Gå till innehåll

black molly


wrroomm77

Rekommenderade inlägg

Hej,

En gammal tråd det här men den enda jag hittade som behandlade mollies i saltvatten. Använde sökfunktionen och fick massor av träffar men det handlade bara om mollyhotell.

Jag har nyligen startat upp ett saltvattensakvarium. När jag senast var på g att starta saltvatten, i slutet av 80-talet, var det enligt alla källor självklart att man började med en molly i akvariet. Då fullföljde jag dock inte mina planer.

När jag för en månad sedan startade mitt akvarium med begagnat vatten, grus och levande sten var jag sugen på att få i en fisk ganska tidigt. inte minst för att inte flickvännen skulle gnälla över ett tomt akvarium i vardagsrummet... Jag gick då på min gamla kunskap och köpte ett par segelfensmolly. Dessa droppades in sakta och går sedan dess i saltvatten.

Det slog mig att jag på denna fantastiska sajt inte läst något om mollies, vilket förvånade mig eftersom mitt intryck var att det som sagt var något 'alla' använde förr.

Jag sökte och fann denna tråd. Jag måste säga att jag blev mycket förvånad över vad jag fick läsa. massor av raljerande om hur dum idé det vore att stoppa mollies i saltvatten samt tvärsäkra uttalande om att mollies inte gick att ha i saltvatten utan på sin höjd fanns i bräckt vatten.

Saltvattenshobbyn är utan tvekan den gren av akvariehobbyn som utvecklats mest de senaste tjugo åren och man kan nu sköta och föröka djur man inte en höll vid liv ett halvår förr i tiden. Men när det kommer till ämnet som denna tråd handlar om verkar det utan tvekan som all ny avancerad kunskap och teknik gjort att gammal och nyttig kunskap fallit i glömska.

En del mollyarter trivs alldeles utmärkt i rent saltvatten. De finns arter/stammar som tidvis eller på heltid lever i saltvatten i naturen, tex segelfensmollyn som är vanlig i handeln är en sådan art. Varför skulle det då vara så fel att ha dem i ett saltvattensakvarium? Varför detta raljerande? Jag tycker det luktar lite saltvattenssnobbism...

Det är ett faktum att många nybörjare tar livet av sina första saltvattensfiskar. Är det då inte bra om man väljer en väldigt tålig art att börja med? Dessutom och kanske framför allt en art som odlats och inte är vildfångad?

Att välja en svårskött och dyr art som förstafisk i ett nystartat akvarium gör nog bara den mycket, mycket erfarne eller troligare den helt okunnige.

Att använda dem som testfiskar istället för tester faller på sin egen orimlighet. Mollies är betydligt tåligare än de allra flesta saltvattensfiskar. Vilket jag tycker borde göra dem till alldeles utmärkta nybörjarfiskar!

Förövrigt kan jag berätta att mina segelfensmollies är outröttliga och omättliga algätare. De enda algerna de lämnar ifred är de kraftigt röda som nu börjar bre ut sig i mitt akvarium. De gröna och bruna som försökt etablera sig framför allt på rutorna gnager de ner med beröm godkänt. (peppar peppar... bara för att jag skriver detta kommer det väl en algexplosion i morgon...)

Igår ropade flickvännen med upphetsad röst att hon såg små små fiskar i akvariet. Och visst, det var mollyyngel. Så nog verkar de trivas. Dessutom tyckte sambon att det var kul med fiskbebisar. Något som är mycket värt i denna platskrävande och dyra hobby...

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • Svar 51
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Om ni gillar denna lösning så är det ju trevligt för er, man ska ju gilla det man håller på med och vad ni stoppar i karet bryr jag mig inte om för bara ni trivs så är det ju okey. Jag personligen fattar inte poängen med att ha molly i ett rent saltvattenskar för de kan man ju lika gärna ha i ett sötvattenskar med en näve salt i och att göra sig en massa besvär i onödan för detta ser jag inte poängen med. Jag håller dock inte med om att det inte finns revfiskar som är mindre tåliga än Mollys utan faktiskt tvärtom, ta frökenfiskar de är näst intill omöjliga att misslyckas med och till skillnad mot molly så är de anpassade från början till att leva i en salt miljö från ägg till död.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag sökte och fann denna tråd. Jag måste säga att jag blev mycket förvånad över vad jag fick läsa. massor av raljerande om hur dum idé det vore att stoppa mollies i saltvatten samt tvärsäkra uttalande om att mollies inte gick att ha i saltvatten utan på sin höjd fanns i bräckt vatten.

