Gå till innehåll

Utarmas bakterier i LS?


Clownen

Rekommenderade inlägg

  • Svar 152
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Har jag fattat detta rätt så blir LS funktionslös efter 7år? Eller går det att typ köpa 1-2kg ny sten så fräcshar den gamla upp sej igen eller?

Jag tror inte på det och förstår inte heller varför. Hälften av min sten är mer än 15 år gammal och har följt med mig ett antal burkar. Jag har en väl fungerande denitrifikationsprocess. Nåt som ofta glöms bort i diskussionen är det fina i att använda LS som inredning är att man får vissa partier av LS i strömt vatten, andra i lugnare vatten områden som är starkt beysta ytterligare områden dit inte ljuset når o.s.v. Allt detta är positivt för mångfalden.

Sen brukar jag alltid hävda att LS är ett snyggt inredningsmaterial.

Det skadar inte att introducera lite ny fauna och bakterier genom att tillsätta eller byta ut lite LS då och då. Men din gamla sten är inte värdelös.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag tror inte på det och förstår inte heller varför. Hälften av min sten är mer än 15 år gammal och har följt med mig ett antal burkar. Jag har en väl fungerande denitrifikationsprocess. Nåt som ofta glöms bort i diskussionen är det fina i att använda LS som inredning är att man får vissa partier av LS i strömt vatten, andra i lugnare vatten områden som är starkt beysta ytterligare områden dit inte ljuset når o.s.v. Allt detta är positivt för mångfalden.

Sen brukar jag alltid hävda att LS är ett snyggt inredningsmaterial.

Det skadar inte att introducera lite ny fauna och bakterier genom att tillsätta eller byta ut lite LS då och då. Men din gamla sten är inte värdelös.

Jag håller med dig Capote även om jag tvivlar på att det blir en enda molekyl nitrat över till denitrifikation när alla dina koraller (och dess zooxanteller) tagit det kväve de behöver. Jag tror att det är viktigt med introduceringen av nya smådjur allteftersom just för mångfaldens skull och jag tror också att resonemanget - "otyg, det måste bort" - behöver förändras. Tar man bort en organism i ett väl fungerande kar så kommer den nischen snabbt att utnyttjas av något annat som i brist på konkurens sprider ut sig. Jag kan inte låta bli att ta ett citat från länken du gav igår.

A useful analogy might be the conception of “bristle worms.” For years, aquarists saw bristle worms as scary and assumed they were to be eliminated. Bristle worm traps and other devices were marketed and sold to cope with these “problem” creatures. Eventually, more people became familiar with the real nature of these worms and learned that they were not detrimental, but rather beneficial – with the exception of a very few types that could be problematic under certain conditions and to certain organisms – for example, Hermodice carunculata to gorgonians and soft corals, and the Bobbit Worm to fishes (and divers!).

Jag har läst artikeln förut men man läsaer annorlunda när man fått mer kunskap så jag fick några nya reflektioner när jag läste den igen. Det gäller bakterieförekomst i vattenkolumnen. I en annan tråd fördes en disk om bakterietillväxt i vattenkolumnen och jag tvivlade lite på möjligheten av bakterietillväxt i vattenkolumnen (i akvarium) vid tillsättning av kolkälla (vodka). Claes_A hävdade att detta mycket väl kunde ske. Efter detta har jag själv fått detta bekräftat via några händelser på jobbet där ett överskott av organiskt kol från ett denitrifikationsfilter just ledde till detta i vårt stora hajakvarie (mängden var många gånger mindre än de 1 ml per hundra liter som brukar vara riktlinjen inom akvarievärlden.) Nåväl den nya reflektionen jag fick var frågan om att använda UVC regelmässigt. Min inställning förut har varit att jag iofs tycker det är onödigt men normalt inga negativa effekter om man kör 24/7. Bornemans resonemang ändrar min åsikt i detta fall (i alla fall i ett akvarium med koraller). Att köra UVC regelmässigt kommer att ta död på en av de naturliga foderkällorna och bör undvikas. Kör man med vodka (och inte har koraller som tar upp bakterierna, exempelvis i ett fish only) kan man nog dock fortfarande rekommendera UVC för att förhindra disighet i akvariet.

