Christian J

Jag vet inte vad originalkontakten kallas, och tyvärr sitter min lite för långt in för att kunna inspekteras... Om du kan tänka dig att kapa sladden borde det mesta funka, t ex vanliga kontakter för taklampor, sockerbitar, eller (om du kan löda) ett par audio-kontakter.

Fast i mitt kar är trådalgerna nu helt nerbetade av kirurgen, men snäckorna bryr sig inte ändå. Däremot uppehåller de sig som sagt gärna på rutorna, och även på stenar med kalkalger. Kanske de inte kommer åt gröna trådalger som växer inifrån porerna på bar sten (jämfört med kalkalgers släta yta). En sjöborre är kanske bättre på djupgnagande. Ja problemet är sedan att man inte ser om en snäcka dött någonstans i inredningen förrän det är försent, det är väl egentligen bara de som sitter upp och ner eller på vertikala ytor som man kan vara säkra på är vid liv. Vissa arters skal är kanske anpassat för sjögräsängar och kan fastna mellan stenar och koraller, medan andra arter kan navigera på sten men inte vända sig i sand? Några av mina senaste har stannat 10cm ut på sandbotten och gömt sig i skalet. Frågan är varför de väljer att gå ut på sanden om de inte klarar sig där? Ja för 20 år sedan hade jag inga snäckor alls (fanns de ens att köpa då?) och inga algproblem heller, en kirurg och/eller eremit räckte utmärkt.

Jag tror aldrig jag sett mina algätande snäckor (flera olika av de vanliga arterna) äta trådalger. Däremot brukar de äta filmalger på rutorna, men det gör ju ingen större nytta eftersom man ändå måste göra rent det mesta av rutorna med algskrapan ändå. Ibland dör dessutom snäckor utan att man märker det, vilket kanske leder till störningar av vattenkvalitén. Så hur nyttiga är snäckorna egentligen?

Det stämmer förutsatt att det finns tillräckligt med höjdutrymme i sumpskåpet, men det är nog inget problem i det här fallet.

Ja, bara nitraten vad jag vet. En DSB i visningskaret kanske ger en intressantare bottenfauna (maskar, kräftdjur mm) om man gillar sånt. Automatisk påfyllning av sötvatten bör normalt ske i visningskaret, inte sumpen, annars bildas det en hävert som tömmer hela förrådsbehållaren. Har läst att Chaetomorpha inte producerar sporer, till skillnad från Caulerpa.

Tror du det beror på algväxten eller detritusen, eller båda? Man kanske även bör placera skummarens intag så den inte skummar bort alla podsen... Kan inte minnas att jag såg några inuti min ATS (pga de små hålen eller turbulensen?), men i en sump som stod mörkt förökade de sig åtminstone lite grann.

Vet inte. Tanken är att syret en bit ner i sanden skall förbrukas (för DSB i visningskaret brukar det sägas att det krävs minst 10cm sandtjocklek för det), på så vis tvingas bakterierna börja bryta ner nitrat till syre och kvävgas för att täcka sitt syrebehov. För att inte nytt syre skall tillföras uppifrån måste vattengenomströmningen i DSB:n vara minimal/obefintlig (mer nitrat tillförs genom diffusion antar jag). En stor nackdel med DSB i visningskaret är allt utrymme sanden tar upp, plus att det kan störa djuren om man rör om så att bakterier virvlas upp. Hur bra en hink i sumpen fungerar vet jag inte, har aldrig provat någon form av DSB själv. Man har förmodligen bättre uppsikt över en algodling/refugium, så att man ser om algerna börjar växa konstigt, och man kan även styra effekten med antal ljustimmar. Dessutom tas ammonium och koldioxid upp samtidigt som syre produceras (om man har ljuset på nattetid i refugiet balanserar det fotosyntesen som äger rum i visningskaret dagtid). En nackdel kan möjligen vara om algerna konkurrerar med korallernas zooxantheller om spårämnen, jag tror det diskuterats i andra forumtrådar. Ja det är en risk om man är oförsiktig, jag råkade själv ut för det för ett par år sedan då jag lät min ATS (algae turf scrubber) fortsätta gå i ett kar som jag inte matade i. Efter ett tag slutade trådalgerna växa inuti ATS:en och byttes ut mot cyano, har för mig att de därefter även dök upp i resten av karet. Men som sagt om man minskar ljustiden så borde inget sånt hända.