Jag tycker att du ska läsa igenom tråden en gång till.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag tycker att du ska läsa igenom tråden en gång till.

Tråden är en etisk debatt som förutsätter att när man kör med "startfiskar" så offrar man dem. Själva vitsen med en startfisk är ju att man på ett säkert sätt skall etablera karet och få en gradvis belastning som gör att fisk som kommer efteråt inte tvärdör och själva garanten för detta är en levande startfisk! Den skall inte dö och cykla karet utan den ammoniak/ammonium den utsöndrar genom gälarna när den käkar skall vara den lilla belastning som drar igån nitrifikationen (plus då givetvis tillsättande av startkultur) Jag har använt denna startmetod i mer än 30 år för olika typer av akvarium - jag har aldrig förlorat en startfisk. Det är också ett mycket pedagogiskt sätt att få nybörjare att förstå hur lite de skall mata i början. När jag jobbat i affär (vilket jag gjort och gör än idag) så trycker jag väldigt hårt på att de skall köpa en eller några tåliga fiskar för att dra igång akvariet (zebrafisk är min favorit) och sedan sakta utöka beståndet med de som man vill ha. Detta gör ett gyllene tillfälle att propagera tålamod och försiktighet både för föräldrar och barn.

Som Ingvar också skriver så har molly kloridkörtlar som är den viktigaste anpassningen för saltvatten - det är genom dem de klarar osmosproblematiken. Det finns många fiskar som har den här möjligheten att gå från sött till salt och klara både rent salt som sött vatten. Den på västkusten välkända Skrubban (den ni på östsidan kallar flundra och äter med förtjusning medan vi inte ens matar hunden med den) kan hittas långt upp i älvarna - räknar vi den som sötvattensfisk för det?

Att de förökar sig (och att ynglen överlever) visar ju också att fisken är anpassad. Att det sedan inte är en revfisk är en annan sak - att den inte klarar konkurrensen där är inte samma som att den inte är anpassad för saltvatten. Att den sedan tar alger är också ett plus i start men jag föredrar snäckor för att om man har tillräckligt många av dem så rotar de runt ordentlig på och under täcken av röda cyanobakterier (gröna också för den delen) och även om de inte äter dem så försvårar de deras tillväxt.

Någon nämnde i tråden något negativt om månfisk i saltvattenskar. Vuxen månfisk finns i rent saltvatten. På Universeum finns ett stim på ca 50 stycken som går i hajtanken - att titta på dem så förstår man inte vitsen med att ha dessa i sötvatten.

Det går att använda segelfensmolly som startfisk men jag själv föredrar att använda någon av de robusta revfiskarna Chromis exempelvis. Jag har också använt clowner (både sammets och tomatclown) med framgång. Jag har kvar en sammetsclown som gått in 3 kar och snart skall få göra sin tjänst på det fjärde, han äter ur handen på mig. Skulle jag ta den om jag inte var säker på vad jag gjorde. Jag tror inte det.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

att ha molly i ett rent saltvattenskar för de kan man ju lika gärna ha i ett sötvattenskar med en näve salt i och att göra sig en massa besvär i onödan för detta ser jag inte poängen med.

Nää vilka fiskar som man tycker är värda att pyssla med är naturligtvis upp till var och en. Men min poäng var att det inte borde anses som fel att ha mollies i saltvattensakvarium, och att det tvärtom kunde vara en bra startfisk. Något som motsades flera gånger i tråden.

Jag håller dock inte med om att det inte finns revfiskar som är mindre tåliga än Mollys utan faktiskt tvärtom, ta frökenfiskar de är näst intill omöjliga att misslyckas med och till skillnad mot molly så är de anpassade från början till att leva i en salt miljö från ägg till död.

Absolut, visst är frökenfiskar nog tåliga. När jag arbetade i akvarieaffär för 20-25 år sedan lekte de treprickiga oavbrutet i vårt 1000-litersakvarium. Jag skrev också att Mollies var tåligare än de allra flesta saltvattensfiskar, inte alla.

Molly är anpassade att leva i saltvatten, också. Jag har själv sett levandefödare i rent saltvatten när jag snorklat i centralamerika. Att de även går i sötvatten är nog snarare för att de kan och inte för att de måste. De simmar där de för tillfället finner mest mat och minst rovdjur.