Jag tror stenhårt på "bakteriespåret" - det vet du Capote. Synd bara att du inte bor i Göteborg - då hade du kunnat få kilovis av bakterier att mata med varje dag. För att "bränna av" överblivet kol efter denitrifikationsfiltret kör vi idag med en back som "kokar" av luft och biobollar där vi omvandlar kolet till bakteriemassa. En del försvinner ut i tanken där vissa av våra fiskar verkar älska dessa men så mycket som möjligt skiljer vi av - så finns det någon i våra trakter som vill experimentera med bakteriefoder - hör av er.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Inte om algen kraschar. Illvilligt nog dessutom ofta då akvaristen slarvat med att skörda

En krasch är nästan alltid lika med Caulerpa. De röda makroalgerna kraschar enligt min erfarenhet inte. De kan tyna bort - ja, och då oftast under loppet av flera veckor. Tillräckligt med tid även för den mest slarvige akvaristen för att ingripa (mata mer). Jag förstår att folk väljer Caulerpa som näringsexportör pga av den snabba metabolismen, men jag själv anser att Caulerpas nackdelar - krashrisken, toxitet, trimmningsbehov - överväger dess fördelar.

Och för att anknyta till topic:en så kan införskaffandet av makroalger vid uppstart bli en mycket billigare historia än att köpa LS eller en massa koraller. Jag tror - precis som Lasse - att det är högst osäkert hur mycket oorganisk näring som verkligen når den levande stenen efter att korallerna tagit sitt. Men: det förutsätter att det finns en rätt ordentlig massa koraller. Att diskutera huruvida LS:en åldras är förmodligen ett problem som inte existerar i en välmående korallburk, eller i vart fall en struntsak.

Annat är det vid uppstart hos en vanlig nybörjare, som inte har burken full med fotosyntiserande koraller. En nybörjare kännetecknas oftast (inte alltid) av en brist på resurser. Att fylla burken med makroalger kostar en bråkdel av vad det kostar att fylla den med LS eller med koraller. Det kan ju dessutom vara direkt olämpligt att skaffa vissa koraller direkt vid uppstarten. Makroalger kan därför fylla en viktig funktion som inte kostar skjortan i uppstartsfasen (ta upp oorganiken, stabilisera O2/CO2, hem åt smådjur osv.) Tänder man sedan inte på makroalger så kan dessa fasas ut en efter en när karet är inkört till fördel för koraller. Huvudsaken är att man redan från start tillsätter fotosyntiserande organismer som aktivt pumpar in varje tillgänglig molekyl av nitrat/fosfat/järn/koppar/bor m.m., istället för att förlita sig på huruvida visst flöde når eller inte når alla skrymslen och vrår i LS:en.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 2 veckor senare...

Förresten, det här är ganska illustrerande i ett annat sammanhang än LS och bakterier, och något viktigare än det jag tidigare varit inne på (att diskutera vilka alger kraschar och vilka tynar bort):

Inte om algen kraschar. Illvilligt nog dessutom ofta då akvaristen slarvat med att skörda

Vad säger oss det som Capote skrivit: att algen kraschar (ofta) då akvaristen slarvat med att skörda? Vad kan man dra för lärdom av detta?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Personligen så tror jag (och många andra) att LS är ett mycket effektivt sätt att rena vattnet på och är ett viktigt komplement till sanden och ev makroalger (mitt kar fungerar som sagt utmärkt utan makroalger och skummare). Har du några siffror som kan visa att en DSB och/eller makroalger är så överlägsen mot den levande stenen Patrik? Eller vilken data bygger du "kinesiska muren" argumentet på? Själv vet jag inte vilka förhållanden som föreligger här så en utveckling skulle vara intressant. Jag körde även mitt kar under ett par månader utan sand då endast min "gamla" LS utan problem skötte reningen av vattnet med omätbara näringsvärden i knappt tre månader.

