock inte ha något emot att göra ett nytt försök idag men min kub är ju redan sprängdfylld med fisk. Bild 1 visar tydligen tecken på pricksjukan Bild 2 behandling i karet Bild 3 från huvudkaret, förmodligen 4-6 veckor senare Kuriosa: Doppvärmaren i behandlingskaret hämtade jag ner från vinden för 1 år sedan. Den används i min 30 litersbalja för beredning av osmosvatten och salt.

Molin har hört av sig till mig idag. Han har inget minne av att han övertog alla mina fiskar och det kan ju faktiskt vara som så att mitt minne sviker. Men jag tror ändå....... Hursomhaver. Vad jag är helt 100 på är att Molin även tog över min utvändiga skummare med det då välkända märket Fischer. Jag vill även minnas att han tog all min faxekalk också. Hittade 2 bilder på skummaren. Inhandlad även den hos Korallfisken i Linköping. Vet att jag hade stora svårigheter att trimma in den. Under de första veckorna så lyckades han tömma karet på ca 10 liter vatten vid ett tillfälle, som således rann över plexiglasbehållaren för att slutligen blöta ner hela golvet. Detta orsakade inga vattenskador men ett mycket otrevligt samtal från mig till (tror det var Roland) Korallfisken där jag ifrågassat hur i hel... man kan sälja något som bär sig åt på det viset. Lärde mig av det samtalet att jag inte var den första som råkat ut för detta missödet, och var troligen inte den sista heller. Notera silikonslangarna på den vänstra bilden, dem har jag fortfarande kvar. De var svindyra på 80-talet.

Detta var mitt andra saltvattensakvarium. Gissar att bilden nedan är från tiden 1980 - 1982. Jag lade det i dvala 1982, byggde nya bänk och ljusramp och startade upp det igen våren -83 samtidigt som vi flyttade in i vårt nybyggda hus. 160x40x50 = 320 liter ungefär. Jag ser på fotot att jag hade övergivit bottenfilter och körde enbart med cirkulation och några syrestenar.

Jag är dålig på eremiter men köpte 2 blåbenade själv i somras. Efter någon månad så hade den ena ihjäl den andra, vilt slagsmål. Ditt kar är inte stort så varför inte börja med en, du kanske skall ha annat senare också?

En bild på den berörda P semicirculatusen också samt ytterligare en på drottningen. Inte helt perfekta eftersom det är skannade dia.

Jag försöker alltid ligga mellan 1,024-1,025. Om du höjer så gör det sakta och försiktigt, gör ju inget om det tar någon vecka. Fråga din handlare om han har en refraktometer för att kolla salthalten. Har han det så ta med dig lite vatten till honom och ber honom läsa av värdet. Då vet du hur mycket rätt eller fel din mätare visar.

Vad mäter du salthalten med, en sådan där flytande boj som skall läsas av vid 25 grader? Handlare har ofta lägre salthalt. Fiskar blir mindre känsliga för prick, ämnenomsättningen sjunker så djuren äter mindre. Jag brukar bara koppa in dem under ca 1 timma.

När jag lade ner så togs alla mina fiskar över av en kompis och minns jag rätt så var det Stefan Molin som är inne på denna siten och härjar då och då.

Den växte från ca 2-3 cm till 12-14 om jag minns rätt, inte så där jättemycket alltså. Maten på 80-talet var ungefär som nu, flingor, pellets, mysis osv. På våren var man ute i skogstrakter med vattensamling och fångade mygglarver med håv. Levande mygglarver kunde man också köpa i närmaste Akvariebutik. Den överlevde några dagar i kylskåpet i ett glas vatten. Inte det minsta uppskattat av Sambon.

Det är helt klart en ciliaris. Skall se om jag kan hitta några gamla diabilder jag kan skanna som visar ciliarisens karakteristiska fläck i pannan.

Om jag lägger ut mer bilder från mitt 80-tals kar så skrattar ni ihjäl er allihop, men jag skall fundera på det.

