Topplista

En liten top down genomgång av Acropororna i stora akvariet.

Då var det dags för en ny tråd. Mitt gamla kar har drabbats av "Red Sea - sjukan" och jag vågade inte länge hoppas på att bubblorna ska sluta uppstå. Tråd här: Nike83 Reefers 750 Till detta så är min fru trött på det blåa ljuset i vår matsal/kök/vardagsrum och det är dags att slipa om parketten. Utrymmet bakom har vi precis inrett till "hobbyrum" med pingisbord, PS5 och Lego-bänk, så det var bara för mig att planera in en flytt av systemet till det utrymmet. Mina alternativ jag övervägde innan detta nya kar var: Limma om karet Ersätta glaset och behålla resten Nedgradera till ett mindre kar/system (nytt) Lägga ner hobbyn Hitta ett likvärdigt begagnat (ej Red Sea) Nr 1, kändes ej aktuellt då jag inte har den kunskap och ser det som väldigt utmanade att få koraller, fisk och djur att överleva Nr 2. jag påbörjade en dialog med Diamant akvarium i Tyskland, men de verkade (konstigt nog) aldrig gjort ersättnings-glas för Reefers, och det var uppförsbacke med allt. Jag kände att oddsen att jag får ett "plug and play" ersättnings-kar var extremt små, tyvärr. Nr 3 kändes också dumt då jag har den fisk och teknik för denna storlek på system. Nr 4. Min känsla var att det är extremt tråkgit att lägga ner sin hobby när jag drabbas av Red Sea - sjukan, och inte när jag själv ville. Nr 5 blev det, fast lite större än jag tänkt :) En AI-bild om hur det nästan kommer se ut Det nya karet är 2000x700x700 och har balkong som avrinning. Stor sump och 100 liter osmos-tank. Planen är att plocka med all teknik, levande sten och fisk från befintlig kar. Det blir ny sand senare . Dock är jag osäker på sanden. Idag har jag ATI Fiji white M, men jag upplever den som lite för grov. En förutsättning blir att möjliggöra enkla vattenbyten, och som tur är så har vi tvättstuga "vägg i vägg" som kommer underlätta vattenbytena avsevärt. Planen är att introducera ett till kar på ca 200 liter vattenvolym, som sedan kopplas bort från systemet, töms på vatten i avloppet. Därefter blandas det nytt vatten och vattenvolymen introduceras tills systemet igen. Karet är också tänkta att kunna vara karantän. Någon som har förslag på annat sätt att göra vattenbyte? Till höger om det nya karet så planerar jag att sätta en garderob för att förvara viss teknik och jag kanske måste "gömma" min Alkatronic där pga oljudet den för Framåt: Nästa helg så hämtas karet. Går allt bra, blir det att dra rör och planera tekniken. I bästa fall så har jag vatten månad