Jag håller med om att mikrofaunan är viktig för att behålla stenen fri från sediment och borra nya hål i den. Det är som sagt anledning till varför jag skaffar lite ny LS då och då men jag tror att en ordentlig cirkulation spelar en minst lika viktig roll att hålla rent porerna i stenen (även om mikrodjur är små så är stenens porer ofta avsevärt mycket mindre). Skaffa gärna en wavebox och se skillnaden på och i stenen själva (här anser jag att vanliga pumpar, styrda eller inte, inte räcker till i längden). Patrik hade en intressant point angående kalkalgerna vilket teoretiskt skulle kunna minska stenens kapacitet med tiden och kanske kan leda till sämre levnadsvillkor för bakterierna. Det skulle vara intressant att såga isär en gammal LS på säg 7 år och jämföra med ny LS. Ett annat sätt skulle kunna vara att tillsätta näringsämnen i två jämförelsekar med en lika stor mängd LS, gammal och ny och mäta möjliga skillnader. Ok det skulle inte vara några hundraprocentiga tester men man skulle säkert kunna dra en del slutsatser. Får väl ta fram sågen imorgon :).

Personligen är jag inte oroad över att min sten börjar bli "gammal" och att byta 1/3 av sin LS varje år tycker jag låter överdrivet och ett slöseri med naturresurser och pengar. Tiden får väl utvisa vad som händer.

Jag tror också att risken är större att en DSB plötsligt skulle frige en stor mängd kvävgas än den levande stenen pga sin struktur men jag kan ha fel. Risken med makroalger och då kanske Caulerpa i synnerhet är inte heller att förakta som Capote skriver, inte minst om man kör med de volymer som Patrik förespråkar. Alla är nog tyvärr inte så noggranna (intresserade) när det gäller skötsel och skörd som Patrik och ibland måste man vara borta en vecka eller två.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Förresten, det här är ganska illustrerande i ett annat sammanhang än LS och bakterier, och något viktigare än det jag tidigare varit inne på (att diskutera vilka alger kraschar och vilka tynar bort):

Vad säger oss det som Capote skrivit: att algen kraschar (ofta) då akvaristen slarvat med att skörda? Vad kan man dra för lärdom av detta?

:snurrig:Jag gissar på:att man inte ska ha caulerpa om man är slarvig

:snurrig:

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Personligen så tror jag (och många andra) att LS är ett mycket effektivt sätt att rena vattnet på och är ett viktigt komplement till sanden och ev makroalger (mitt kar fungerar som sagt utmärkt utan makroalger och skummare).

Jag har ju inte sagt att LS inte fungerar, uppenbarligen gör den det. Det jag påstår är att makroalger är effektivare.

Om man skulle fråga sig själv: vad är effektivare på att ta upp oorganiken ur vattnet, 1 kg poröst sten eller 1 kg makroalger? Vad skulle ni själva satsa en hundring på? Frågan går att besvarar även med sunt förnuft, utan massa vetenskapliga teorier...

Har du några siffror som kan visa att en DSB och/eller makroalger är så överlägsen mot den levande stenen Patrik? Eller vilken data bygger du "kinesiska muren" argumentet på? Själv vet jag inte vilka förhållanden som föreligger här så en utveckling skulle vara intressant. Jag körde även mitt kar under ett par månader utan sand då endast min "gamla" LS utan problem skötte reningen av vattnet med omätbara näringsvärden i knappt tre månader.

Jag har tidigare postat siffrorna vid ett flertal tillfällen vad gäller makroalgers effektivitet. Postar igen:

For those interested in knowing how much phosphorus is being exported by macroalgae, this free PDF article in the journal Marine Biology has some important information. It gives the phosphorus and nitrogen content for nine different species of macroalgae, including many that reefkeepers typically maintain.

For example, Caulerpa racemosa collected off Hawaii contains about 0.08 % phosphorus by dry weight and 5.6% nitrogen.

Harvesting 10 grams (dry weight) of this macroalgae from an aquarium would be the equivalent of removing 24 mg of phosphate from the water column. That amount is the equivalent of reducing the phosphate concentration from 0.2 ppm to 0.1 ppm in a 67-gallon aquarium. All of the other species tested gave similar results (plus or minus a factor of two).

Interestingly, using the same paper's nitrogen data, this would also be equivalent to reducing the nitrate content by 2.5 grams, or 10 ppm in that same 67-gallon aquarium.

http://reefkeeping.com/issues/2006-09/rhf/index.php

Däremot vad gäller den levande stenens förmåga att bearbeta oorganiken får den som tror på LS komma med siffror och källor. Detta vore högst intressant att se...