Många metoder kommer och går periodvis, DSB exempelvis har väl varit omodernt ett bra tag. Sen diskuteras det som alltid flitigt vad som egentligen sker med olika metoder, om de verkligen håller vad de lovar, eller om det finns biverkningar på sikt. Enklast är förstås att göra som andra, iaf förutsatt att man vill hålla samma typ av djur. Låter rimligt. En DSB i visningskaret är väl tänkt att innehålla en massa smådjur som äter upp detritus. Sumpvarianten jag föreslog är mer tänkt att inte tillföras detritus, utan enbart nitrathaltigt vatten. Här är en gammal diskussion: DSB in a bucket for nitrate control (har inte läst den själv på flera år). En annan filtermetod jag gillar är algfilter, eftersom de tar upp både ammonium, nitrat och fosfat. Det finns några kompakta varianter på http://www.santa-monica.cc/ t ex DROP- och SURF-modellerna även om priset är lite högt. Se till att du kommer åt att sköta utrustningen, både att tömma skummarkoppen och rengöra hela skummaren. Om du använder osmolator, se till att den inte kan orsaka översvämningar om t ex ytavrinningen skulle blockeras.

Om returledningen mynnar ovanför vattenytan bör det inte kunna bli någon returhävert, nackdelen är eventuellt plaskande (beroende på starkt flödet är). Möjligen skulle man kunna låta vattnet rinna längs en öppen "rutschbana" ner mot vattenytan. På skissen ser man vad som verkar vara små lufthål i U-kröken på ledningen, det kanske också skulle kunna fungera men risken är att de växer igen med alger/kalk (plus eventuellt skvättande och saltavlagringar). Även strömavbrott eller pumphaverier kan orsaka bakåthävert...

Sen beror det förstås på vad man har för djur också, om man t ex håller snabbväxande SPS med "ultralåga" näringsnivåer i vattnet (för utfärgningens skull) så måste man kanske hålla koll ofta så korallerna inte svälter. Nej behåll skummaren, den är bra även av andra orsaker (t ex vädra ut koldioxid nattetid, vilket medför stabilare pH). Dessutom är det effektivare att låta skummaren ta bort ammonium och annat än att låta bakterier omvandla det till nitrat. För nitrifikation kanske ja, men denitrifikation äger rum just i de syrefattiga delarna av stenen. Frågan är om du ens behöver mer nitrifikation? Det finns lite olika skolor angående detta, förespråkarna menar väl att användaren gjort fel på något sätt t ex stört DSBn. Principen är dock att nitrat ombildas till kvävgas, som försvinner ut i luften. Bara om de är igenslammade. Det kanske kan vara bra med ett förfilter, eller hänga dem i ett nät över botten. Den ser väldigt stabil ut, men finns det något som skyddar mot knuffar i sidled (förutom väggen förstås)?

Levande sten tar inte bort fosfat, bara nitrat. Det som tar bort fosfat är t ex vattenbyten, fosfatremover, kolkälledosering, kalkvatten, koraller och alger. Tvärtom, jag tror många (inklusive jag själv) oroar sig för mycket över något värde, och gör sedan en massa justeringar som gör mer skada än nytta. Lägg till det att många tester visar fel redan från början. Varken fosfat eller nitrat behöver vara någon katastrof i lite högre värden, jmf tråden Guess the fosfate level (9,5ppm nitrat och 1,24ppm fosfat). För effektivare nitrifikation, javisst (fast siporax är nog ännu bättre än filtermatta). Men om ett nitrifikationsfilter konkurrerar med skummaren om ammoniumet kanske det teoretiskt leder till mer nitrat. Du kan även skapa ett billigt denitrifikationsfilter i sumpen med en djup sandbädd, t ex en behållare med minst 10cm sand eller Siporax och inget aktivt flöde genom. Detta sägs minska nitrat men ej fosfat. Vet inte vilken sort du menar, men jag är skeptisk...

