Jag säger inte att det gäller alla cyano, det är riktigt, artikeln beskriver att olika cyano kan reagera olika, där tex den blågröna varianten verkar bete sig på ett annat sätt. Men studien avser den röda, som till utseendet liknar den vi har i våra kar, därför ägande jag mig just bara åt den i min mkt enkla sammanfattning. Så du har rätt, det är olika mellan olika arter, men troligen gäller dessa mkt intressanta mekanismer rörande den art vi oftast ser i våra kar(den med rött pigment...det står också i artikeln nånstans nåt om att det är samma som den marina varianten). Huvudpoängen i artikeln o det jag ville belysa är att cyanon kan stänga av upptaget av näringsämnen när dessa blir i för hög koncentration, och cyanon väljer då så att säga aktivt att vila sig, och när nivåerna sedan är mkt låga, men ej noll, slår cyanon på upptagsmekanismerna igen för N o P och börjar växa igen. Dvs, cyanon väljer att växa när den gillar betingelserna, och däremellan väljer den att "sova"...ett smart sätt att aldrig dö, att så att säga endast gå på de fester där man gillar maten...Det förklarar varför cyanon beter sig som den gör i våra kar i relation till N o P.
Mattorna Lasse är inte celler(enligt de jag läst), det är extracellulär materia som cyanon bildar för att bindas ihop...en överlevnadsstrategi för att mekaniskt få fäste på nästan vad som helst, till o med glas, som faktiskt cyanon rätt ofta kan växa på.
De klasssiska förklaringarna som står i akvarieböcker, även senast av Sprung etc, tror jag inte på o göt mig en smula trött. Det vet vi ju empiriskt att inget av det funkat som stått i klassisk litteratur.: Fosså skriver att att det beror på för mkt organiskt material. Knappast, cyanon äter inte organiskt material, och dessutom växer cyanon även på helt kala ställen som som sagt glas, OCH i kar med inte alls hög organisk belastning, utan tvärtom. Sprung skriver att det beror på för mkt näringsämnen. Det tror jag inte heller på, det är empiriskt helt tvärtom, det vet vi. Man ger råd om att skumma mer...varför skulle det hjälpa? alltså, det stämmer inte alla dessa råd som stått likadant i alla böcker...hade det stämt hade vi inte haft denna plåga, om det vore så enkelt.
Du Lasse, är ju en av de som varit det rätta svaret på spåret, med din nitratteori (som jag erkänner att jag inte trodde på i början men gör nu). Men det som var kvar att förklara var ju varför vissa med högt nitrat faktiskt också får cyano, samt varför det nästtan aldrig uppstår i helt nya kar....svaret finner vi delvis i denna studie...det krävs förhållanden som drar igång fotosyntesen så den(fotosyntesen) blir ett hot mot cyanon, dvs det måste vara högt av BÅDE fosfat o nitrat för att cyanon skall stänga av sitt upptag o sluta växa...med högt nu menar jag EJ ultralågt.
Mattorna är ingen stor grej anser jag, det är bara ett tecken på att cyanon trivs, och då passar på att bygga extracellulär vävnad för att få fäste. När cyanon inte helt trivs, alltså vid lite högre näringsnivåer, är den mest som frisimmande encellig, om ens det...då finns ju ingen anledning att lägga energi på att bygga en sammanbindande gelesubstans, cyanon har ju där valt att för tillfället stänga av.