Vad som framhävs i denna diskussion är nog reducering av ammonium/nitrit/nitrat från vattenkolumnen med hjälp av LS. (Inom parentes kan nämnas att makroalger förhindrar att ammoniumet hinner omvandlas till nitrat överhuvudtaget.) Men, vad som synes glömmas bort är makroalgers förmåga att reducera metaller från vattnet. Det kan inte levande sten göra, i vart fall inte i någon nämnvärt omfattning, eller hur? Vilket i sin tur "tvingar" akvaristen att köra någon annan vattenrening avseende bl.a. metaller, t ex RO/DI eller något annat.

Se här för en snygg tabell över metallupptagningen i makroalger.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

:snurrig:Jag gissar på:att man inte ska ha caulerpa om man är slarvig

:snurrig:

Hehe, javisst, det är rätt i och för sig, men jag tänkte mig i ett lite större sammanhang.

Om vi ser sambandskedjen så här:

man matar akvarieinvånare med fiskfoder --- som en följd av matningen blir algen större --- men akvariet matas lika mycket eller marginellt mer ---- algmassan blir för stor och för effektiv för sitt bästa ---- till slut når den en kritisk massa --- fiskfodret kan inte längre underhålla algklumpen -------------------------------

A) algen crashar/sporulerar/"goes sexual"

eller

B) algen börjar tyna bort, dvs. förbrukar/återvinner sina gamla "blad" för att ha tillräckligt med näring för att skjuta nya skott, som blir allt mindre.

A) eller B) är beroende av algtyp och hur pass allvarlig näringsbristen är.

För att förhindra att sambandskedjan når så långt som till A) eller B) kan man sätta in åtgärder. Här kan man gå två vägar:

1. Mata mer så att näringen räcker åt den nu allt större algklumpen, eller

2. gallra algen så att den vanliga fodermängden fortsätter att räcka till algtillväxten.

Det finns dock en nackdel med att mata mera: alltför mycket fiskfoder kan resultera i för mycket ammonium från fiskarnas gälar, vilket i sin tur kan trigga igång pestalger. För att kringå detta kan man använda oorganisk gödning (KNO3, spårelement m.m.) utöver fiskfodret. Detta är vad en växtakvarist som är intresserad av att odla alger skulle göra. En vanlig akvarist skulle helt enkelt gallra alger. Båda vägar är lika rätt.

Vill man resa bort en längre tid (1-2 veckor är helt lugnt) kan man ställa en automatisk fodermatning över akvariet - det kommer att ge föda åt fiskarna och algerna. För att helgardera sig helt och hållet kan man gallra algerna lite lätt innan avresan och kanske möjligen sänka belysningsintensiteten en aning.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

en icke vetenskaplig kommentar baserat på några artiklar. bara baserat på erfareheter och sunt förnuft.

Har kört fungerande akvarier tidigare utan LS, men hade då DSB istället.

(akvariet med enbart DSB var igång i ca 9år utan en enda bit av LS)

Tycker dock LS är utmärk metod som tillför ej bara biologisk rening utan är dekorativt, naturligt och ger gömställen åt fiskar samt bra plats för mikro organsimer att leva och koraller att växa på.

1# LS, DSB - För biologisk rening i 'kretsloppet' i akvariet.

2# Regelbundna vattenbyten - För att få ut ämnen från 'kretsloppet' + tillföra nödvändiga ämnen som tagits bort från 'kretsloppet' av #3.

3# Makroalger, Skummare - Biologisk och kemisk metoder för att få ut ämnen från 'kretsloppet'. OBS de är ej likvärdiga, och jag föredrar kombinera båda.

LS är viktigt i många avseenden, och makrolager och/eller skummare tillför stabilitet (syresättning, jämnare + högre PH, alg kontroll, nitrat minsking mm). Vattenbyten är till för att bla. kompensera det negativa sidan med skummaren som bortför en del nödvändiga spårämnen.

Poängen är att på detta sätt är man ej uppbunden på en filtreringskälla, som i denna tråden handlar om LS och dess livsläng som säkert kan påverkas med åren.

Notera att det finns många som har fina akvarier utan skummare, makroalger mm, som vanligt finns det inget helt rätt/fel och det mesta har sina för/nackdelar.

Gäller hitta sin egen väg och vad som fungerar för just den uppsättningen man har.

~Henrik

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Personligen är jag inte oroad över att min sten börjar bli "gammal" och att byta 1/3 av sin LS varje år tycker jag låter överdrivet och ett slöseri med naturresurser och pengar. Tiden får väl utvisa vad som händer.

