Varför får vi Cyano? - Avancerad diskussion.

[jonasroman]

Ärtväxter (som klöver) har rotknölar vilka innehåller symbiotiska cyanobakterier. Dessa fixerar kvävet åt växten.

tack mattias...de va intressant o upplysande:)

[Forsberg]

Jag har haft problem med cyano nu ett par månader tillbaka.Jag sög ur en 10 liters hink varannan dag och sög upp så mycket jag kom åt .Men skiten kom tillbaka lika snabbt.

Nu har jag provat Lasses metod att tillsätta nitrat ( jag fick en flaska färdig blandad nitrat av Lasse). Den första veckan ingen märkte jag ingen skillnad, men sakta men säkert började cyanon dra sig tillbaka. På dom stenarna jag sög bort dom bildades inga nya

Jag är ingen kemist ,och vill därmed inte påstå att detta är enda sättet att bli av med cyano men det hjälpte för mig. och jag tackar Lasse för hjälpen.

Mvh

Magnus

[tropfrog]

Vad bra att kunskapsbanken vad gäller detta ack så kontroversiella medel växer. Jag gissar att det är vardagsmat om mindre än ett år.

MVH

Magnus

[acuario]

Hittade detta om korankejsaren.

The Koran Angelfish requires a 100 gallon or larger tank with large amounts of live rock for hiding and grazing upon slime algae and cyanobacteria. It is prone to nip at stony and soft corals (sessile invertebrates) and clam mantles, and therefore, is not a good candidate for a reef aquarium.

Även denna gynnare

THIS HERMIT CRAB EATS RED SLIME ALGAE AND WILL NOT HURT CORALS: MEXICAN DWARF HERMIT CRABS. Clibanarius digueti

http://www.fishprofiles.com/files/profiles/r90013.htm

Så eremiten kanske vore det bästa att köpa men var??? Måste kolla upp detta lite.

[DaTrucka]

Även denna gynnare

THIS HERMIT CRAB EATS RED SLIME ALGAE AND WILL NOT HURT CORALS: MEXICAN DWARF HERMIT CRABS. Clibanarius digueti

http://www.fishprofiles.com/files/profiles/r90013.htm

Så eremiten kanske vore det bästa att köpa men var??? Måste kolla upp detta lite.

Helt klart ett intressant alternativ. Hojta gärna till om du hittar dessa gynnare någonstans. Frågan är bara hur många man kan tänkas behöva ha av dessa.

[jonasroman]

Intressanta tips...o jag tror de finns gansdka många djur, eremiter, sniglar, krabbor o även vissa fiskar som äter cyano, i synnerhet i brist på annat. man vet ju aldrig så mkt om den enskilde individen, så jag tror att om man försöker hålla en rik blandning av lägre djur så har man alltid nån liten krabat som betar på cyanon också.

Till trådens huvudfråga varför vi får cyano så tror jag inte frågan är så värst mystisk. Jag har försökt ta till mej allt jag läst, o vad många kloka på guiden skrivit.

Jag kan inte få de till nåt annat än att de handlar om konkurens, o inget annat. Cyanon är en bakterie. Som alla organismer behöver den 1)kolväte 2)fosfor 3)kväve.

De som gör den så livskraftig är att den kan klara av punkt 1 o 3 även om de råder total brist på detta i akvariet. Kolvätet bildar den genom fotosyntes (dvs den är inte heterotrof o alltså ej beroende av externt tillförd kolkälla), o kvävet fixerar den genom luftens kväve, dvs obegränsad tillgång på kväve även i ett helt kvävefritt vatten. De enda som begränsar är fosfat, o de finns alltid fosfat i ett akvarium, eftersom detta lagras upp i sand o sten, även om tester visar noll, så blir aldrig fosfat en bristvara helt enkelt. Därför klara sej cyanon alltid. Så vad är de då som gör hur mkt av den som behagar växa..ja enbart således konkurens från de andra organismerna (algerna, bakterierna). dessa dock, kan till skillnad från cyanon inte fixa kväve genom luften, utan kommer dö ovillkorligt om kväve tar slut i akvariet. Om kolkällan tar slut dör också alla heterotrofa varelser.

de gäller alltså att hålla en lagom kvävehalt så att cyanons konkurenter trivs lagom, så cyanon får mothugg, men ej högre än att de inte börjar dominera med andra alger heller. Jag tror detta i praktiken innebär en mkt låg, men dock ej noll, nitratnivå. Problemet med dagens kolkällor är att vi kan strippa vattnet på nitrat helt, o få därmed en osund obalans. Problemet är väl helt enkelt att om man väljer o ligga så nära noll som man gör i vissa metoder, så kan man lika gärna en dag ligga på verkligen noll.

De klokaste vore kanske, om man nu skall använda kolkällor, att välja att ligga lite högre, en säkerhetsmarginal, kanske på 0.5 eller nåt sånt.