En historia från det glada 80-talet. För att få till denna historia var jag tvungen att plocka fram min bords skanner som stått i en garderob i 5 år, installera programvaran, leta reda på två diabilder, samt leta fram en artikel jag skrev i en tidsskrift 1986.<?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" /><o:p></o:p> <o:p></o:p> På hösten 1983 köpte jag ett ungdjur av Holacanthus ciliaris på Korallfisken i Linköping. Minns att jag fick betala 285 kr, det var mycket pengar tyckte jag då men var trots allt nöjd med affären i många år efteråt.<o:p></o:p> <o:p></o:p> Fisken var ca 2 - 2,5 cm liten och mycket fin. Hade stora svårigheter att få den att överleva eftersom en Centropyge eibli höll på att ta kål på den, men det är en annan historia.<o:p></o:p> <o:p></o:p> 1986 var den så pass stor att den borde börja färga om, men icke. Redan på den tiden var man lite 'konstig' och tillbringade vissa nätter framför karet med ficklampa, och döm om min förvåning när jag en natt fick se min ciliaris halvvägs omfärgad. Glad i hågen morgonen efter kikade jag in i karet för att se den omfärgad i belysning, nix. Ett antal nätter med ficklampa gav samma resultat, nästan vuxenfärg men på dagarna ungfärgen.<o:p></o:p> <o:p></o:p> Jag hade samtidigt en Pomacanthus semicirculatus med ungfärg, denna var dock större i storlek. Jag drog slutsatsen att min ciliaris ville färga om men inte vågade eller fick av någon anledning och drog slutsatsen att semicirculatusen var orsaken.<o:p></o:p> <o:p></o:p> På den tiden hade jag ett förråd i mitt garage där jag hade en ställning med ytterligare 3 hundraliters saltvattenskar. Och nu föll det sig så bra att karet i huset skulle flyttas från ena ändan av rummet till den andra. Semicirculatusen åkte ut i garaget, ciliaris fick stanna kvar inne i värmen.<o:p></o:p> <o:p></o:p> Efter 8 veckor fick semicirculatusen komma in i värmen igen och trots att han var större så hade han inte mycket att säga till om, drottningen var verkligen en drottning. Ciliarisen växte till sig ytterligare och efter några månader så hade hon en helt annan färg skrud.<o:p></o:p> <o:p></o:p> Minnet är bra men kort. Någon gång runt 1990 lade jag ner mitt kar och Stefan Molin tog över dessa samt alla andra fiskar jag hade.<o:p></o:p> <o:p></o:p> Kolla in bilderna, den första hösten 1983, H ciliaris ca 2 - 2,5 cm, den andra bilden 1986.<o:p></o:p> <o:p></o:p>

Jag använder också en gammal hederlig glas termometer för akvarium som jag stoppar ner 1 gång i veckan för att kolla värdet med. De få gånger jag köper en termometer, oavsett vad den är till, så lägger jag alltid upp en hög på disken och väljer den som har medelvärdet. Inte ovanligt att vissa skiljer sig en grad, både upp och ner, från medeltempen.

Jonas, jag tror inte du skall hoppas för mycket på att din imperator skall färga om i ditt kar, det är troligen för litet. För bara någon månad sedan såg jag en imperator hos en handlare som var ca 12 cm och den hade fortfarande hela ungfärgen kvar.

Ok. Vill ni ha en guidning bland GBG butikerna så säg till så åker vi ner gemensamt.

Helt ok om ni vill det, jag planerar att ta ledigt 2 veckor i sträck över Jul/Nyår. Har ni hunnit med att besöka butikerna i Göteborg sedan ni flyttade ner till Lundsbrunn?

Varför inte en slang som används för tryckluft? Finnas att inhandla på alla Gubbdagis (Biltema, Jula. Clas Ohlson). Finns i olika dimensioner.

Synd på de tråkiga algerna, vad är det som hänt? Vad har ni för vattenvärden?

En sådan liten imperator köpte jag i september 2006. Nu har den fördubblat sin storlek. Den kan förmodligen äta precis hur mycket som helst. Cool fisk som inte bryr sig om de andra i karet alls, han känner nog på sig att han är Kung eftersom han aldrig försöker bevisa det, bara glider omrking som han ägde hela burken.

Jag började med Vodka 7 november och håller fortfarande på. Under denna period har nitrat och fosfat sjunkit ordentligt. Under samma period så har KH sakta stigit, från 8,6 till 12,8 som är dags värdet. Så det är alltså vodkan som är källan till KH uppgången?

Ett tips om du har mail. Maila bilderna till dig själv, mailprogrammet brukar fråga om det är ok att minska ner bilderna när du skickar mailet.

Om man kan mäta höga nitritvärden i vattnet så innebär det att den biologiska nedbrytningen inte fungerar som den skall. Fungerar inte nedbrytningen så är hela det ekologiska systemet i fara, djur kan dö. Om det är den höga nitrithalten som tar dör på djuren eller andra värden tvistar de lärde om fortfarande. Tror det finns medel som gör att nedbrytningen kommer igång snabbare, men jag har aldrig använt sådant. Några veckors väntande höjer bara spänningen.

Det är lugnt Ted, jag förstår att en kalkreaktor byggd för 1000 l bara klarar av karet en viss tid. Sedan måste man fylla på den. Precis som liknelsen med bensintank och motor. Jag har inte tänkt köpa någon kalkreaktor. Vi lämnar tillbaka tråden till skaparen.

Ärligt talat så tror jag inte det är någon fara om du släpper i några snäckor, men du har allt att vinna på att ta det lugnt. Om du förvarar osmos vatten mörkt så klarar det sig länge, flera veckor, kanske tom månader men jag vet inte den exakta tidsgränsen. Jag har inte använt biobollar, men det låter som att de skall fungera som något slags biologiskt filter. Jag har ingen erfarenhet av dem.

Skillnaden är mindre än vad du tror. Du har rätt, vi skall inte stjäla tråden från skaparen. Är vi överens om att en kalkreaktor tillverkad och såld för att klara 1000 l är vad en ägare av ett 1000 liters kar behöver?