Om man som jag anser att

1 Mollies trivs alldeles utmärkt som ren saltvattensfisk.

2 Det är en lättskött och tålig art i saltvatten (betydligt tåligare i saltvatten än vad den är i sötvatten)

3 Det är bra att ta sina första stapplande steg inom saltvattenshobbyn med lättskötta arter

4 Det är ännu bättre att ta sina första stapplande steg inom saltvattenshobbyn med odlade fiskarter

5 Det är bekvämt att börja med en fisk som med stor aptit äter många av de alger vi saltvattensakvarister försöker undvika inte minst under uppstart

Så tycker jag fortfarande att slutsatsen bara kan bli att en del mollyarter är alldeles utmärkta startfiskar i saltvattensakvarium. Därmed inte sagt att det inte finns andra arter som är både lika lättskötta och kanske även odlade.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Vad menar du? Tykte jag läste den rätt ordentligt. Och kollade nu igen. Förstår inte hur du menat att jag missförsått?
Tråden är en etisk debatt som förutsätter att när man kör med "startfiskar" så offrar man dem.

Intressant hur olika människor tolkar / läser inlägg.

Som du Lasse nämner: etik, Själv är jag mot försökskaniner.

Som Clownen tolkar in: Iställer för tester, helt uteslutet tycker jag.

Som jag och någon till: Kan de leva och trivas? Det tror jag bestämt att de kan göra.

Som någon annan: Vad sjutton ska man med sötvattensfisk i saltvatten och göra? Tja finns en poäng där också.

Jag tycker mig se minst 3 olika tolkningar på frågan om det går att ha black molly i saltvatten.

Mitt svar baserades på att de funnit olika arter utanför flodmynningar i rent saltvatten.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Molly är anpassade att leva i saltvatten, också. Jag har själv sett levandefödare i rent saltvatten när jag snorklat i centralamerika.

Vi postade samtidigt. Det var precis så jag menade och skrev i mitt första inlägg också.

Black molly går utmärkt att ha i saltvatten. De måste vänjas in under lååång tid. En kul sak som få vet är att black mollyn tom kan övervintra ute i Skåne.

De kommer från Centralamerika och finns från bergskedjor (med lokal frost på vintern) till utanför flodmynningar vid havet (med hög salthalt). Jag håller med de andra att det är bättre att skaffa saltvattensfisk i ett saltvattensakvarium (sedan fins det månfisk och argusar som går utmärkt att hålla i ett saltvattensakvarium, men poängen går förlorad..).

( menade att både argusar och månfiskar är stooora)
Jag sökte och fann denna tråd. Jag måste säga att jag blev mycket förvånad över vad jag fick läsa. massor av raljerande om hur dum idé det vore att stoppa mollies i saltvatten samt tvärsäkra uttalande om att mollies inte gick att ha i saltvatten utan på sin höjd fanns i bräckt vatten.

Det var detta uttalande som jag reagerade över. Vi var flera som menade att det fungerar med molly

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Intressant hur olika människor tolkar / läser inlägg.

Som du Lasse nämner: etik, Själv är jag mot försökskaniner.

Precis som lasse skriver, en startfisk är inte en fisk man offrar utan en fisk man använder för att långsamt cykla in akvariet och för att kanske lära sig lite under tiden.

Som Clownen tolkar in: Iställer för tester, helt uteslutet tycker jag.

Förutom att min poäng var att mollyn var en rätt OK startfisk, så var poängen också att det var en rätt usel testfisk att använda istället för tester. Därtill är den allt för tålig. Rent etiskt vore det naturligtvis också helt förkastligt om man låter testerna gå så långt att fisken riskerar dö eller lida.

Som jag och någon till: Kan de leva och trivas? Det tror jag bestämt att de kan göra.
Detta motsades i tråden och eftersom jag anser att de kan trivas alldeles utmärkt kände jag att borde kommentera.
Som någon annan: Vad sjutton ska man med sötvattensfisk i saltvatten och göra? Tja finns en poäng där också.
Jo, smaken är som röven klöven, men det jag valde att raljera över det och kalla det 'saltvattenssnobbism'. Utan tvekan den minst sakliga delen av mitt inlägg. Men så var det också menat att få igång en diskussion.

Hade jag läst den här tråden och varit nybörjare hade jag trott att Mollies var riktigt usla startfiskar som till varje pris borde undvikas. Jag ville bara upprätta Molliens heder lite. ;-)

EDIT: Vi postade samtidigt igen, petrol.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Intressant hur olika människor tolkar / läser inlägg.