Inga nyheter detta precis, men de tål att sägas på nytt, att de handlar om konkurens, o att cyanon är konstruerad så att den fixar sitt leverbröd även vid "svältsituationer", till skillnad från många andra organismer.

[PatriksS]

En annan viktig orsak tror jag är att ozonet effektivt tar bort DOM från vattnet. Detta är något cyanon älskar.

Jag fattar ärligt talat inte varför ozon inte är mer populärt inom saltvatten än vad det är idag, men det kanske kommer tillbaka.

Fast ozon är väl ganska farlig, eller?

Om jag fattat saken korrekt så är ozon mycket farligare än kolkällemetoder (där man doserar själv och har kontroll), ozon doseras ju enligt redoxmätare/styrning eller vad det nu heter, och visar redoxstyrning fel värde eller få fnatt så kan man se sin burk "brinna upp" på nolltid. Ett litet fel på ozonstyrniningen blir som att hälla massa väteperoxid i akvariet.

Jag hade gärna kört ozon, men vågar inte köra utan styrning och då blir det rätt dyrt för min lilla burk tyvärr.

UV-C har samma förmåga att lösa upp DOM (dissolved organic matter) som ozon har, fast utan de risker som ozon och är dessutom billigare.

[Clownen]

Fast ozon är väl ganska farlig, eller?

Om jag fattat saken korrekt så är ozon mycket farligare än kolkällemetoder (där man doserar själv och har kontroll), ozon doseras ju enligt redoxmätare/styrning eller vad det nu heter, och visar redoxstyrning fel värde eller få fnatt så kan man se sin burk "brinna upp" på nolltid. Ett litet fel på ozonstyrniningen blir som att hälla massa väteperoxid i akvariet.

UV-C har samma förmåga att lösa upp DOM (dissolved organic matter) som ozon har, fast utan de risker som ozon och är dessutom billigare.

Nej, du får nog läsa på lite om ozon och kolkällemetodernas risker Patrik och jag kan garantera dig att betydligt fler kar har kraschat tack vare kolkällor. Ozonet löser även upp DOM betydligt mer effektivt än ett UV-C (varför ozon används just för detta ändamål i bl.a. offentliga akvarier, trots att starka UV-C används). Annars är vi rörande överens som vanligt .

OBS att jag inte tänker påbörja en ny off topic med dig Patrik eller gå på källsafari men valde att kommentera eftersom jag inte vill att nybörjare/läsare ska få missvisande och överdriven information som bygger på bristande kunskap/fakta (vilket händer titt som tätt med dina till synes övertygande kommentarer, tyvärr).

[jonasroman]

Fast ozon är väl ganska farlig, eller?

Om jag fattat saken korrekt så är ozon mycket farligare än kolkällemetoder (där man doserar själv och har kontroll), ozon doseras ju enligt redoxmätare/styrning eller vad det nu heter, och visar redoxstyrning fel värde eller få fnatt så kan man se sin burk "brinna upp" på nolltid. Ett litet fel på ozonstyrniningen blir som att hälla massa väteperoxid i akvariet.

UV-C har samma förmåga att lösa upp DOM (dissolved organic matter) som ozon har, fast utan de risker som ozon och är dessutom billigare.

Nej patrik, du kan inte jämföra ozon o kolkällemetoder på de sättet..de är olika saker. det är som att jämföra äpplen med päron.

Skulle vilja påstå att ozon är lättstyrt o säkert dessutom eftersom du har redoxpotentialen som styr. En sånt momentant o exakt värde har du ingen motsvarighet till vad gäller dosering av kolkälla.

[jonasroman]

Intressanta tips...o jag tror de finns gansdka många djur, eremiter, sniglar, krabbor o även vissa fiskar som äter cyano, i synnerhet i brist på annat. man vet ju aldrig så mkt om den enskilde individen, så jag tror att om man försöker hålla en rik blandning av lägre djur så har man alltid nån liten krabat som betar på cyanon också.

Till trådens huvudfråga varför vi får cyano så tror jag inte frågan är så värst mystisk. Jag har försökt ta till mej allt jag läst, o vad många kloka på guiden skrivit.

Jag kan inte få de till nåt annat än att de handlar om konkurens, o inget annat. Cyanon är en bakterie. Som alla organismer behöver den 1)kolväte 2)fosfor 3)kväve.

