Gå till innehåll

Topplista

  1. Gierth restart

    Gierth restart

    Stödjande medlem


    • Poäng

      4

    • Antal inlägg

      384


  2. wrang

    wrang

    Hedersmedlem


    • Poäng

      3

    • Antal inlägg

      12 896


  3. AI_Reefer

    AI_Reefer

    Medlem


    • Poäng

      3

    • Antal inlägg

      55


  4. MichaelE

    MichaelE

    Stödjande medlem


    • Poäng

      3

    • Antal inlägg

      1 199


Populärt innehåll

Visa innehåll med flest reaktioner på 2021-11-10 i alla kategorier

  1. Några videoklipp efter att ha köpt koraller och fina Kirurger och en Pygmé-kejsare av den gode MasterD(aniel)! @MasterD Tusen tack Daniel - alla mår toppen!
    4 poäng
  2. Vad fan. Kallar du mig gammelmodig?! Självklart ska man ha en bubbelfälla En annan sak att tänka på är att det är bra att skärma av ljuset i refugiumet för att slippa att det börjar växa skit i hela sumpen. Här är sumpen jag byggde till mitt nya kar: Körde på vit akryl för att ytterligare få ner ljusgenomsläppet. Kommer att ha en svamp mellan andelarna efter fraggdelen som hindrar alger att gå vidare in i skummaren osv.
    3 poäng
  3. I've managed to set up a YouTube location to upload videos of my progress. Below is a link to a first look at the floating reef tank and my adjacent quarantine tank.
    2 poäng
  4. Det är dags att fortsätta kameran resan med tråd två i ämnet. Detta är en uppföljare till min tidigare tråd med praktiska tips för att filma av ditt akvarium, här är en länk till den tidigare tråden: https://saltvattensguiden.se/topic/63283-praktiska-tips-vid-filmande-av-akvarium Den här trådens fokus är att prata teknik och termer. De är ganska förvirrande vid en första anblick men när man bekantat sig med de så blir grunderna ganska enkla så det är bara hugga in så blir allt bättre senare. Exponering Det första vi behöver veta är exponeringstriangeln, den har tre värden vi behöver känna till. Bländare, slutare och känslighet. Bländaren sitter i objektivet, det är ett värde som bestämmer hur mycket ljus objektivet släpper in på kamerans sensor. Ett lägre bländarvärde innebär att mer ljus kommer in, ett högre det motsatta. Bländarvärdet på objektivet innebär bara det största möjliga bländarvärdet objektivet klarar, alla normala objektiv kan minska bländaren sedan. Men att filma med en stor bländare ger en till egenskap utom att mer ljus kommer in. Skärpedjupet blir kortare, det vill säga mindre av det du filmar kommer vara i fokus. Så i många fall kommer du vilja ha en så liten bländare du kan, inte stor. I det vi filmar så har vi kort skärpedjup vare sig vi vill eller inte. Så det är inte alltid värt för våra behov av att jaga objektiv med stor bländare. Stor bländare är dyrt att ta fram. Däremot så råkar det ofta vara så att bra påkostade objektiv även ofta har en stor maximal bländare. Så ett objektiv med stor bländare kan fortfarande vara det du vill ha, för skärpan, storleken, brännvidden eller något annat. Bara att den stora bländaren är en bonus snarare än något du faktiskt behöver för det vi ska filma. Ett stort bländarvärde är mellan 1.0 – 2.0. Liten bländare är värden på 5.0 och uppåt. Slutaren sitter i kameran, den bestämmer hur lång tid sensorn samlar in ljus. För vi som filmar är slutaren den enklaste delen i exponeringstriangeln. För vi låser den till ett värde och justerar sedan bländaren och iso enbart. Vad slutaren låses till beror på din bildhastighet på videon. För 24 bilder i sekunden så är 1/50 sekund slutare ett bra värde. För 60 bilder i sekunden så är 1/60 eller 1/120 sekund bra värden. För kort slutartid gör att rörelser på det du filmar kan se ryckiga ut, för lång slutartid blir att