Hej! Mitt namn är Ramy, jag är 30 år och har haft saltvattensakvarium i tre år. I den här tråden vill jag försöka ge en introduktion till saltvattenshobbyn ur perspektivet av någon som själv gjort resan från sötvatten till saltvatten. Syftet är inte att skriva en komplett handbok, utan att förklara de grundläggande principerna på det sätt som jag själv hade velat få dem förklarade innan jag tog steget över till saltvatten. Förhoppningsvis kan guiden göra vägen in i hobbyn lite mindre komplicerad för den som funderar på att börja. Jag hade sötvattensakvarium redan som barn, men det första akvariet som jag själv tog fullt ansvar för startade hösten 2018. Det dröjde inte länge innan ett akvarium blev två och intresset växte snabbt. Saltvatten lockade hela tiden, men samtidigt kändes det ganska avlägset. Jag hade fått uppfattningen att saltvatten var betydligt svårare än sötvatten, krävde avancerade kunskaper inom kemi och dessutom var orimligt dyrt att komma igång med. När jag senare köpte en 200-liters kub var planen egentligen att starta ett akvarium för Sulawesiräkor. Min fru föreslog istället att vi skulle prova saltvatten. Vi åkte till en lokal butik för att titta, och den dagen förändrades planerna helt. Jag lämnade butiken med ett saltvattensakvarium som ny plan och sedan dess har jag inte ångrat mig. Innan jag startade hade jag framför allt två stora farhågor: kemin och tekniken. Ganska snabbt upptäckte jag däremot att många av grundprinciperna var desamma som i sötvatten. Akvariet måste fortfarande mogna så att bakterierna hinner etablera sig, djuren behöver fortfarande mat och regelbundet underhåll är fortfarande grunden för ett välmående akvarium. Den stora skillnaden är att vissa organismer, framför allt koraller, ställer betydligt högre krav på vattenkemin än vad de flesta sötvattensdjur gör. Det var också då jag insåg att mycket av det jag hade oroat mig för egentligen handlade om att jag försökte förstå de mest avancerade delarna av hobbyn innan jag ens hade fått grepp om grunderna. När de grundläggande principerna väl föll på plats blev saltvatten betydligt mer logiskt än jag hade föreställt mig. Det är också utgångspunkten för den här guiden. Vi börjar med kemin, eftersom det ofta är just den del som upplevs som mest komplicerad när man är ny. Förhoppningen är att du efter det avsnittet upptäcker att den inte alls är så skrämmande som den först kan verka. 1. KemiFör många är kemin den del av saltvattenshobbyn som känns mest avskräckande. Man möts snabbt av nya begrepp som alkalinitet, kalcium, magnesium och olika spårämnen med konstiga namn. Det ger lätt intryck av att saltvatten kräver omfattande kemikunskaper, i praktiken är det oftast betydligt enklare än så. Precis som i sötvatten handlar det i första hand om att skapa ett stabilt system. Skillnaden är att vissa organismer, framför allt koraller, ställer högre krav på vilka ämnen som finns lösta i vattnet och att dessa behöver hållas inom ett relativt stabilt intervall. Jag brukar därför dela in vattenkemin i fyra: • Salt • Slaggprodukter (nitrat och fosfat) • Byggstenar (kalcium, alkalinitet och magnesium) • Spårämnen Det kan låta mycket, men allt beror på vilken typ av akvarium du vill ha. Om målet är ett akvarium med enbart fisk behöver du egentligen bara förstå de två första delarna: salthalten och hur näringsämnen byggs upp och exporteras ur systemet. Koraller tillför ytterligare steg, men principerna är fortfarande desamma. 1.1 SaltDen mest uppenbara skillnaden mellan ett söt- och saltvattensakvarium är naturligtvis att det senare innehåller salt. Det innebär att akvariet fylls med saltvatten från start och att alla vattenbyten görs med nytt saltvatten av samma salthalt. För att själv ha kontroll över vilka ämnen som tillförs används oftast osmosvatten som utgångspunkt, precis som många redan gör när de håller känsliga sötvattensarter. (Går att använda kranvatten) En viktig princip som många nybörjare missar är vad som händer när vatten avdunstar. När vatten avdunstar lämnar endast vattenmolekylerna (H₂O) akvariet. Saltet och övriga mineraler blir kvar. Det innebär att mängden salt i systemet är oförändrad, men eftersom vattenvolymen minskar ökar koncentrationen salt och övriga mineraler. Därför ska avdunstning alltid ersättas med rent H₂O, på så sätt återställs vattenvolymen utan att salthalten förändras. Vattenbyten fyller en helt annan funktion. De används för att exportera oönskade ämnen och samtidigt återföra sådant som förbrukats. Avdunstning och vattenbyten löser alltså två olika problem, även om båda innebär att man tillför vatten. Majoriteten av djuren i våra rev är däremot anpassade till naturligt havsvatten och bör därför hållas kring 35 ppt, vilket motsvarar ungefär 1.025–1.026 SG. Parts per thousand och specifik vikt (specific gravity) är två vanliga sätt att ange salthalt, och du kommer att stöta på båda när du läser om saltvatten. 1.2 SlaggprodukterNär man pratar om vattenkemi i saltvatten dyker begreppen nitrat och fosfat upp nästan direkt. För många nybörjare kan det låta som något unikt för saltvatten, men det är det egentligen inte. Både nitrat och fosfat hittas i sötvattensakvarier. Skillnaden är framför allt att man i saltvattenshobbyn ofta lägger större vikt vid att följa och kontrollera dessa. Varje gång vi matar våra djur tillför vi näring till systemet. Den maten används inte bara av fiskarna, utan även av andra organismer i systemet. Därefter bryts resterna successivt ned av bakterier. Proteiner innehåller kväve som genom kvävecykeln omvandlas från ammonium till nitrit och slutligen nitrat, en process som de flesta sötvattensakvarister redan känner igen. Fosfor tillförs på samma sätt via maten. Den finns naturligt i många foderråvaror och är en viktig beståndsdel i allt levande. När organiskt material bryts ned frigörs fosfat, vilket är den form vi vanligtvis mäter i våra akvarier. Nitrat och fosfat är inte problemet i sig. Tvärtom är de viktiga näringsämnen som behövs i mindre mängder. Koraller, bakterier och andra organismer använder dem kontinuerligt, ett akvarium där både nitrat och fosfat är noll är inte nödvändigtvis ett välmående akvarium! Problemet uppstår först när balansen försvinner. Om vi tillför mer näring än vad akvariets organismer förbrukar och vad vi lyckas exportera genom exempelvis vattenbyten eller filtreringsmetoder kommer nitrat och fosfat successivt att stiga. Höga nivåer kan med tiden stressa både fiskar och koraller samt skapa goda förutsättningar för oönskade alger och andra fotosyntetiska organismer. I grunden skiljer sig detta egentligen inte från ett sötvattensakvarium, där gäller samma princip: det som tillförs systemet måste förr eller senare tas om hand. Skillnaden ligger främst i vilka nivåer vi eftersträvar och hur känsliga vissa organismer är för svängningar i vattenvärdena. Har du förstått sambandet mellan mat, nedbrytning, näringsämnen och export har du redan förstått en av de viktigaste principerna bakom ett välfungerande saltvattensakvarium. Vilka värden man bör sträva efter beror på vilka organismer som lever i akvariet. För de flesta parametrar är det viktigare att hålla något stabilt värde inom rekommenderade intervaller än att försöka behålla ett exakt värde. 1.3 pHpH beskriver hur surt eller basiskt vattnet är. Naturligt havsvatten är svagt basiskt och har normalt ett pH omkring 8,1–8,3. pH påverkas bland annat av mängden koldioxid i vattnet, som i sin tur kan påverkas av exempelvis akvariets gasutbyte och mängden koldioxid i den omgivande luften. Även här är stabilitet viktigare än att försöka uppnå ett exakt värde, även om ett något högre pH inom det naturliga intervallet generellt eftersträvas i revakvarium. 1.4 Kalcium, alkalinitet och magnesiumOm nitrat och fosfat kan liknas vid näring för akvariets organismer kan kalcium, alkalinitet och magnesium istället ses som byggstenar. Det är framför allt stenkoraller (SPS(small polyp stoney) och LPS(large polyp stoney), men även kalkalger och vissa andra organismer, som använder dessa ämnen för att bygga sina hårda kalkskelett. Korallernas skelett består huvudsakligen av kalciumkarbonat (CaCO₃). För att kunna bilda detta behöver korallerna ta upp både kalcium och karbonat från det omgivande vattnet. Om något av dessa ämnen blir en bristvara begränsas korallernas möjlighet att växa och bilda nytt skelett. Kalcium är en av huvudbyggstenarna i korallernas kalkskelett. När koraller växer tar de kontinuerligt upp kalcium ur vattnet för att bygga nytt skelett. Alkalinitet, ofta kallad KH (som egentligen är ett mått/en enhet), beskriver vattnets buffertkapacitet, alltså dess förmåga att motstå förändringar i pH. I saltvatten kommer en stor del av alkaliniteten från vätekarbonat och karbonat. Det är framför allt karbonatet som tillsammans med kalcium används när korallerna bildar sitt kalkskelett. Förenklat kan man säga att kalcium och karbonat är byggstenarna, medan KH är det mått vi använder för att uppskatta hur mycket karbonat som finns tillgängligt. Eftersom det är svårt att mäta karbonat direkt i akvariet använder vi istället alkalinitet (KH), som fungerar som ett praktiskt mått på den del av karbonatsystemet som korallerna använder vid skelettbildningen. Magnesium används inte direkt när korallerna bygger sina kalkskelett, men spelar ändå en viktig roll. Det bidrar till att stabilisera samspelet mellan kalcium och alkalinitet, vilket gör det lättare att hålla båda på en stabil nivå över tid. Det viktigaste är inte att förstå alla kemiska processer i detalj, utan att förstå hur dessa tre parametrar samverkar. Om någon av dem hamnar långt utanför sitt normala intervall blir det ofta svårare att hålla de andra stabila. Målet är därför inte att jaga ett specifikt värde, utan att hålla samtliga tre parametrar så stabila som möjligt. Vill tipsa om att det finns en rad olika videos online som förklarar ovanstående i olika nivåer av detalj beroende på hur mycket man vill fördjupa sig, det finns även svenskt material samt läsmaterial här på forumet. När behöver man dosera?Hur stor förbrukningen blir beror framför allt på den totala mängden kalkbildande organismer akvariet har och hur snabbt de växer. Ju mer kalkskelett som byggs, desto mer kalcium och karbonat förbrukas. I ett akvarium med få eller långsamt växande koraller är förbrukningen ofta så låg att regelbundna vattenbyten räcker för att hålla nivåerna stabila. När förbrukningen blir större än vad vattenbyten kan ersätta behöver man däremot börja dosera de ämnen som förbrukas. Mjukkoraller har oftast en låg förbrukning eftersom de bygger kalkskelett i mindre omfattning. LPS-koraller har vanligtvis en måttlig förbrukning. SPS-koraller har ofta den högsta förbrukningen eftersom de bygger stora mängder kalkskelett under sin tillväxt. Det är dock viktigt att komma ihåg att ovan är en förenkling. Den faktiska förbrukningen avgörs inte enbart av vilken typ av koraller man håller, utan också av hur många de är och hur snabbt de växer. Ett akvarium med några få små SPS-koraller kan därför ha en mycket lägre förbrukning än ett akvarium med många stora LPS-koraller. 