De som gör den så livskraftig är att den kan klara av punkt 1 o 3 även om de råder total brist på detta i akvariet. Kolvätet bildar den genom fotosyntes (dvs den är inte heterotrof o alltså ej beroende av externt tillförd kolkälla), o kvävet fixerar den genom luftens kväve, dvs obegränsad tillgång på kväve även i ett helt kvävefritt vatten. De enda som begränsar är fosfat, o de finns alltid fosfat i ett akvarium, eftersom detta lagras upp i sand o sten, även om tester visar noll, så blir aldrig fosfat en bristvara helt enkelt. Därför klara sej cyanon alltid. Så vad är de då som gör hur mkt av den som behagar växa..ja enbart således konkurens från de andra organismerna (algerna, bakterierna). dessa dock, kan till skillnad från cyanon inte fixa kväve genom luften, utan kommer dö ovillkorligt om kväve tar slut i akvariet. Om kolkällan tar slut dör också alla heterotrofa varelser.

de gäller alltså att hålla en lagom kvävehalt så att cyanons konkurenter trivs lagom, så cyanon får mothugg, men ej högre än att de inte börjar dominera med andra alger heller. Jag tror detta i praktiken innebär en mkt låg, men dock ej noll, nitratnivå. Problemet med dagens kolkällor är att vi kan strippa vattnet på nitrat helt, o få därmed en osund obalans. Problemet är väl helt enkelt att om man väljer o ligga så nära noll som man gör i vissa metoder, så kan man lika gärna en dag ligga på verkligen noll.

De klokaste vore kanske, om man nu skall använda kolkällor, att välja att ligga lite högre, en säkerhetsmarginal, kanske på 0.5 eller nåt sånt.

Inga nyheter detta precis, men de tål att sägas på nytt, att de handlar om konkurens, o att cyanon är konstruerad så att den fixar sitt leverbröd även vid "svältsituationer", till skillnad från många andra organismer.

va detta så okontroversiellt att ingen svarar? e de bara jag som tycker de känns som om guiden tappat lite i tyngden på inläggen..o svarsfrekvens??? vore kul om denna tråd kunde fortsätta med samma intention som den började:)

[PatriksS]

Nej, du får nog läsa på lite om ozon och kolkällemetodernas risker Patrik och jag kan garantera dig att betydligt fler kar har kraschat tack vare kolkällor. Ozonet löser även upp DOM betydligt mer effektivt än ett UV-C (varför ozon används just för detta ändamål i bl.a. offentliga akvarier, trots att starka UV-C används). Annars är vi rörande överens som vanligt .

OBS att jag inte tänker påbörja en ny off topic med dig Patrik eller gå på källsafari men valde att kommentera eftersom jag inte vill att nybörjare/läsare ska få missvisande och överdriven information som bygger på bristande kunskap/fakta (vilket händer titt som tätt med dina till synes övertygande kommentarer, tyvärr).

Peter, hur vet du att infon är missvisande eller överdriven? Och dessutom bygger på bristande kunskaper/fakta och att det händer titt som tätt med mina till synes övertygande kommentarer? Det låter som ett personligt påhopp utan några grunder - tyvärr som vanligt från dig.

Däremot har jag goda vetenskapliga källor till mina påstående ovan, intresserade kan pm:a mig eller starta en ny tråd, då vissa här anser att hitta underlag för påståenden är "källsafari". Visst, det är lättare att bara hiva ur sig saker.

[PatriksS]

va detta så okontroversiellt att ingen svarar? e de bara jag som tycker de känns som om guiden tappat lite i tyngden på inläggen..o svarsfrekvens??? vore kul om denna tråd kunde fortsätta med samma intention som den började:)

Det är svårt att bidra med tyngden i inläggen när vissa är vetenskapsfientliga.

[oveb]

Problemet med att toksurfa efter "fakta" är att man får med alla extremfall.

Man kan ju nästan bestämma sig för innan man börjar vilket resultat man vill ha och bara välja dom som passar det man försöker bevisa.

.

[PatriksS]

Jo, fast det handlar inte om extrema "fakta" inom citationstecken, utan enbart om fakta. Det är ett faktum att uv-c bryter ner DOM och dylikt till ämnen med lägre molekylvikt. (Samtidigt frigörs det vissa fria radikaler.) Detta är som att säga att solen är hett och jorden är rund. Inget extremt, eller hur? Däremot finns det tydligen brist på kunskap om denna verkan hos uv.

[jonasroman]

Det är svårt att bidra med tyngden i inläggen när vissa är vetenskapsfientliga.

struntprat patrik!..va nu inte låtsasödmjuk..de är INGEN som har emot vetenskap!...det är pseudovetenskapen som man är emot...så har du nåt att komma med så kom igen istället!

[jonasroman]

kom igen nu!..håller er till trådens ämne o säg nåt bra om de...jag gjorde ett seriöst försök att sammanfatt cyanoläget, så försök hålla flaggan lite högre nu, o lägg pajkastningen åt sidan.

[PatriksS]

Jonas, skönt att höra uppmuntrande tillrop! jag hoppas återkomma med mer djuplodande inlägg framåt helgen, har för mycket på jobbet just nu, det blir annars lätt ett hastverk.