det blir suddig och släpande. För kort går se på, för lång gör att du mår illa. Jag kommer ge mer information om slutartider när vi pratar bildhastighet senare. Känslighet är hur mycket sensorn behöver förstärka ljuset den får på sig. Känsligheten mäts i iso. Sensorn har ett grundvärde. På de flesta av mina kameror är det iso 200, men det kan vara lägre. Om man kan så bör iso vara på lägsta värdet kameran kan hantera, det ger minst brus och klarast färger. Men vi är begränsade i hur mycket ljus vi har tillgängligt under våra lampor, så vi måste nästan alltid höja iso. Vi kommer prata mer om iso när vi pratar sensorer senare. Relativt låga iso värden är under 1000 iso. Vi kan nu från ovan det grundläggande om exponeringstriangeln för filmning, snabb repetition nedan. Hela exponerings funktionen är förstås att få en video med samma ljus som dina ögon uppfattar akvariet. Video kan vara under eller överexponerad men beroende på kameran kan det ibland vara att föredra att över eller underexponera lite. Underexponering kan ibland ge mer kontrast och ibland är det bättre att överexponera lite och sedan mörka videon något i redigeringen för att få fram mer detaljer. Du får testa lite med din kamera angående detta. Men under följer förkortningen av exponeringstriangeln: Vi vill ha en liten bländare så vi kan så mycket vi kan i fokus. Vi låser slutaren till en hastighet som beror på bildhastigheten vi önskar. Vi vill ha iso så lågt vi kan så vi får minimalt med brus och klara färger. Men som med allt så är världen mer komplicerad än vi önskar, bländaren och känsligheten och vad som är vettiga värden för de beror på hur stor sensor kameran har. Så nu kommer det bli besvärligare. Jag måste också peka ut att sensorstorlek är ett väldigt känsligt ämne för fotografer som kan väcka oväntad ilska. Så låt det vara sagt att mina tankar om sensorstorlek nedanför är specifikt när vi pratar om att filma små djur i våra akvarium. Sensorn På digitalkameror så pratas det ofta om fullformat. Det innebär en sensor som är ungefär lika stor som en bildruta 35mm film som var den dominerande storleken på analoga kameror. När man jämför olika kameror och objektiv använder man oftast fullformat som utgångspunkten, så man räknar om hur objektivets brännvidd skulle rita upp bilden på en fullformats sensor. Så snabbt med om brännvidd. Brännvidden på ett objektiv mäts i millimeter och bestämmer hur mycket det framför kameran förstoras av objektivet. Ett objektiv på 25 mm är ett vidvinkel objektiv, du får med väldigt mycket av det framför kameran på bilden. Ett objektiv på 200 mm är ett tele objektiv, du ser mycket mindre av det framför dig men du kan se något som är långt bort förstorat. Vi nämner även makro här. Makro objektiv omnämns gärna med någon sorts mystik som att de är otroligt speciella. Det är de iofs, men bara på ett sätt jämfört med ett icke makro objektiv. Ett makro objektiv kan fokusera på ett väldigt kort avstånd. Mitt vanliga 30 mm objektiv kan fokusera på ungefär 25 cm avstånd som kortast. Mitt makro 30 mm objektiv kan fokusera på några cm avstånd från objektivets front. Det gör att jag kan se små saker bättre på makro objektivet större och tydligare, men det är enbart för att jag kan ta mig närmare det jag filmar. Om jag filmar något som är 40 cm bort klarar bägge objektiven detta och det ser exakt likadant ut. Nu när vi kan lite om brännvidd och objektiv kan vi prata sensorer igen. Fullformat är utgångsstorleken, men det finns flera andra vanliga format. Några av de vanligaste är APS-C, Micro Four Thirds(m43 i resten av texten), en-tum och 1 /2.3 tum. APS-C och M43 är ofta använda på systemkameror(kameror där du kan byta objektiv) medan 