1.5 SpårämnenUtöver kalcium, alkalinitet och magnesium innehåller havsvatten en lång rad ämnen i mycket små koncentrationer. Dessa kallas gemensamt för spårämnen och omfattar bland annat jod, strontium, järn och kalium. Trots att de förekommer i mycket små mängder fyller många av dem viktiga funktioner i olika biologiska processer hos koraller, fiskar och andra organismer. För den som är ny inom saltvatten är det dock lätt att få intrycket att varje enskilt spårämne måste mätas och doseras regelbundet. Så är det ytterst sällan. I de flesta nystartade akvarierna, men även i många etablerade revakvarium, räcker regelbundna vattenbyten med ett salt av god kvalitet långt för att återställa de spårämnen som förbrukas. Först när akvariet innehåller många stora växande koraller och förbrukningen ökar kan det bli aktuellt att komplettera med dosering av spårämnen. Även då är det oftast bättre att utgå från akvariets faktiska behov än att dosera rutinmässigt. Det är därför klokt att se spårämnen som den sista pusselbiten i vattenkemin. Börja med att skapa stabila värden för salthalt, nitrat, fosfat, kalcium, alkalinitet och magnesium. När den grunden fungerar blir det betydligt enklare att avgöra om ytterligare dosering verkligen behövs. 1.6 Sammanfattning av keminDet kan fortfarande kännas övermäktigt efter allt vi gått igenom, men jag vill nu sammanfatta kemin på ett mer praktiskt sätt. Sammanfattningsvis förhåller vi oss till tre grundprinciper: Salthalten ska hållas stabil. Slaggprodukter bildas kontinuerligt och behöver förbrukas eller exporteras för att inte ansamlas över tid. Byggstenar och spårämnen förbrukas och behöver så småningom ersättas. Om man översätter detta till praktiska handlingar blir det faktiskt betydligt enklare än många först tror. Om du bara vill ha fiskFör ett rent fiskakvarium (FOWLR-FishOnlyWithLiveRock) behöver du i praktiken fokusera på tre saker ifrån ett kemi perspektiv: Säkerställa rätt salthalt genom att fylla på osmosvatten när vattnet avdunstar. Göra regelbundna vattenbyten med vatten som har samma salthalt som akvariet. Mata djuren med en rimlig mängd foder. Påfyllning av avdunstat vatten kan göras för hand varje dag, till exempel när man kommer hem från jobbet. Vill man göra det enklare finns det system som automatiskt fyller på rätt mängd vatten från en behållare under akvariet. När det gäller vattenbyten rekommenderar jag, liksom många erfarna saltvattensakvarister, att byta omkring 10 % av vattenvolymen varje vecka. Om du håller salthalten stabil, matar med måtta och gör regelbundna vattenbyten för att hålla nere slaggprodukterna har du redan kommit väldigt långt. Om du vill ha korallerVill du även hålla koraller bygger allt vidare på samma principer. Har du ett akvarium med ett mindre antal eller långsamt växande koraller räcker regelbundna vattenbyten ofta för att återföra de byggstenar och spårämnen som förbrukas. Med tiden kan dock två saker hända: Du får fler koraller. Du börjar hålla mer krävande koraller. När den biologiska belastningen ökar så ökar också förbrukningen av byggstenar och spårämnen. Till slut räcker vattenbyten inte längre för att ersätta allt som förbrukas mellan bytena, och då behöver man börja dosera. Som tur är behöver inte heller detta vara särskilt komplicerat. Jag valde själv i min övergång från sött till salt att använda den produkt som jag tyckte var enklast, All For Reef. Det är en lösning som tillsätts till akvariet, antingen för hand eller via en doserpump, och som innehåller de byggstenar och spårämnen som koraller behöver i system med relativt låg till måttlig belastning. Jag valde den lösningen för att göra det så enkelt som möjligt för mig själv och det kan du också göra. SlutsatsUtifrån ovan nämnda principer handlar den praktiska skötseln i stora drag om att: Hålla salthalten stabil. Mata djuren med måtta. Göra regelbundna vattenbyten. Se till att slaggprodukter förbrukas eller exporteras för att inte ansamlas över tid. Vid behov ersätta de byggstenar och spårämnen som förbrukas. Hur detta görs i praktiken varierar från akvarium till akvarium. Ett fiskakvarium ställer andra krav än ett revakvarium med snabbväxande SPS-koraller, och det finns många olika metoder som kan leda till ett stabilt och framgångsrikt system. Det är också här tekniken kommer in i bilden. Nästan all utrustning som används i ett saltvattensakvarium finns där för att hjälpa oss att uppnå dessa mål på ett enklare, stabilare eller mer automatiserat sätt. När man ser tekniken som ett verktyg för att lösa praktiska behov, snarare än som ett mål i sig, blir den ofta betydligt mer logisk och mindre skrämmande. 2. Teknik och kostnaderNär man för första gången tittar på ett modernt saltvattensakvarium är det lätt att känna sig överväldigad av all teknik. Returpumpar, cirkulationspumpar, proteinskummare, doserpumpar, UV-filter och automatiska påfyllningssystem är bara några exempel på utrustning som ofta nämns. För många som kommer från sötvattenshobbyn väcker det också en annan fråga: måste allt detta verkligen köpas för att lyckas med saltvatten? Ser man däremot till mer avancerade sötvattensakvarier är situationen egentligen inte så annorlunda. Där kan man också använda exempelvis CO₂-system, extra cirkulationspumpar, UV-filter, automatiska vattenbyten, omfattande testutrustning och annan specialiserad teknik för att uppnå olika mål. Skillnaden är därför inte nödvändigtvis hur mycket teknik som används, utan att saltvattensakvarier ofta använder mer specialiserad teknik för att lösa andra praktiska behov. Som i ett sötvattensakvarium är målet inte att ha så mycket utrustning som möjligt, utan att välja rätt utrustning för den typ av akvarium man vill hålla. Många tekniska hjälpmedel är just det, hjälpmedel. De gör skötseln enklare, stabilare eller mer automatiserad, men att äga viss teknik är inte en förutsättning för att lyckas. Genom att förstå vilken funktion de olika komponenterna fyller blir det också lättare att avgöra vad som är nödvändigt för det akvarium man vill bygga, vad som kan vänta och vilka inköp som faktiskt ger mest värde. I följande avsnitt går vi därför igenom den vanligaste tekniken, varför den används, när den kan vara motiverad och hur du kan tänka kring både funktion och kostnad när du planerar ditt första saltvattensakvarium. 2.1 Mätning av salthalt I ett saltvattensakvarium blandas ett särskilt akvariesalt med osmosvatten tills önskad salthalt uppnås. För att veta när rätt salthalt har uppnåtts behöver salthalten mätas. Salthalt kan mätas med flera olika typer av instrument. För många akvarister är en refraktometer ett bra val eftersom den erbjuder en bra kombination av noggrannhet, användarvänlighet och pris. Den går dessutom ofta att hitta både ny och begagnad till en rimlig kostnad. Det finns även digitala salthaltsmätare som är enkla att använda, men de är vanligtvis dyrare. Oavsett vilket instrument du använder är det viktigt att kontrollera att det visar rätt värde. Ett instrument som inte är korrekt kalibrerat kan ge missvisande mätningar och leda till att salthalten blir högre eller lägre än du tror. Följ därför alltid tillverkarens instruktioner för kalibrering och kontrollera instrumentet med jämna mellanrum! 2.2 FiltreringPrecis som i ett sötvattensakvarium är biologisk filtrering en av de viktigaste delarna i ett saltvattensakvarium. Målet är detsamma: att skapa och upprätthålla en stabil miljö där akvariets invånare kan trivas. Den biologiska filtreringen bygger på samma princip som i sötvatten. Nyttiga bakterier bryter ned enligt kvävecykeln. Skillnaden är inte hur filtreringen fungerar, utan var den sker. I många sötvattensakvarier är filtermaterialet den huvudsakliga platsen där dessa bakterier etablerar sig. I ett saltvattensakvarium sker den biologiska filtreringen istället på många olika ytor i systemet, där bakterier etablerar sig. Det innebär inte att filtreringen är mer komplicerad, utan att den biologiska kapaciteten byggs upp på ett annat sätt än vad många sötvattensakvarister är vana vid. I många saltvattensakvarier utgör den levande stenen en stor biologiskt aktiv yta och spelar därför en central roll i den biologiska filtreringen. 2.3 Levande stenLevande sten har traditionellt varit en av de viktigaste komponenterna i ett saltvattensakvarium och utgör en stor biologiskt aktiv yta som spelar en central roll i den biologiska filtreringen. Trots namnet är det inte själva stenen som är levande. Namnet syftar istället på de miljontals bakterier, mikroorganismer och andra små organismer som lever i och på stenen. Den porösa strukturen ger en mycket stor yta där bakterier kan etablera sig och utföra de biologiska processer som ingår i kvävecykeln. Om filtret är den biologiska motorn i många sötvattensakvarier kan man säga att den levande stenen fyller en liknande funktion i många saltvattensakvarier. Utöver den biologiska filtreringen bidrar den levande stenen också till akvariets biologiska mångfald. Små kräftdjur, maskar, svampar och andra organismer blir en naturlig del av ekosystemet och utgör för många arter en naturlig födokälla. Idag väljer många akvarister att istället starta sina akvarier med torr sten. Den innehåller inga levande organismer från början men koloniseras successivt av bakterier, mikroorganismer och annat mikroliv när akvariet mognar. Fördelen är att man minskar risken att få med oönskade organismer, samtidigt som stenen med tiden får samma biologiska funktion. Den kan då i praktiken betraktas som levande sten. 2.4 SumpEn sump är ett separat akvarium som vanligtvis är placerat i möbeln under huvudakvariet och är sammankopplat med detta genom ett överrinning- och retursystem. För många som kommer från sötvatten kan en sump först kännas onödigt komplicerad. I praktiken kan den dock liknas vid ett mycket stort ytterfilter, där filterkorgarna har ersatts av öppna fack med plats för olika typer av utrustning. Vattnet rinner kontinuerligt från huvudakvariet ner till sumpen där det passerar genom de olika facken innan det återförs till huvudakvariet. Tillsammans bildar huvudakvariet och sumpen ett gemensamt vattensystem, där vattenvolymen i båda delarna tillsammans utgör den totala vattenvolymen. En av sumpens största fördelar är att den gör det möjligt att placera merparten av akvariets teknik utanför visningsdelen. Proteinskummare, värmare, doseringsslangar, filtermaterial och annan utrustning kan döljas i sumpen, vilket ger ett renare utseende i huvudakvariet. Den extra platsen gör det också möjligt att använda utrustning som ofta är svår eller omöjlig att installera i ett traditionellt ytterfilter. Sumpen ökar dessutom den totala vattenvolymen i systemet. En större vattenvolym är generellt mer stabil, eftersom förändringar i exempelvis temperatur och vattenkemi sker långsammare än i ett mindre system. Ytterligare en fördel är flexibiliteten, eftersom sumpen består av öppna fack är det enkelt att komplettera eller byta utrustning i takt med att akvariets behov förändras utan att behöva göra förändringar i visningsakvariet. Även om många saltvattensakvarier använder sump är det inte ett krav. Det finns gott om framgångsrika system utan sump, särskilt i mindre akvarier. Däremot erbjuder en sump flera praktiska fördelar som gör den till ett populärt val, särskilt i medelstora och större akvarier. 2.5 ReturpumpReturpumpen är den pump som transporterar vattnet från sumpen tillbaka upp till huvudakvariet. Tillsammans med överrinningen ser den till att vatten kontinuerligt cirkulerar mellan huvudakvariet och sumpen, så att hela systemet fungerar som en gemensam vattenvolym. Det är lätt att blanda ihop returpumpen med akvariets cirkulationspumpar, men de fyller två olika funktioner. Returpumpens uppgift är att transportera vatten mellan sumpen och huvudakvariet, medan cirkulationspumparna skapar vattenrörelse inne i själva akvariet. Hur cirkulationen i akvariet fungerar går vi igenom i kommande avsnitt. När returpumpen pumpar upp vatten till huvudakvariet stiger vattennivån tills överskottsvattnet rinner över genom överrinningen och tillbaka till sumpen. På så sätt bildas ett kontinuerligt kretslopp. För de flesta akvarister handlar valet av returpump inte om att skapa ett så högt vattenflöde som möjligt, utan om att få ett jämnt och tillförlitligt flöde genom sumpen. En returpump bör därför väljas utifrån akvariets storlek, sumpens utformning och det överrinningssystem den är avsedd att arbeta tillsammans med. Precis som med övrig teknik är målet inte att välja den största eller kraftigaste pumpen, utan en lösning som ger ett stabilt och driftsäkert vattenflöde genom systemet. 