Vilka smådjur som överlever och vilka som dör ut kommer med största sannolikhet att vara olika för två olika akvarier, även om de står i samma rum och sköts på samma sätt. Ett akvarium är så litet att du kommer att få genetisk drift. Dessutom kan du inte inreda båda akvarierna så att de har identiska miljöförhållanden. Resultatet är att du kan förbättra mikrofaunan bara genom att flytta lite sten mellan akvarierna med jämna mellanrum.

Akvarierna blir tillsammans vad som kallas en "metapopulation". Nu kan jag inte garantera att du behåller *alla* arter som fanns i den färska stenen, men två små akvarier som hanteras på det här viset klarar av att hålla en mycket högre diversitet än vad ett stort med samma volym gör. Åtminstone enligt teorin.

Slutsats: Byt sten med varandra.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hehe, javisst, det är rätt i och för sig, men jag tänkte mig i ett lite större sammanhang.

Om vi ser sambandskedjen så här:

man matar akvarieinvånare med fiskfoder --- som en följd av matningen blir algen större --- men akvariet matas lika mycket eller marginellt mer ---- algmassan blir för stor och för effektiv för sitt bästa ---- till slut når den en kritisk massa --- fiskfodret kan inte längre underhålla algklumpen -------------------------------

A) algen crashar/sporulerar/"goes sexual"

eller

B) algen börjar tyna bort, dvs. förbrukar/återvinner sina gamla "blad" för att ha tillräckligt med näring för att skjuta nya skott, som blir allt mindre.

A) eller B) är beroende av algtyp och hur pass allvarlig näringsbristen är.

För att förhindra att sambandskedjan når så långt som till A) eller B) kan man sätta in åtgärder. Här kan man gå två vägar:

1. Mata mer så att näringen räcker åt den nu allt större algklumpen, eller

2. gallra algen så att den vanliga fodermängden fortsätter att räcka till algtillväxten.

Det finns dock en nackdel med att mata mera: alltför mycket fiskfoder kan resultera i för mycket ammonium från fiskarnas gälar, vilket i sin tur kan trigga igång pestalger. För att kringå detta kan man använda oorganisk gödning (KNO3, spårelement m.m.) utöver fiskfodret. Detta är vad en växtakvarist som är intresserad av att odla alger skulle göra. En vanlig akvarist skulle helt enkelt gallra alger. Båda vägar är lika rätt.

Vill man resa bort en längre tid (1-2 veckor är helt lugnt) kan man ställa en automatisk fodermatning över akvariet - det kommer att ge föda åt fiskarna och algerna. För att helgardera sig helt och hållet kan man gallra algerna lite lätt innan avresan och kanske möjligen sänka belysningsintensiteten en aning.

https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=16600

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ur den länkade tråden:

Synkroniserad, simultan förökning av caulerpiska alger är när stora antal av hanar och honor släpper gameter. Igentligen är väl detta karakteristiskt för gorgoner och korall men under studier har det visat sig att Caulerpa, Halimeda, Pencillus, Rhipocephalus och Udotea (17 arter sammanlagt) också gör det. Höjdpunkten när detta inträffar är mellan Mars och juli i förgryningen.

[...]

Jag har sjäv väldigt svårt att tro att man kan "mata" bort detta förlopp med nitrat

När man inte testat själv utan endast citerat någon källa rakt upp och ner (utan att ange källan dessutom) kan man inte annat än tro.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det är ren fakta Patrik men fortsätt du stånga mot en vägg utan att verkligen känna till om vad det är för alger du pratar om. Jag tror att var du än läser om caulerpiska alger så kommer du hitta samma fakta som jag gjort i min sammanställning men eftersom du tycker att det är ren lathet att hänvisa till läsning och att detta var fel sätt så vet jag inte riktigt hur du vill ha det serverat. Ditt resonemang verkar enligt mej DUMT :-)

Förstår dessutom inte hur detta förde ämnet i frågan frammåt.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ur den länkade tråden:

När man inte testat själv utan endast citerat någon källa rakt upp och ner (utan att ange källan dessutom) kan man inte annat än tro.