1 tum och 1 /2.3 tum är vanliga på kompaktkameror(kameror med fasta objektiv). Fullformats sensorer är dyrare att tillverka än mindre sensorer. Så kameror med fullformat sensor är som regel dyrare än kameror med mindre sensor. Detsamma gäller även objektiven, eftersom de måste rita upp en skarp bra bild på en större yta behöver de större linser i objektivet jämfört med motsvarande objektiv för en mindre sensor. Så allt blir överlag dyrare med fullformat. Här har ni en karta med de fem storlekarna i min text ovan ritade i förhållande till varandra. Så vad vill du ha? Fullformat är större och dyrare så det måste ju vara bättre?! Men som med allt här i livet så är inget så enkelt, svaret är mer att en fullformats sensor är annorlunda mot en liten sensor. Sedan om det är bättre eller sämre beror på vad du ska göra med den tyvärr. En stor sensor arbetar alltid mer mer ljus än en liten sensor. Detta är enkelt, det är objektivt bättre. Det är aldrig en nackdel. Detta gör att om du inte har tillräckligt med ljus och behöver höja iso så kommer en stor sensor få mindre brus än en kamera med liten sensor. Men om du kan hålla dig på låg iso är skillnaden nästan obetydlig. Så en stor sensor är bättre om ditt filmande kräver att du höjer iso. Men det kan å andra sidan behövas för nu behöver vi prata om den andra egenskapen som ändras på sensorstorleken och det är bländaren eller snarare skärpedjupet. Först lite till om skärpedjup och objektiv. Skärpedjupet i din video beror på två faktorer. Din bländare och hur nära du är det som du filmar. Desto närmare du är desto kortare skärpedjup kommer du få. Sedan som jag skrev ovan så gör en mindre bländare att du får ett större skärpedjup. Nu får vi prata lite objektiv igen, jag skrev ovanför att när man jämför objektiv på olika sensorstorlekar så räknar vi om det till fullformat när vi jämför. Så vi säger att vi har två kameror, en fullformat och en M43. M43 är hälften så bred som en fullformat och det kallas att den är beskuren med en faktor av 2. Vi gör ett exempel där vi har ett 50 mm objektiv som passar på bägge kamerorna. På fullformats kameran så ser den det ett 50 mm objektiv ser. Eftersom att fullformat är standarden blir det inte svårare än så. Men när vi sätter på 50 mm objektivet på m43 kameran händer något. Eftersom att sensorn är mindre så syns en mindre del av bilden och bilden vi får när vi filmar samma sak motsvarar inte det som vi såg på fullformats kameran. Bilden är beskuren med en faktor av 2 så bilden vi ser på m43 kameran motsvarar det vi sett med ett 100 mm objektiv på fullformats kameran. Det dubbla här.(50 x 2 = 100). För att vi ska få samma bildförhållande på bägge kamerorna har vi två val. Antingen får vi gå dubbelt så långt bak så att vi ser lika mycket. Då kommer egenskapen vi antydde ovan fram. Att eftersom att vi står längre ifrån det vi filmar så kommer vi har ett större skärpedjup och mer kommer vara i fokus! Alternativ två är att vi måste skaffa ett objektiv med halva brännvidden. Så på en M43 kamera kommer ett 25 mm objektiv ge samma bild som ett 50 mm på en fullformats kamera. Så kortfattat, med en mindre sensor så kommer du alltid ha ett större skärpedjup jämfört med en stor sensor vid samma bländare. Vilket för oss som filmar små saker på kort avstånd är bra, för du kommer snabbt förstå att du får aldrig ha så mycket skärpedjup du vill ha när du filmar korallerna och fiskarna. Sedan vad en porträttfotograf tycker om skärpedjup och sensorer är en helt annan sak. Det hör inte hit. Men världen är fortfarande en orättvis plats så tyvärr är svaret nej på er fråga om inte så liten sensor som möjligt är det bästa för oss? Det finns ett fenomen som sätter käppar i