Som du Lasse nämner: etik, Själv är jag mot försökskaniner.

Som Clownen tolkar in: Iställer för tester, helt uteslutet tycker jag.

Som jag och någon till: Kan de leva och trivas? Det tror jag bestämt att de kan göra.

Som någon annan: Vad sjutton ska man med sötvattensfisk i saltvatten och göra? Tja finns en poäng där också.

Jag tycker mig se minst 3 olika tolkningar på frågan om det går att ha black molly i saltvatten.

Mitt svar baserades på att de funnit olika arter utanför flodmynningar i rent saltvatten.

Petrol

(Nu läste jag igenom vad som hänt sedan jag började skriva detta inlägg. Det går fort ibland:) . Mitt förra och detta är i n t e avsett som kritik av dina skrivningar tidigare i tråden. Snarare som försvar till ditt första inlägg i tråden. Det du fick lite rallarsvingar för)

Det är inga försökskanniner när man använder startfisk. Oavsett hur mycket du testar med de tester som finns för akvariebruk så riskerar du varenda fisk när du introducerar dem när dina tester säger 0. De säger 0 med den belastning du har då - alltså ingen. Det är samma läge som du har med nyblandat vatten. Introduktionen av fisk (och matning) ändrar belastningen och du har samma problematik. Om du lägger i LS och väntar tills du fått nitrittoppen av sig självt utan att tillföra mat så har du medvetet dödat ett antal lägre djur som sedan har brytets ner av bakterier och ammonifierats. Vart stannar etiken? Vid det här tillfället du introducerar fisk så ökar du också belastningen enormt och detta ändrar dina värden. Ett akvarium är inget statiskt system utan i högsta grad ett dynamiskt. Att använda en startfisk i ett tidigt skede är det mest humana både för fisk och lägre djur och i verkligheten det rätta ur etisk synpunkt. Har man etiska invändningar mot att låta en eller några fiskar sakta utan någon fara för liv och lem gå in akvariet så bör man nog ha dessa invändningar mot hela akvariehobbyn.

Jag vill säga att de som förespråkar ett rent kemiskt testande och mekaniskt agerande har mer fisklik på sitt samvete än de som använder gamla och beprövade metoder. När jag höll på med tanganyiker i stor skala såg jag alltid till att jag hade några N.lelupi i karet - varför? Jo de reagerade snabbare än någon test för svägningar i pH och nitrit och jag hade hunnit göra alla nödvändiga ändringar innan något överhuvudtaget hänt.

När jag ser på inläggen här på guiden har jag några gånger blivit väldigt upprörd över alla hejarop, häftigt osv för några stora och avancerade projekt igångasatta av personer som inte haft ens grundläggande biologiska kunskaper eller ödmjukheten att ens inse detta. Åtminstone en tråd har lett till alla möjliga och omöjliga krascher man kan tänka sig. Var är etikdebatten då?

Teknik och tester är ett underbart hjälpmedel för att klara och förstå biologin men de får aldrig, aldrig, aldrig ersätta den biologiska förståelsen eller strävan. Det räcker ta mig tusan att titta på hur världen ser ut och vart den är på väg för att inse vart övertro på teknik leder oss.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Håller med dig Lasse att jag generellt ser att vi yngre förlitar oss mer på avancerad teknik som "ovärderlig" utan att ibland förstå sammanhang och vad tekniken gör...

Tekniken är ofta effektiv och det blir snabba svängningar i en oftast ostabil miljö vilket leder till att djuren far illa i slutänden..

Nä man borde köpa på sig lite tålamod i många fall istället för vissa saker. Och lite mer litteratur......:smiley9:

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 5 månader senare...
  • 1 år senare...

Intressant läsning! Jag trodde det var en myt att mollies även kunde leva o föröka sig i full-strength saltvatten. Vad tror ni om att ha mollies i refugiet? Äta alger och producera yngel som kan transporteras ut till huvudkaret med en skonsam pump och där utgöra föda åt de "ordinarie" innevånarna?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Kommer de inte även äta upp alla smådjur i refugiet?

Möjligt men inte sannolikt, som jag ser det. Botten består av några cm grovt korallkross där mycket kan gömma sig. Likaså caulerpasnår och ett litet berg av LS som som också kan tjäna som skydd. Volymen är 130 liter och tillväxten av pods är ganska så explosionsartad.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 8 månader senare...

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa Ny...