2.6 Ytterfilter i saltvattensakvariumÄven om en sump erbjuder många praktiska fördelar är den inte den enda lösningen. Saltvattensakvarier kan skötas framgångsrikt utan sump, särskilt mindre akvarier. Mitt första saltvattensakvarium saknade sump och drevs istället med ett ytterfilter, precis som många sötvattensakvarier. Ytterfiltret användes då främst för: Mekanisk filtrering, där smuts och partiklar fångas upp. Kemisk filtrering vid behov, till exempel med aktivt kol eller fosfatremover. Biologisk filtrering genom de bakterier som etablerar sig på filtermaterialet. En viktig skillnad jämfört med många sötvattensakvarier är dock att den biologiska filtreringen inte bör vara helt beroende av ytterfiltret. Eftersom filtret behöver rengöras regelbundet för att avlägsna smuts som annars bryts ned och påverkar vattenkvaliteten, riskerar man samtidigt att störa en stor del av bakteriekulturen om den huvudsakligen bara finns i ytterfiltret. Därför är det viktigt att akvariet innehåller tillräckligt med biologiskt aktiva ytor, exempelvis levande sten. Då finns en stabil bakteriekultur (majoritet) kvar i systemet även när ytterfiltret rengörs. Det viktigaste är därför inte om akvariet drivs med sump eller ytterfilter, utan att systemet erbjuder tillräcklig biologisk filtrering och är anpassat efter akvariets behov. 2.7 ProteinskummareEn proteinskummare är en av de vanligaste utrustningarna i ett saltvattensakvarium och har till uppgift att avlägsna organiska ämnen ur vattnet innan de hinner brytas ned och bidra till ökade halter av bland annat nitrat och fosfat. För många som kommer från sötvatten finns det ingen självklar motsvarighet, vilket gör att proteinskummaren ofta upplevs som en av de mest främmande komponenterna i ett saltvattensakvarium. Principen bakom den är däremot förhållandevis enkel. Proteinskummaren blandar vatten med ett mycket stort antal små luftbubblor. Organiska ämnen i vattnet har en tendens att fastna på bubblornas yta. När bubblorna stiger samlas de som ett skum i skummarens kopp längst uppe, där det sedan kan avlägsnas innan ämnena hinner brytas ned i akvariet. På så sätt minskar mängden organiskt material som bryts ned i akvariet och därmed mängden näringsämnen som annars skulle ha tillförts systemet. Utöver att bidra till bättre vattenkvalitet förbättrar proteinskummaren även gasutbytet genom att syresätta vattnet och öka utvädringen av koldioxid. Detta kan bidra till ett stabilare pH och en bättre miljö för akvariets invånare. En proteinskummare är inte ett krav för alla saltvattensakvarier. Mindre akvarier eller system med låg biologisk belastning kan fungera utmärkt utan en skummare, förutsatt att vattenbyten och övrig skötsel anpassas därefter. I de flesta revakvarier är proteinskummaren däremot ett värdefullt hjälpmedel eftersom den bidrar till ett stabilare och mer lättskött system. 2.9 BelysningPrecis som i ett sötvattensakvarium behövs belysning för att skapa en naturlig dygnsrytm och för att man ska kunna uppleva akvariets invånare. I ett revakvarium fyller ljuset dessutom en betydligt viktigare biologisk funktion. De flesta koraller lever i symbios med mikroskopiska alger, så kallade zooxantheller, som genom fotosyntes omvandlar ljus till energi. En stor del av denna energi används sedan av korallen för tillväxt och överlevnad. Belysningen är därför inte bara till för att akvariet ska se vackert ut, utan är en förutsättning för att många koraller ska kunna leva och utvecklas. Den första frågan man bör ställa sig är därför inte vilken belysning man ska köpa, utan vilka djur man planerar att hålla. Det är djuren som avgör vilka krav som ställs på belysningen. Akvarium utan korallerOm akvariet endast ska innehålla fisk eller fisk tillsammans med levande sten används belysningen främst för att skapa en naturlig dygnsrytm och framhäva fiskarnas färger. Om levande sten används kan något starkare belysning dessutom gynna tillväxten av kalkalger och ge ett mer naturligt utseende, men kraven är fortfarande relativt låga. RevakvariumOm målet däremot är att hålla koraller blir belysningen en av akvariets viktigaste komponenter. Koraller behöver tillräckligt med ljus, ett lämpligt spektrum och en jämn ljusfördelning för att kunna växa och utvecklas. Det innebär däremot inte att den dyraste eller starkaste armaturen alltid är den bästa. Det viktigaste är att belysningen är rätt dimensionerad för akvariets storlek och de koraller man planerar att hålla. Idag använder de flesta saltvattensakvarister LED-belysning. Moderna LED-armaturer är energieffektiva, utvecklar relativt lite värme och ger god kontroll över både ljusstyrka och spektrum. För den som planerar att hålla koraller är det dessutom en fördel om armaturen är programmerbar, så att ljusstyrka och dygnsrytm enkelt kan anpassas efter akvariets behov. När man jämför olika armaturer stöter man ofta på begreppet PAR (Photosynthetically Active Radiation). Förenklat beskriver PAR hur mycket användbart ljus som når en viss punkt i akvariet. Generellt kräver mjukkoraller lägre PAR-värden än LPS-koraller, medan många SPS-koraller trivs bäst vid högre ljusintensitet. Typ av akvarium Typisk PAR-nivå Kommentar Fish Only (FO) 10–50 Dag-/nattcykel och fiskarnas färger. FOWLR 30–80 Kan gynna kalkalger och ge ett mer naturligt utseende. Mjukkoraller 50–150 De flesta vanliga nybörjarkoraller trivs här. LPS 75–200 Varierar mellan arter. SPS 200–400+ Många arter kräver högre ljusintensitet. Att tänka påPAR-värden påverkas bland annat av armaturens höjd över akvariet, vattennivån, stenformationen och hur ljuset mäts. Tabellen ska därför ses som en vägledning snarare än en exakt rekommendation. Ett annat vanligt begrepp är spektrum, vilket beskriver vilka våglängder ljuset består av. Moderna revlampor från etablerade tillverkare erbjuder generellt ett spektrum som lämpar sig väl för koralltillväxt. För nybörjare är det därför oftast viktigare att välja en armatur som är rätt dimensionerad för akvariet än att lägga stor vikt vid avancerade inställningar av enskilda färgkanaler. Belysning finns i många olika prisklasser, både nya och begagnade. För den som planerar sitt system i förväg kan begagnad utrustning vara ett bra sätt att hålla nere kostnaderna. Precis som med övrig utrustning är det sällan nödvändigt att köpa den dyraste lösningen. En armatur som är anpassad efter akvariets storlek och de djur man planerar att hålla kommer i de allra flesta fall att fungera utmärkt. 2.10 Doserpumpar En doserpump används för att automatiskt tillsätta olika vätskor i akvariet, exempelvis lösningar som innehåller kalcium, karbonater (alkalinitet) och magnesium. Syftet är att ersätta de ämnen som förbrukas när koraller och andra kalkbildande organismer växer. Många akvarister börjar med att dosera för hand, men när den dagliga förbrukningen ökar eller man vill minska risken för variationer kan en doserpump göra skötseln både enklare och mer konsekvent. Den största fördelen med en doserpump är inte att den sparar tid, utan att den kan fördela doseringen i små mängder över dygnet. Det finns flera olika metoder för att tillföra de ämnen som förbrukas i ett saltvattensakvarium. Vanliga exempel är Balling-metoden, kalkwasser (kalkvatten) och kalciumreaktor, men det finns även andra lösningar. Vilken metod som passar bäst beror bland annat på akvariets storlek, korallernas förbrukning och akvaristens egna preferenser. En doserpump kan användas tillsammans med flera av dessa metoder, men är inte en metod i sig. Hur de olika metoderna fungerar behandlas inte närmare i denna guide. Den som vill fördjupa sig rekommenderas därför att läsa vidare om respektive metod. Det viktigaste är inte vilken metod man väljer, utan att förstå varför man doserar, mäta akvariets förbrukning och först därefter tillsätta de ämnen som faktiskt förbrukas. 2.11 Övrig teknikUtöver den utrustning som redan har beskrivits finns det många tekniska hjälpmedel som kan förenkla skötseln eller lösa specifika problem. Exempel är automatiska påfyllare (ATO), UV-sterilisatorer, ozon, akvariekylare och olika typer av akvariedatorer. Gemensamt för dessa är att de inte är någon förutsättning för att lyckas med ett saltvattensakvarium. Däremot kan vissa hjälpmedel vara väl värda investeringen redan från början. En automatisk påfyllare (ATO) är ett bra exempel. Den hjälper till att ersätta det vatten som avdunstar och bidrar därmed till att hålla salthalten stabil, samtidigt som den minskar det dagliga underhållet, utöver detta är det en rätt så billig teknikpryl som också denna ofta kan hittas begagnad. För de flesta nybörjare är det ändå bättre att börja med minimal utrustningen, lära känna sitt akvarium och sedan komplettera med ytterligare teknik när ett verkligt behov uppstår eller när man vill förenkla skötseln. I takt med att erfarenheten ökar väljer många akvarister att automatisera delar av skötseln eller investera i teknik som passar just deras målsättning. Det finns därför sällan någon anledning att köpa all utrustning från början. 3. Avslutande ordOm du har läst hela den här guiden har du förhoppningsvis upptäckt att saltvatten inte är så komplicerat som det först kan verka. Många av de principer som ligger till grund för ett välmående revakvarium är desamma som i ett välskött sötvattensakvarium: stabila vattenvärden, god biologisk balans och regelbunden skötsel. Det är lätt att känna att man behöver förstå allt innan man startar sitt första saltvattensakvarium. I verkligheten lär sig de flesta betydligt mer under sitt första år som saltvattensakvarist än genom timmar av läsning. Kunskap är viktig, men erfarenhet är minst lika värdefull. Du kommer sannolikt att stöta på utmaningar längs vägen. Alger, cyano, dinoflagellater eller någon förlorad korall är något de flesta saltvattensakvarister upplever förr eller senare. Det betyder inte att du har misslyckats, utan är en naturlig del av att lära känna sitt akvarium och hur ett rev utvecklas över tid. Försök därför att inte jaga perfekta vattenvärden eller snabba lösningar på varje problem. De bästa resultaten uppnås nästan alltid genom tålamod, stabilitet och små genomtänkta förändringar snarare än stora och hastiga åtgärder. Gör så få ändringar åt gången som möjligt. Koraller reagerar ibland med fördröjning, vilket innebär att både problem och förbättringar i dess mående kan visa sig först flera dagar eller veckor senare. Ha tålamod och ge akvariet tid innan du gör nästa förändringar. Kom också ihåg att det finns många sätt att lyckas inom saltvattenshobbyn. Du kommer att möta olika metoder, produkter och åsikter, ofta framförda med stor övertygelse. Låt dig inspireras av andras erfarenheter, men försök också förstå varför olika lösningar fungerar innan du bestämmer vad som passar just ditt akvarium. Framför allt glöm inte att njuta av hobbyn. Ett revakvarium är inte ett projekt som blir färdigt, utan ett levande ekosystem som förändras och utvecklas över tid. Just den ständiga utvecklingen är också en av anledningarna till att så många fastnar för saltvattenshobbyn. Den här guiden är tänkt som en introduktion till saltvattenshobbyn. Om du vill fördjupa dig ytterligare eller har frågor som inte besvaras här rekommenderar jag forumets Nybörjarguide, där många av ämnena behandlas mer ingående. Lycka till med ditt första revakvarium! I kommande inlägg följer jag upp med min egen resa från mitt första saltvattensakvarium och de erfarenheter jag gjort längs vägen.