hjulet när vi pratar bländare och liten sensor. När man krymper bländaren i objektivet så kommer det upp ett fenomen som kallas diffraktion. Jag kan inte förklara det på ett ordentligt sätt så vi dummar ner begreppet. När bländaren börjar gå under en viss storlek så kommer ljuset att deformeras och bilden blir suddig och dålig. När den gränsen är beror på din sensor. En fullformat klarar sig bra upp till ett bländarvärde på runt 16, en APS-C runt 11, M43 strax efter 8. På en kompaktkamera börjar du offra bilden redan vid bländare 5.6. En tum och neråt är även som regel ganska hemska gällandes iso, du vill verkligen ogärna höja iso över 200-400 med en sådan sensor som regel. Så tyvärr är svaret att sensorstorleken är en balansfråga. Om om du vill få så mycket kamera som möjligt för en lite lägre peng så är m43 och APS-C kameror rätt balans. Du får mycket kamera och objektiv för pengarna. Du har ett rätt ok spelrum i känslighet och du kan justera bländaren ganska mycket utan att offra bildkvalitet. En bländare på över 8 i värde kommer kräva så otroligt mycket ljus att det ändå ofta är svårt att använda. Nu när vi pratat massor om vår egentliga jakt på större skärpedjup så har vi mer kött på benen. Jag har en exempelvideo här där vi tittar på hur en av mina kameror hanterar samma video av en stenkorall med polyper med tre olika inställningar. Detta är filmat med en M43 kamera(Lumix GH3). Först har vi bländare 22 med iso 6400. Detta är ett skräckexempel. Vi har förvisso ganska gott skärpedjup och kan se flera grenar tydligt. Men diffraktionen från bländaren och det höga iso talet gör att videon är väldigt suddig. I steg två förstorar jag bländaren till värde 8. Det gör att mycket mer ljus når sensorn och jag kan justera ner iso till 800. Nu blev det mycket bättre. Det är mindre brus och videon blev omedelbart skarpare. Men skärpedjupet är betydligt kortare. Det är egentligen bara grenen närmast är i fokus. I steg tre vill jag ha optimal iso, så det är nu värde 200. För att filma i det får jag köra bländare 4. Nu har jag inget brus att prata om, men skärpedjupet är ordentligt kort. Det är knappt att hela spetsen är i fokus på grenen. Här föredrar jag mittensteget. Brus är fullt acceptabelt men det större skärpedjupet är mycket mer vad jag vill ha i min film. Som med allt annat får man göra en kompromiss.... Eller så får jag montera upp 500 W ljus till över akvariet så kan jag köra bländare 8 OCH iso 200! Jippi! För här är den sista sanningen. Att vi behöver sitta och ratta och fördärva bilden så lite vi kan är bara ett resultat av att vårt ljus över akvariet inte räcker till för kameran. Utomhus kan du ha så mycket ljus att du får sätta filter över objektivet för att inte övermätta sensorn, det problemet existerar knappt film filmandet av akvariet. Jag skrev även kort i början om under och överexponering. De här testklippen hade nog blivit skarpare och bättre om jag underexponerat lite... Videoinställningar Vi har en till del att prata om när det gäller teknik och det är vad för videoinställningar vi ska ha när vi filmar. Så lite ren teknik med då. Först väljer du upplösning. Svaret här är enkelt, ta så hög du kan. Men ett sunt tak är 4K, det är en upplösning av 3840x2160 och är idag mer eller mindre standard på en ny TV. Men det är fortfarande långt ifrån alla kameror som kan filma i 4K. Så alternativ två är full HD(1080P), som är upplösning 1920x1080 pixlar. Det är en fjärdedel av 4K. Men i praktiken på sättet de flesta av oss tittar på video genom(ofta på en mobil) så räcker faktiskt 1080P mer än väl, var inte för upphängd på 4K. Om du kan använda det så kör, men 1080P räcker. Val två blir bildhastighet. Här är det två grupper av hastigheter, låg eller högre. De låga hastigheterna är 24, 25 eller 30 bilder i sekunden.