[Arcticreef]

Jo, fast det handlar inte om extrema "fakta" inom citationstecken, utan enbart om fakta. Det är ett faktum att uv-c bryter ner DOM och dylikt till ämnen med lägre molekylvikt. (Samtidigt frigörs det vissa fria radikaler.) Detta är som att säga att solen är hett och jorden är rund. Inget extremt, eller hur? Däremot finns det tydligen brist på kunskap om denna verkan hos uv.

Du har faktiskt lite grann rätt här. Jag antar att DOM står för "Dissolved Organic Material". Och strålning från UV-C kan jonisera organiska molekyler. Det är på så sätt de tar kål på tex bakterier och parasiter. UV-C fungerar genom att delar av mikroorganismernas arvsmassa (DNAt) joniseras och då förändras DNAts struktur. Det bildas sk mutationer (hastiga förändringar i arvsmassan). Men såvida man inte krämar på med enormt stark UV-C strålning är det bara en ytterst liten del av molekylerna som arvsmassan är uppbyggd av som förändras. Men det räcker för att förhindra att mikroorgansimen skall dela sig och således dör den. Men, som sagt, de flesta organiska molekyler förblir opåverkade av ett akvarie UV-C. Den jonisation som den inducerar kan resultera båda i högre (om den joniserade molekylen reagerar med ett annat ämne) och lägre molekylvikt.

[tropfrog]

va detta så okontroversiellt att ingen svarar? e de bara jag som tycker de känns som om guiden tappat lite i tyngden på inläggen..o svarsfrekvens??? vore kul om denna tråd kunde fortsätta med samma intention som den började:)

Jag tycker det mesta i inlägget stämmer bra överens med min kunskap och ser inget kontroversiellt i det. Jag har sagt mitt i diskussionen och känner inte att jag har mer att tillföra, men jag följer pajkastningen med glädje. Skulle något mer matnyttigt dyka upp så ser jag det som en bonus.

MVH

Magnus

[jonasroman]

Jag tycker det mesta i inlägget stämmer bra överens med min kunskap och ser inget kontroversiellt i det. Jag har sagt mitt i diskussionen och känner inte att jag har mer att tillföra, men jag följer pajkastningen med glädje. Skulle något mer matnyttigt dyka upp så ser jag det som en bonus.

MVH

Magnus

så bra. då finns de förutdättningar för en fortsatt fruktsam diskussion. en ytterligare tanke jag har är att kvoten i själva vattnet är oviktig så länge inget av de tre ämnena kol,fosfor,kväve ej helt är slut. men visst är de så att det är så att de ämne som de finns för lite av enligt kvoten 100/16/1, kommer ju va de ämne dom tar slut först. men vad jag menar är att man kan ju ha en annan kvot i vattnet än i dom levande cellerna, o så länge konsumptionen inte är större än att alla tre ämnena finns i vattnet, så spelar kvotenn ingen roll. man kan säga att så länge de finns mer än noll av nitrat i vattnet är kvoten ointressant.organismen fixerar ämnena i den rätta kvoteförhållandet så länge de bara finns av alla tre. därför tror jag inte nitrattillsättning i annat än situationer med noll i nitrat är meningsfullt.

[tropfrog]

Det var du själv som sade att att biologi aldrig är helt digital

Självfallet är en total brist inte önskvärd, men ju närmare kvoten du når desto större är sannolikheten för att betningsbara alger tar över. Sen ju mer kväve burken omsätter desto mer fosfat förbrukas, vi är ju överens om att ju högre fosfathalt desto större risk för cyano, eller?

Sen är frågan om man kan veta helt säkert att man inte har en brist av nitrat med dropptester som beslutsunderlag. jag tror mer på biologiska indikatorer, varav cyanoförekomst är en.

MVH

Magnus

[jonasroman]

[

Sen är frågan om man kan veta helt säkert att man inte har en brist av nitrat med dropptester som beslutsunderlag. jag tror mer på biologiska indikatorer, varav cyanoförekomst är en.

[/quote

MVH

Magnus

absolut! håller med dej. jag tror som jag skrivit tidigare att kolkällans införande har introducerat ett problem, vi kan strippa vattnet på kväve, o de e inte bra. vi tänker nog ganska lika här.

ses vi hos pwin?

mvh

jonas

[tropfrog]

Jag jobbar till 18:00 på Lördag, så jag kan inte komma, tyvärr. Om två veckor jobbar jag dock min sista helg, sen är det bara kontorstider som gäller .

MVH

Magnus

[PatriksS]

men jag följer pajkastningen med glädje.

Vaddå följa? Man skall bidra till den!

[jonasroman]

Jag jobbar till 18:00 på Lördag, så jag kan inte komma, tyvärr. Om två veckor jobbar jag dock min sista helg, sen är det bara kontorstider som gäller .

MVH

Magnus[/quote

synd. kanske nästa träff då.