Dags för en liten acroporauppdatering. Confettin har börjat växa ordentligt. Den och den närliggande austeran har växt in i varandra så jag får klippa austeran med jämna mellanrum. Grandisen växer om än inte jättesnabbt. Men gillar den och tror att den kommer se riktigt najs ut när det blir en ordentlig koloni. Den här tortuosan?? Har jag utspridd på flera platser och jag fattar inte hur folk inte gillar blå koraller (framför allt hört från hur det är omöjligt att sälja blåa koraller i amerikat). Tycker det är en av de snyggaste jag har. Det här måste väl vara någon slags strawberry shortcake? Tycker det ser mer ut som en än den jag köpte från coraroc (under) Den här hade alltid detritus som ansamlades i korallen innan jag stoppa in tunze orca. Nu är det rent! Min enda bifaria, inte den med mest olika färger direkt men jäklar vad den lyser. Natalensisen har varit långsam men nu känns det som att den kommit igång ordentligt. Rainbow looms ser ju ut som att man dragit upp vibrance till 100. Jag blekte den här lila staghornen rejält när jag satte in den och den såg riktigt olycklig ut. Men nu har det vänt och det börjar se riktigt bra ut. En av mina mest långsamma koraller. Undrar om den tänker sätta fart någon gång? Har haft den i ett år och det har inte hänt mycket. Den här divaricatan börjar få fin färg. Jokern växer nästan som ogräs.