(vi skriver istället fps, frames per second) Jag har vant mig vid 24 bilder i sekunden, det är standard för spelfilm så som du ser på Bio till exempel. Kan jag så filmar jag i 24 fps. Men alla kameror har inte det valet så använd det du kan istället. De tre ser väldigt lika ut, 30 är något mjukare men inte överväldigande så. De höga hastigheterna är 50 eller 60 fps. Vilket du önskar har inte så stor betydelse överlag, men beroende på din belysning så kan ibland 50 fps vara bättre. Vårt elnät är 220 volt 50 Hz. Det innebär att på vissa lampor som flimrar lampan i en frekvens av 50 gånger per sekund. Så filmar man i 60 fps så kan blinkandet hamna ur synk med din video. Är det synkroniserat så syns inte blinkandet men om inte så kan du få alla möjliga obehagliga ljusfenomen i video. Detta är egentligen mer kopplat till din slutartid och inte bildhastigheten men vi låser slutaren till bildhastigheten så i praktiken blir det samma. Sedan är det här inget problem jag stött på mer än någon enstaka gång så jag filmar i 60 fps ändå då det matchar min mobil och dators skärm bättre. Så nu ska vi återvända till exponeringstriangeln en sista gång! För jag råkade nämna slutaren. Din slutartid du väljer beror på din bildhastighet. Någon smart person har redan räknat ut vad som är bra och det kallas ofta 180 graders regeln. Tråden är komplicerad nog som den är så kortfattat betyder det att slutartiden ska vara en dubblering av din bildhastighet. Så för 24 och 25 fps blir det 1/50 sekund(1/48 är sällan ett val), för 30 fps blir det 1/60 sekund. För 50 fps 1/100 sekund och 60 fps 1/120. Jag själv filmar dock 60 fps med 1/60 sekund. Det fungerar med bra, det blir fortfarande skarpt och rörelserna blir mjuka och fina, så där kan man bryta regeln. Men gör er själva en tjänst och ta på mitt ord att 30 fps med 1/30 sekund slutartid orsakar yrsel och illamående. Det kan användas på en långfilm för att simulera hur en drogpåverkad uppfattar världen, men inte för att framgångsrikt dokumentera borstmaskar. En kortare slutartid behöver mer ljus än en längre, så 1/120 del behöver dubbelt så mycket ljus som 1/60. Så för att få samma exponering kan du behöva dubbla iso för att kompensera. En anledning till att jag gärna använder 1/60 slutare på 60 fps. Men vad vill du ha? Jag själv gillar 60 fps, jag har två exempelklipp åt er nedan. Ett i 4K 24 fps och ett i 1080P 60 fps För rörelser på djuren och annat så tycker jag att 60 är mycket trevligare. Det ser mer ut som det gör för mig när jag tittar på akvariet här hemma. 24 fps är mer artistiskt, för djur som sitter stilla eller rör sig långsamt så är skillnaden ganska obetydlig. Så länge videon inte blandar de två vänjer du dig snabbt vid en av de med och skillnaden blir inte så betydelsefull. Det finns dock en anledning till att mitt ena klipp är 4K och det andra är 1080P med ovan. För min kamera klarar bara 24 fps om jag vill filma i 4K. Vill jag filma i 60 fps måste jag sänka upplösningen till 1080P. Så jag får välja... Eller släppa några tårar och investera i en fem gånger så dyr kamera för att kunna filma i 4K 60 fps, livet är som sagt ganska orättvist... Slutet Så lite till innan vi slutar göda den här tråden mer. Vi har även komprimeringen att överväga. När du filmar så har videon en så kallt bit-rate(bit hastighet? … Nej, det blev inte bra...). Det innebär hur mycket lagring videoklippet tar per sekund och mäts i megabits per sekund. För 1080P på enklare kameror är en hastighet på 20-50 mbits normalt. För 4K är 100 mbits grundhastigheten som brukar användas. Testklippet på Xenia korallerna är filmat i 