Är det någon som brukar backa upp sina teorier med citat och inte erfarenhet är det väl du?, och då brukar du vara ganska bergsäker på att du har rätt?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Martin, där anser jag att du har fel: jag backar upp mina "teorier" med både citat och erfarenheter. Varför tror du att jag gött mitt kar med massa för många här på guiden okända kemikalier om inte för att fastslå eller avfärda vissa utgångshypoteser? Även om det är på lekmannanivå så ser ljuger inte växterna/algerna, i motsats till tester. Jag tilltalas för övrigt inte alls av vetenskapliga teorier - jag vill endast ha nyttig kunskap, sådant som går att tillämpa här och nu.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Uppfattningen jag har fått är att du bara kört en burk i några månader.

Och under den tiden har du kört på din "teori" eller "tro".

Du har alltså aldrig testat en "vanlig" setup eller liknande.

Hur kan du då påstå att din metod är "bättre" eller att makroalger är effektivare än LS när du inte ens testat båda alternativen?

Det blir som att säga att Volvo är mycket bättre än Saab när man inte ens suttit i en Saab.

Ursäkta att jag gått OT

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jo, Martin, det ligger en del i det du säger, fast se det också så här.

För att kunna köra med LS så brukar man rekommendera bl.a.följande (alternativt eller kummulativt, beroende på vem man frågar) :

1. Skummare.

2. Fosfatborttagare.

3. Nitratborttagare.

4. Silikatborttagare.

5. RO- och/eller DI-vatten för att bl.a. ta bort metaller.

6. Sparsam matning av fiskar.

Allt detta är till för att ta bort så mycket ur vattnet som möjligt, eller hur? Och anledningen till detta är....? Svaret är enligt min uppfattning: för att avlasta LS:en. Den levande stenen synes inte klara av att effektivt ta bort nitrat/fosfat/silikat/metaller. LS:en verkar ha en någorlunda hyfsad nitrifierande och denitrifierande funktion, men där slutar det också.

Makroalger å andra sidan - och helt enligt min praktiska erfarenhet, dvs. inget jag läst från böcker, nätet eller hört någon säga - kräver:

1. Ordentlig matning av fiskarna.

2. Tillsats av nitrat.

3. Tillsats av metaller/spårelement.

4. Allt det ovanstående trots kranvatten.

Mina erfarenheter är inte unika på något sätt alls, utan bekräftas av andra med makroalgskaren, bl.a. på reefcentral och på den växtfixerade sidan www.barrreport.com.

Du ser nog att jag inte behöver ha kört bägge system för att utse en vinnare.

Men vi kan väl avvakta Clownens siffror vad gäller LS:ns renande kapacitet.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ted, din påstådda kunskap om alger synes vara enbart sådant som du läst. Det gäller att omsätta teoretisk kunskap i praktik.

Alger kan föröka sig både könligt (det amerikanarna så roligt kallar för "go sexual") och vegetativt. Den könliga förökningen har du citerat väl. Den vegetativa förökningen sker genom utlöpare. Den sexuella förökningen är inte jag intresserad av, i alla fall inte i algsammanhang. Det jag är ute efter är att få algen att växa, på samma sätt som vilket träd eller vilken buske på land som helst: den blir större i massa/omfattning. Efter att algen växt till sig, knipsar man av en del och planterar den avknipsade delen på annat ställe. Vips så har man "förökat" algen.

Jag har också tidigare framhållit att den som är ute efter stabilitet bör avhålla sig från den smått toxiska Caulerpan, och satsa istället på röda makroalger. Det du översatt - det gäller ju alger i naturen, där vi har variationer i ljusstyrka, temperatur m.m. och m.m. som kan trigga igång massdöd. Att odla alger i ett akvarium är en helt annan sak.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

att caulerpan är toxisk är ju faktiskt bra för att hålla borta konkurrerande "skitalger".jag har kört med caulerpa ett bra tag nu,gäller bara att

se till att skörda,ibland skördar jag bort nästan allt(en konsumkasse ungefär)men

normal slänger jag ett par liter i veckan,

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Aha,,,mmm,, då borde det aktiva kolet filtrera bort eventuella alleolopatiska substanser som Caulerpa kan tänkas avge och någon kemisk bekämpning är det troligen inte fråga om. Snarare är det den stabilitet som Caulerpa skapar i övrigt som konkurrerar ut pestalgerna. Det är ju i och för sig ointressant för de flesta hur pestalger konkurreras ut, så länge pestalgerna är borta. :)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa Ny...