Hej. Har tänkt att göra en tråd om mitt system i många år och fler personer har påpekat att jag bör göra det. Så, har hela tiden tänkt så här...... När jag blir nöjd visar jag mitt akvarium. Har kommit fram till att jag kommer aldrig bli nöjd. Är ungefär 10 år sedan vi flyttade till det här huset och det första jag tänkte på var att det finns en källare här. Så, ni förstår att det böja ta ordentligt snurr i akvarie tankarna. Min ide var en jätte stor sump i ena rummet här nere i källaren. Så jag byggde handfat,underskåp,överskåp och kaklade en jätte fin avdelning i garaget. Men kom fram till att sumpen inte fick plats i det rummet. Så det var bara att riva allt och bygga tvättavdelning i rummet där sumpen skulle stå. Så börjar med en bild av mitt tvätt rum.

Startade denna burk 2003…Varit igång utan uppehåll sen dess, diverse problem & mkt koraller som kommit & gått genom åren såklart…

Nu har det gått 8 månader till efter första bilderna. Jag har plockat ut många av kejsarna under sommaren för att få se lite polyper igen. inte ett lätt beslut men helt kejsarfritt funkar blev det ej. 1st multifaciatus simmar kvar. Övriga kejsare byttes ut mot lite gyltor och 5st små genicanthus watanabei. Kejsare de också men frivattenlevande och revsäkra. Skissar på en uppgradering till våren. skall nog inte ha mer koraller men mer vatten runt revet. Siktar på 220x80x70cm.

Hej alla! Vill gärna dela med mig nu när jag har startat ett nytt akvarium. Jag har då uppgraderat från ett 54l standard kar med hang-on-back filter till detta. Sedan jag har varit liten så har jag varit fascinerad utav korallreven, och har altid velat återskapa ett litet rev hemma. Men det är altid något som har fattats i mina kar. SPS koraller, det är ju det som har gett strukturen i korallreven. Så jag har beslutat att starta ett nytt 150-liters akvarium med sump och vill gärna dela med mig här för att få både tips & tricks, samt dela med mig av mina lösningar. Måtten är då 50x60x50cm och har en sump som kanske är 20l? Jag har då börjat med att beställa hem massa AquaForest sten coh lagt ca 6-7 timmar på att scapea det, ett tips är att blanda grå och lila epoxy för att få lite olika färger som kamoflerar sig riktigt bra med stenen. Efter flera justeringar så blev detta slutresultatet: Målet med karet är nog att försöka återskapa denna AI-genererade bilden Jag ser fram emot att uppdatera tråden, och framför allt svara på frågor och läsa era tips och trix.

Lite bilder Startades för ca 3år sedan och det mesta av korallerna är köpta av folk på SG

Blir en väldigt stor skillnad när proffset @runstenen fotar med sin telefon och hans special app. Ser nästan ut som i verkligheten 😃 Kräver dok lite extra tid att justera och finputsa. Men, känner ingen annan med samma tålamod 😍 Spelar i elitserien 🏅🎖🏆. Som ni ser så är det mest Acro i burken. Sps trivs bäst, eftersom jag alltid kör låga näringsvärden med mycket belysning. Försöker introducera mera LPS:er men är svårt att hitta plats.

Då var nästan 10 år med detta akvarium till ända MVH Lasse

Hej alla på guiden! Detta är något jag suttit med ett bra tag, där vi nu äntligen är i mål! Nu kan man köpa sitt stödjande medlemskap för Saltvattensguiden direkt på hemsidan, och du får automatiskt upp i din swishapp att betala beloppet till Saltvattensguiden. När betalningen är slutförd, blir du automatiskt stödjande medlem utan handpåläggning av någon Admin/Moderator!

Roliga nyheter, jag har nu byggt ett eget plugin som nu gör att både köpt och såld fungerar igen!

150x65x55 Nu har karet rullat 2år och 7månader. Allt uppvuxet från fragg. Gått tillbaks till 10x80w t5 istället för led och allt fungerar bättre än någonsin. Allt växer så det knakar och mår jättebra men vattenvolymen kontra korallmassa kräver mycket jobb. Karet slukar ca 5kh om dagen. Tillsätter nitrat och fosfat. Blir det minsta dipp i näring eller om jag matar för oregelbundet dyker fosfaten, tillväxten avtar någon procent och kh sticker direkt. Avviker pH från sitt mönstret krävs direkt åtgärd på ballingen. Det blir att vara konstant vara på tå. Snart plockas akvariet ner då ett 220x80x70 står i garaget o väntar på att få startas. Kommer inte bli så många fler koraller utan de skall få växa ytterligare samt få mer vatten kontra korallmassa. Tills det växt i några år till och samma problem kommer tillbaks 😬🫣 Bild från starten.

Lite nya bilder på mitt kar. Använder mig av Camera+ appen. Blir nog ännu bättre med ett fysiskt filter ( modell röd film framför linsen ) Hade såna förut men hittar dom ej nu.

Varit ett tag sedan så här kommer lite fler acrobilder. Natalensis Bifaria Grandis Millepora Cytherea Sp. (Confetti) Microclados Sp.

Och bilder från den mangrove karet 2.0 😂 I samma rum.

Jag måste ha helt sjuka mängder svamp som växer i returrören. Så här ser det ut varje gång jag byter vatten efter jag startat om returpumparna (varannan vecka). Allt det vita är bitar svamp. Passar på med några helbilder också, men det är lite för ljust för att få bra bilder då det är svårt att hantera reflexerna.

Nu så

Några sista bilder på karet. Testade en gåva från @izfisk för att få lite skarpare bilder :)

Då var det nya på plats. Tyvärr gick en liten skärva i transporten på en kortsida i glaset. Dock inget som påverkar hållfastheten av glaset är min bedömning. Framåt: planera/ beställa pvc. Skrapa och göra karet helt ”.rent”. Lägga en silikonsträng invändigt för att stärka upp den nu 4 år gamla silikonet och förhoppningsvis förlänga karets livslängd. Beställa salt Stort tack till @MattiasN som hjälpte mig hela vägen

LITE nytt i går. Ett långt projekt att få mina 3 dupletter av mina favoritkejserier upp och introducerade i det stora. I boksen har jag en Multificatus och en red sea Diacantus, i min sump en störra Navarcus. Alla odlad.

Det har varit svårt att få några bra bilder på @izfisks mandarin (som jag köpte) eftersom den är ganska kryptisk och jag har mycket gömställen. Men några bilder har jag fått i varje fall.

Jag gjorde en lite längre video av akvariet där jag bara låter kameran rulla utan att göra något (inget ljud).