4K 100 mbits som referens, det räcker långt. Tyvärr har man inte så mycket val här på de flesta kamerorna, men som regel så ta det högsta du kan. Du får mindre komprimerings artefakter och filerna är lättare att redigera i ett video program. Den enda nackdelen är att du behöver ett större minneskort för att filma mer. En del kameror kan producera video i hög kvalitet med väldigt låg bit-rate. Men du märker först om du vill redigera de videoklippen vad baksidan är, de kan vara otroligt krävande för datorn att bearbeta och snabbt få dig att ångra dina val i den här sidan av livet. Det får nog räcka för stunden. Det finns mycket mer att skriva om men det är nog bättre att vi diskuterar det nedanför istället för att göda det här inlägget mer. Hoppas detta hjälper någon! Och glöm förstås inte att alla termer till trots så är det viktigaste innehållet i era videoklipp som är viktigast, näst viktigast är ljudet så man begriper vad ni säger. Först på tredje plats kommer video. Ljud var det med jag... Där kämpar jag själv för tillfället så det få vi ta en annan gång.
    1 poäng
  5. lek igen för sergeant majorerna för 3:e gången. de kanske gillar högt nitrat
    1 poäng
  6. Stämmer bra att axillur enbart tar maskar. Din dos bör räcka om det är plattmask. Det klurigaste är att preparatet ej är vattenlösligt vilket gör att effekten blir osäker. När jag behandlade löste jag den krossade tabletten i lite aceton. Detta görs på egen risk men jag fick inga problem av detta, dessutom ligger den lilla dosen aceton extremt långt under toxiska värden för fisk och det är en flyktig kemikalie som snabbt försvinner ur vattnet och som dessutom i hög grad bryts ned av bakterier. Dock aldrig sett toxtester på koraller, därav osäkerheten. Utöver detta verkar vissa stammar av plattmask ha byggt upp resistens mot den aktiva substansen i någon grad Sedan är frågan vad du har. De låter väl små för att vara planaria. Finns dock ett antal plattmaskarter varav många är ofarliga. Kan. Ju även vara något helt annat. Hur ser de ut? Någon bild? Att full effekt ej uppkommit är inte konstigt. Preparatet dödar inte maskarna direkt som exempelvis de preparat som kan köpas i akvariehandeln. Istället hämmar den sockerupptaget, dvs maskarna svälter i princip ihjäl. På däggdjur kan döda maskar fortsätta komma ut via avföringen i ca 10 dagar så man får nog räkna med att det tar ungefär så lång tid innan en majoritet av maskarna börjar dö. Så länge du inte ser negativa effekter på andra invånare skulle jag vänta med vattenbyten några dagar till eller tills du ser att parasiterna börjar dö.
    1 poäng
  7. Klart så kör jag men tycker du ska komplettera med 2 saker 1. Överrinnings galler efter refugium som stoppar upp mycket utav chet. algerna 2. mellan refugium och skummare facket så klipp till fraggraster 1-2 ruta bredoch sätt i mellan glasen. Där har jag grov filtermatta samt pH, redox, temp givarna bra flöde för dessa
    1 poäng
  8. riktigt grym guide!! Tack! Satt bara häromdagen och funderade på hur slutartiden vid film påverkar själva videon. Grym video för övrigt på din pulserande xenias! phew!
    1 poäng
  9. Typiskt! Tack för efterforskningen!
    1 poäng
  10. Vore detta ett bättre alternativ?
    1 poäng
  11. Städningen fortsätter och nu säljer jag mitt karantänskar med sump. Karet har välvd framruta och limmad balkong med 2 genomföringar samt täcklock av akryl som minimerar avdunstning och risken för hoppande fiskar. Karet är ungefär 80*35cm, bifogar måtten jag använde i kalkylator. Sumpen är ett standard 54L med några bafflar, svart baksida på båda. 500kr för avhämtning mellan Hindås och Bollebygd.
    1 poäng
  12. "bubble-trap" er veldig 1990, men bra om vattennivå er högst där din skummar skal stå så den fungera optimalt alltid. Jag skulle bestemt planera for refugium, PO4 Reaktor och eventuelt aktiv kull reaktor.
    1 poäng
  13. Now it is time to start stocking it up. I come from Darwin Australia, so the first on the list is a pair of black and white Darwin Clownfish. I've seen many black and white clowns with a touch of red on their noses. But am finding it difficult to find a pair of 100% black and white Darwin Ocellaris without red noses. I guess the juveniles have some red, but how can you know if the adults will become 100% black and white? I'd buy an adult pair if I could find them anywhere.
    1 poäng
  14. Superbra som vanligt. Tack.
    1 poäng
  15. Lite tankar till tjänsten Så nu när testet är genomfört och jag fått resultatet, hur går mina tankar kring Aquabiomics och deras tjänst? Först och främst så anser jag fortfarande att bakterier är ett framtida utvecklingsområde inom vår hobby och något som vi bara skrapat på ytan kring. Bakteriernas roll i våra kar kan nog inte överskattas och sträcker sig långt över att bryta ner ammoniak till kväve. Utöver sjukdomar m.m. så ser vi ett ökat fokus på frågan om bakterier ska ses som korallmat. Det har t.o.m. framkommit hypoteser om att våra tillskott av aminosyror och olika kolkällor egentligen tjänar till att öka bakteriepopulation och på så sätt mata våra koraller. Som ni märker så är jag fortfarande på väg djupare ner i detta kaninhål men åter till Aquabiomics tjänst. Som jag ser det så är detta en tjänst som är i lindan av sin utveckling vilket återspeglas primärt inom tre aspekter 1) prisbild, 2) tid och 3) användningsområde. Aquabiomics erbjuder sitt test för ca 13-1400kr när man räknar in fraktkostnaden fram och tillbaka. Det går att köpa testerna i storförpackning och priset går då ner. Skulle man t.ex. köpa 10 tester så har jag för mig att det går ner mot ca 800kr per test inklusive frakt. Det är med andra ord ett något dyrare test men heller inte en astronomisk summa när man i jämför med vad ett par korallfragment kostar. Prislappen blir dock betydligt större om vi antar att man börjar använda tester mer frekvent. Skulle man t.ex. vilja genomföra olika försök och följa upp dessa med Bakterietester eller du har en utmaning i ditt akvarium och vill testar direkt, under och efter din behandling/-ar så sticker kostnader snabbt iväg. Jag skulle själv kunna se att jag kunde skicka iväg 6-8 tester per år och då är kostnaden någon stans mellan 10-15tkr. Bara de tre tester som jag gjorde har ett MSRP på 3,5-4tkr inklusive fraktkostnaderna. Och det är väl här som en av de stora utmaningarna ligger. Om något är fel så har du framför dig minst ett test för att se om bakterier är orsaken och sedan mist ett test för att se om du löst det och möjligen ett innan för att se om behandlingen får saker att förflytta sig i rätt riktning. Men allt är inte nattsvart, om vi tittar på kostnadsutvecklingen av DNA sekvensering så har denna under de senaste tio åren gått ner dramatiskt. Det är troligt att denna prisutveckling kommer att fortsätta och även spilla över till vår hobby. Det kommer säkert vara flera som tycker att detta är intressant men alldeles för dyrt och kanske t.o.m. tänker att för de priserna så kan jag chansa och dör några koraller eller fiskar så är jag fortfarande på plus. Själv ser jag det som att detta är en stor del i min hobby, att lära mig nya saker och att fortsätta att utvecklas både inom saltvattenshobbyn men också min förståelse för hur naturen fungerar. Sedan anser jag att jag har ett stort ansvar när det gäller att ta hand om mina djur (fiskar, koraller, ryggradslösadjur m.m.). Den andra utmaningen