Att använda RODI vatten eller kranvatten till sitt saltvatten har alltid varit en kontroversiell fråga - mycket ofta mer grundat på vad andra säger eller vad man själv tycker. Några närmare undersökningar är dock inte gjorda vad jag vet. Generellt så har vi i Sverige ett mycket bra vatten för att kunna använda detta direkt för att blanda saltvatten med undantag där kalcium och magnesiumhalten är hög samt vissa områden med mycket kisel i vattnet. Vad gäller metaller och skadliga ämnen så håller vårt kranvatten väldigt låga och bra halter. Men det är utgående vatten från renvattenverken - innan vattnet kommer i akvariet så passerar det även ditt eget hus vattensystem och där förekommer det ofta släpp av både koppar, järn och zink. I ett akvarium där man sköter sina vattenbyte kontinuerligt så är inte det här ett problem i de flesta fall då ackumuleringen blir utjämnad - med i ett system med inga reguljära vattenbyte kan det ackumuleras över tid. Framförallt då koppar och zink. När jag började med Tritonmetoden fullt ut så började jag också med RO. Tre stegs RO utan en mixed bed ion exchanger del. På hösten 22 köpte jag en behållare för en mixed bed resin. Se nedan effekten på Si i RO vattnet och efter 12/8 2022 RODI vattnet Hur kan då ett förhållande mellan vattnet ut ur kranen på din hemadress och vattnet ut från vattenverket. Inför öppnandet av Sjöfartsmuseets ny utställning ville vi kunna använda Göteborgs dricksvatten till uppfyllningen av de stora karen (bland anna 400 kubik i det stora) Skulle spara stora pengar för oss. Vi gjorde därför 2 analyser av vattnet ute i systemet i Majorna (läs brandpost) Det visade väldigt bra värden så vi beslöt att använda det. Tur var väl det - efter första uppfyllningen av 400 kubikaren så fick vi tömma igen eftersom det inte riktigt blev tätt. Inför sista uppfyllningen - vilket gjordes via en tapp-punkt inne i akvariebyggnaden fick vi lite panik eftersom våra rörläggare inte riktigt hade fattat vad bara plast betydde för vårt ledningsnät. Typisk begreppsförvirring - vi tydde det som endast plaströr - de tydde det som enbart plastade kopparrör (utvändigt) på vissa ställen. Vi gjorde då en ändring och en test så nära akvariet som möjligt. Nedan syns resultaten för de olika grupperna. Lagt till min egen undersökning i vårt bostadshus som jämförelse Makroämnen Här är det ganska jämt vad gäller år och typ av slutsystem vilket var förväntat Spårämnen Vad som sticker ut här är resultatet för järn och koppar i mitt hus. Bara detta gör att det är olämpligt att bara använda kranvatten hemma hos mig. Dessa ämnen kommer fråm mitt hus rörsystem. Oönskade ämnen Här sticker Al ut ordentligt överallt. Personligen tror jag att det beror på användandet ab Al baserad teknik för att fälla P i vattenverket Sen kommer vi till näringsämnena Fosfor i mitt kranvatten kommer troligtvis från mina kranar ,en vad som är intressant är nitraten. Den kan ju komma från själva sjövattnet (Göta Älv/ Delsjön) men även från den metods som används för klorering (Blanda ammonium med klor= samt sönderfallet av kloraminer i systemet. Kisel kommer från råvattnet. Sammanfattningsvis så tror jag att RODO vatten behövs framförallt när det gäller top off (ersätta avdunstat vatten) och framförallt när in metoden med täta vattenbyte används MVH Lasse MVH Lasse

Nu har det äntligen flyttat in lite liv i akvariet. Jag har satt i en Timor wrasse och en Banggai kardinal, samt en vacker Blood Red Fire Shrimp. Det känns fint att se akvariet börja komma till liv och ta form.

Ytterligare bilder. Tycker jag för första gången lyckats få med hur det faktiskt ser ut i verkligheten på fotona. Hoppas ni gillar !

jag upplevde inte alls samma negativa effekt i karet när jag doserade i ATO:n, som jag gör när jag doserat direkt i karet. detta gör att jag kommer fortsätta dosera i min ATO när jag ska justera parametrar. knäppte några foton idag när jag grejade (kalibrerade om pH elektroden i min alkatronic,)...

Lite bilder från idag. Har vuxit mycket under senaste tiden vilket är kul att se. Har flyttat en mp40 i bakkant så det blåser på baksidan av scapen vilket säkert har kickat igång några av korallerna lite mer. Haft lite brunt/rött i sanden men som lagt sig lite på senaste. Har hittat en kombination med byte av rowa 1 gång i veckan och dosering av lantan 1 gång veckan/ varannan vecka för att inte fosfaten ska krypa upp igen. Och jag slipper då en tråkig vit hinna på glaset. Sen lite ny fisk från @izfisk som trivs som "fisken i vattnet".

Har inte varit så aktiv här på sistone, fullt upp med grejer. Men tog min första helbild på 61-liters karet sedan sommaren. 😀

MVH Lasse

köpte en liten ny korall, så det fick bli lite fler foton.. Ny acropora: lite äldre: får se vad det blir av denna:

Lite halvdanna top down bilder

Dålig på att uppdatera den här tråden men tänkte att det borde vara på sin plats. Allt växer så det knakar, märks nu när man tittar på de gamla bilderna i tråden :) Ni får ursäkta om vissa bilder kan upplevas som dubbletter :)

Från kortsidan men kanske räknas ändå. Mvh Carl

Mer bilder

Hej alla. Det var länge sedan man gjorde något ljud ifrån sig i den här hobbyn, trots att jag inte varit saltvattenslös en enda dag de senaste 13 åren. För det mesta har det handlat om småskaliga och oftast nischade delar av hobbyn för mig sedan jag flyttade hemifrån 2016 till studentboende och i samband med det lade ner odlandet av färgade pinnar. Zoanthus, mantisräkor, musslor, mangroveträd. Perioderna har avlöst varandra. Det har varit ett par flyttar sedan dess också. I samband med att jag för fyra år sedan landade ute i Göteborgs skärgård så bestämde jag mig för att satsa på något större än jag tidigare haft. Det fick bli ett Aqua Medic Armatus XD 375 med måtten 100*65*55 cm. Förutom att det var ett relativt prisvärt akvarium (åtminstone då, det verkar ha gått upp rejält sedan dess) så fastnade jag för djupmåttet på 65 cm, då det alltid har varit den akvariedimension jag värderat högst. I efterhand har jag insett att jag inte är så positiv till hur frontglaset är placerat och avsaknaden av stag och känner en återkommande oro inför framtida läckage (lex Red Sea), men nåväl. Akvariet har under dessa år haft en del toppar och dalar, vilket till stor del har korrelerat med ens egna toppar och dalar. Nu försöker jag få rätsida på det ännu en gång, och tänkte att jag genom att skapa en tråd med planen att föra någon sorts lös dagbok kanske kan lyckas den här gången. I nuläget är akvariet lite av en fosforgruva efter en lång tidigare period av försummelse. De andra vattenparametrarna ligger stabilt inom det normala spannet, så jag är tacksam för att åtminstone bara ha en kamp framför mig. För någon månad sedan började jag med Rowaphos i strumpa och har kunnat se fosfatnivåerna sjunka sedan dess, vilket är glädjande. Samtidigt gör jag antagandet att all min sten är fullproppad av fosfat vid det här laget, men att byta ut den känns inte som ett alternativ. Jag har även stora mängder detritus, och situationen blev inte bättre av att mitt rullfilter (Clarisea) gick sönder för några månader sedan. Jag har dock inga planer på att fixa det i nuläget då det ärligt talat mest var jobbigt att ha att göra med. Min plan nu är att göra om sumpens första sektion till ett litet refugium i stället och går just nu och väntar på att den lilla belysningen ska komma (Tunze Eco Chic Refugium) så att jag kan börja odla makroalger. Dels för upptaget av näringsämnen, dels för syresättning och pH-stabilisering under natten, men kanske främst för nöjet i att ha en separat liten värld inom akvariet där ett annat ekosystem får råda. Akvariet i sin nuvarande form har ett tema av läderkoraller, gorgonior och skivanemoner. Inte nödvändigtvis för att det var den ursprungliga planen, men det är dessa som i slutändan har orkat med mig. Den enda stenkorallen är en Plerogyra sinuosa som har hängt med i många år och har visat sig vara otroligt tålig och förlåtande, och som dessutom utgör akvariets clownfiskhem. Förhoppningsvis blir det lite fler stenkoraller i framtiden. Vad är tekniken som håller igång allt, då? Så här ser det ut på den fronten: Belysning: 1 st Kessil AP9X 2 st Kessil A160WE Circulation: 1 st Vortech MP40 2 st gamla cirkulationspumpar som jag grävt fram i förrådet 1 st Maxpect Jump DC (returpump) Filtrering: Maxspect Jump (skummare, har glömt vilken av storlekarna det är) Aqua Medic Helix (UV-filter) Övrigt: Reef Factory DP4 (doseringspump) Reef Factory Thermo Control (med inkopplad titanvärmare samt fläktar vid behov) Att haka på tåget med Reef Factory visade ju sig vara ett misstag senare i och med deras konkurs. Än så länge lever appen och enheterna kan styras som tidigare, men en dag kanske allt slocknar. Det fick bli min läxa att aldrig någonsin igen köpa produkter som enbart förlitar sig på appar och molntjänster utan att ha en fysisk styrenhet. Doseringspumpen har fram tills nu använts för att dosera Triton Other Methods med, men nu är jag i fasen att gå över till Oceans of Life Reef Basics 5.0. Det är kanske dags att även presentera invånarna i akvariet. Fiskar: 1 st Ctenochaetus tominiensis 1 st Halichoeres chloropterus 1 st Pterapogon kauderni (de var från början fyra, men mobbade helt enkelt ihjäl varandra i tur och ordning) 1 st Pholidichthys leucotaenia 2 st Amphiprion ocellaris 2 st Chrysiptera parasema 1 st Oxycirrhites typus 1 st Cirrhitichthys oxycephalus 1 st Pictichromis diadema 1 st Scartella cristata 1 st Acreichthys tomentosus 1 st Cryptocentrus leptocephalus Kräftdjur: 1 st Alpheus bellulus (i symbios med C. leptocephalus) 1 st Lysmata debelius X st Calcinus minutus 1 st Calcinus gaimardii 1 st Calcinus elegans Snäckor: X st Trochus histrio 5 st Turbo brunneus 3-5 st Monetaria annulus 1 st Scutus unguis 1 st Cerithium nodulosum 1 st Strombus/Conomurex sp. Tagghudingar: 1 st Tripneustes gratilla 1 st Ophiolepis superba Som avslut kommer lite bilder tagna nu denna eftermiddag. Det återstår att se hur duktig jag blir på att uppdatera här, men det var i alla fall ett livstecken från mig. Jag passade även på att skicka iväg en slant till Saltvattensguiden, det finns mycket nostalgi kopplat till den här sidan för mig och det är kul att se att den fortfarande har hängt kvar.