med testet är den tid det tar mellan att man tar sitt sample till att man får ett resultat. Även här tror jag att vi kommer att se en förbättring även om jag inte vet om den kommer att slå igenom lika snabbt i vår hobby som den gjort inom humansidan. För mig är detta det största hindret då det ”låser” mitt system under en tid. Det har t.o.m. gått så långt att jag börjat rita på en testbädd där jag skulle kunna köra två identiska men separata kar för att kunna genomföra mer tester. Men jag tror att det ligger längre in i framtiden och jag får hålla tillgodo med mitt huvudkar och mitt lilla karantän/fraggkar. Men även här kan man själv påverkar testet genom att hålla reda på när varje batch körs och säkerställa att Aquabiomics har ditt sample precis innan de kör testet. På så sätt risker man inte att behöva vänta över en testcykel. Så för vem är detta test till för och när skulle jag använda det? Jag tror att jag är fel person för att svara på detta då jag inte tror att jag är representativ men jag ser ett par olika användarscenario. · Du har utmaningar i ditt kar som du inte kan förklara. Koraller eller fiskar som dör trots bra värden men kanske igen tillväxt. Genom att genomföra ett test kan du utreda om bakterier är orsaken till detta och om så är fallet leta upp ett lämpligt angreppssätt att lösa det på. Ska du skumma mer för att få bort frilevande bakterier eller är en UV något som vore bra? Ska du köpa lite mer levande sten för att öka populationen eller kanske t.o.m. hälla i någon av bakterier i flaska produkterna? Är det dags att ta ut alla fiskarna och medicinera dem? Även här har du möjligheten att test innan, under och efter för att se att du får den effekt som du önskar. · Du ska köpa fisk, koraller, alger, ryggradslösa djur, levande sten…… och vill vara säker på att du inte får med dig några sjukdomar. Genom att testa vattnet i det akvarium som du köper dina djur/sten från så kan du vara säker på att detta inte kommer att introducera sjukdomar i ditt kar. Det kanske t.o.m. kan bli så att de som odlar, fisk eller koraller kommer att kunna erbjuda detta som ett intyg för att deras djur är friska. Jag kan t.ex. med säkerhet sälja eller ge bort mina djur och säga att de är friska. · Du har ett fungerande akvarium men vill genomföra en förändring eller ett experiment så som att börja dosera VVS, aminosyror, höja pH, tillsätta bakterier….. och vill se hur detta påverkar ditt kars bakteriebalans. · Du är intresserad av biologi och vill veta mer om ditt kar. Detta kan då vara ett sätt att nysta vidare och lära sig mer om bakterier med utgångspunkt i hur just ditt kar ser ut. För mig är detta ett intressant område som jag kommer att fortsätta att gräva vidare i. Jag tror också att vi genom att dela denna typ av data kan skapa en större förståelse framförallt genom att dela data kring produkterna (jag vet att jag inte lever som jag lär där men jag vill landa i mina tankar först kring patent m.m.) då jag tror att detta både kan öka vår förståelse men också driva ner kostnader för oss som akvarister.
    1 poäng
  16. Efter att skruva lite på extra luften å släppa ut så tror jag fått en bättre balans snitt på 8.15 känns bra hittills å verkar funka med denna special bygge. idag ph 8.17 vid morgonen runt 08:00 ph 8.24 nu kl 21:37 Serjant major fiskarna leker igen höll på ca 3h på samma plats å en ny rom kaka som vaktas av hanen
    1 poäng
  17. Då har det gått 11 dagar och kuren skall ha full effekt. Jag har mer cyano än jag någonsin haft. Snart är varenda yta exponerad mot ljus täckt av cyano. Skickat från min iPhone med Tapatalk
    0 poäng
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+02:00
×
×
  • Skapa Ny...