Hej alla! Nu är tävlingen “Roliga misstag” avslutad och det är dags att presentera vinnarna! 🎉 Först och främst vill vi säga stort tack till alla som deltog. Det har varit riktigt roligt att läsa era bidrag och se alla misstag, lärdomar och igenkänningsfaktorer från hobbyn. Det är precis sådant här som gör forumet levande. Vi vill också rikta ett stort tack till Salt i Väst som sponsrat tävlingen med fina priser. Vinnarna är: 🥇 1:a plats: Adam Pris: 1 st korall från Salt i Västs egna odling + goodiebag med “Oceans of life”-produkter + ICP-test 🥈 2:a plats: Carwal Pris: Goodiebag med “Oceans of life”-produkter + ICP-test 🥉 3:e plats: Ted Pris: ICP-test Stort grattis till Adam, Carwal och Ted! 🐠 Vinnarna kommer att kontaktas via privata meddelanden för insamling av kontaktuppgifter, och Salt i Väst kommer därefter att hantera prisutdelningen. Tack igen till alla som deltog och gjorde tävlingen rolig!

Pincettfisken är en av de svåraste fiskar när det gäller foder. Den är byggd för att stoppa in sin näbb i ett hål och suga upp maten - inte för att ta mat i vattenkolumnen. Ett knep jag använt är att förlänga en spruta med ett grönt så kallat luftrör. Sedan fyller jag sprutan med upptinad djupfryst vuxen artemia. den är mjuk och inte hård som mysis. Mer likt den naturliga födan för pincetten. Om man triggar fisken att äta från den här mackapären i karantänen eller i adaptionsboxen så är mycket vunnet senare om den placeras tillsammans med snabba och matfriska fiskar Mackapär Video - 4K MVH Lasse

Okej, vi kör lite helhets bilder så ni får en överblick hur det ser ut idag. Jag har inget tålamod att redigera och finputsa bilder. Så jag drar bara av dem på måfå, så har överseende med resultatet. Har fått hjälp av Emil (tack min vän😍) med en app som det blir jätte fina bilder med. Jag kommer inte riktigt överens med appen och orkar inte lägga tid på det. Men jag lägger mer fokusera på hur det ser ut i verkligheten 😃. Tycker det är maffigare med större kolonier än många små. Men gjorde mig av med några jätte stor för ca 1 år sedan av olika skäl. Har några jätte bra vänner i hobbyn som försett mig med nya. (Ni vet vilka ni är). Eller rättare sagt... vi brukar byta med varandra. Har inte bestämt mig ännu vilka som ska få blir riktigt stora center piece:es ännu. Hos mig spelar det ingen roll om det är en svindyr och ovanliga korall. Jag uppskattar en Green slime och Joker lika mycket som en Holy grail osv.... Men i början av min hobby karriär så var det bara exklusiva fraggar som gällde. Vet inte hur mycket pengar jag lagt ner från sidan ....https://www.whitecorals.com/ Var den bästa sidan för 10-15 år sedan tyckte jag då. Kommer ihåg när vi satt hemma hos @runstenen den dagen i veckan och vänta (onsdag 20.00?) när dem la upp nya koraller på deras hemsida. Så man kunde beställa dem finaste först/direkt. Skulle vilja ha lite mer öppna grottor som förut. Men allt har vuxit ihop och så fort man skaffar en ny korall så stoppar man den där det finns ett litet hål. Lyx problemet återkommer 🤣.

roar mig med lite med dokumentering innan jag börjar avveckla för flytt alltid skoj har jag märkt att kunna titta tillbaka. "LR Blood Moon" lite bättre bild min favorit "LR Gold/Rose spathulata" "LR Angel Eyes"

Tillbaka till PVC knaset 😳. Gick lite overkill på det (också). Vill tacka Emil Persson som jobbade på Företagsakvarium på den tiden. Jag hade noja på att alla kulventiler och unionskopplingar skulle vara av samma fabrikat. Emil hade sånt tålamod och var så hjälpsam med alla mina beställningar. Blev dubbla 50mm rör + 2 st akutrör. Något jag är nöjd med är mina överrining balkonger. Eftersom jag valde att bygga två st, så är det helt ljudlöst. Ända nackdelen med det är att flödet blir mindre och mycket skit hamnar på botten av balkonger. Testa förut att ha en extra pump som blåste runt allt, men av flera anledningar så sluta jag med det. Blev dessutom riktigt snyggt när jag byggde in dem med vit pvc-foam skivor. Hade också lite fantasi när jag byggde mina Dorso. Har aldrig sett någon annan som gjort dem på det här sättet. Tanken var att det skulle bli så tyst som möjligt, och är väldigt nöjd med resultatet.

Enkel men genial lösning om du inte har en 3d-printer eller vill köpa något färdigt. Förmodligen gammal tanke, jag blev dock så löjligt nöjd att jag kände att jag behövde dela med mig 😅 Två hål i en gammal, stel, skarvbit slang. Sitter som berget och går att expandera för hur många kanaler som helst 👍

Ikke det beste bildet

Ny sändning från Indonesien, välkomna till webshoppen och titta! https://korallfisken.se/ Mvh Roland

Bilder från idag , MVH Lasse

dagsfärsk helbild.