Ja och ta även med sanden, men jag ser ingen större nytta med sand i sumpen. Sand och levande sten fungerar nog lika bra som bakteriesubstrat i både sumpen som i visningsdelen. Å andra sidan finns det effektivare reningsmetoder, t ex Siporax, nitratfilter eller algreaktorer. Jag tror inte att en sump i sig renar bättre, utan syftet är främst att dölja teknik. Dessutom är många skummare och andra tillbehör byggda för att stå i en sump, så man får mer valfrihet i utbudet. Nej i ett vanligt innerfilter sker enbart nitrifikation (ammonium > nitrit > nitrat) pga den goda syretillgången. I de syrefattiga delarna på levande sten sker dessutom denitrifikation (nitrat > kvävgas). Vad jag vet räcker enbart skummare och levande sten för att inte ammonium skall vara ett problem, så du kanske klarar dig utan filtret oavsett (beroende på storlek på skummaren och mängden mat). Sätter du i mer levande sten kommer däremot nitrathalten att stiga långsammare eller rentav sjunka. Men jag skulle ändå inte rekommendera mer sten enbart för vattenreningens skull, använd istället så mycket som du tycker ser fint ut och lös nitratfrågan på något annat sätt (finns många olika).

Annars kan du alltid doppa stenarna i en hink med vatten då och då...

Saltvatten i sig är nog inget problem om lådan är livsmedelsgodkänd (som Ikeas källsorteringslådor). Jag tänkte mer på att många lådor är väldigt tunna och saknar förstärkningar, så botten och sidorna kanske bågnar för mycket. Kanske Ikeas funkar, här är annars ett par jag själv funderat på: https://kalls.se/produkter/forvaring/lador-backar/plastlador/eur-lador/ http://www.nordiskaplast.se/sv/produkter/forvaring/forvaringsbox-strongbox-55l/ Om häverten bryts direkt är det inget problem, vattenvolymen som är kvar i själva rören är väldigt liten. Men om vattennivån i visningskaret måste sjunka en hel centimeter innan häverten bryts så rinner det tillbaka mycket mer. T ex om visningskaret är 200cm långt och 60cm brett, och vattennivån sjunker 1cm, så rinner det tillbaka 12 liter. Hur ytavrinningen beter sig beror helt på konstruktionen, men jag tror att de brukar upphöra nästan genast. Nej även en mindre skummare gör åtminstone någon nytta, både för vattenreningen och gasutbytet. Det stämmer, möjligen med undantag för att det tar längre tid för en stor vattenvolym att hinna passera genom en skummare. Tunze använder t ex olika storleksrekommendationer för sina skummare beroende på belastning, men jag vet inte hur Bubble Magus resonerar. Kanske @stigigemla eller någon annan vet mer. Just de djuren behöver ingen särskild belysning alls, du kanske rentav kan behålla T8-rampen så länge? Snäckor äter visserligen alger, men de har bara måttliga krav på belysning. Även vattenreningen kan vara ganska enkel beroende på hur mycket du matar. Har du ett refugium med algodling kanske du rentav får näringsbrist vilket lär gynna oönskade alger som dinoflagellater eller cyano(?).

Ja Lymphocystis kan kanske ge liknande prickar (men oftast ser det ut som klumpar), jmf http://edis.ifas.ufl.edu/fa181 Mitt förslag är att regelbundet ta bilder på fisken så att du kan se om prickar försvinner eller om det kommer nya (se bara upp så du inte förväxlar partiklar i vattnet med prickar på fisken). Är det Cryptocaryon skall en enskild prick inte finnas kvar mer än ca tre dygn, är det Lymphocystis stannar de betydligt längre men kan eventuellt ändra storlek. Tror inte man kan dra några säkra slutsatser enbart av det.

Hejsan! Enklaste sättet att hålla nere kostnaden är förstås att välja ett mindre kar, särskilt priset för belysning pumpar och skummare påverkas mycket av storlek. Samtidigt behöver enklare djur inga avancerade varianter av ovanstående. Nya LED-belysningar utvecklas ständigt, så avvakta gärna med dyra inköp av sådana. Eventuellt skulle du kunna börja med en begagnad T5-lysrörsramp (4-6x80W med bra reflektorer?) eller metallhalogenbelysning (2-3x250W?) tillsammans med billiga streampumpar. Om du kan tänka dig en skummare inuti karet (t ex Tunze 9012) kan du hoppa över sump helt. Annars verkar skummaren du har nu (Bubble Magus Curve 5) vara rekommenderad för 500 liter, det räcker säkert utmärkt för enklare djur även i 720+54 liter, särskilt om du odlar alger i refugiet och gör vattenbyten. Ovanstående är egentligen all dyr utrustning du behöver, men en automatisk vattenpåfyllning kan vara bekvämt. Genom den kan du även tillsätta kalkvatten om du har måttliga mängder stenkoraller. Längre fram kan du byta kalkvattnet till Balling-lösning och doserpumpar om du har mycket stenkoraller. Med bara mjukkoraller behövs inga kalktillsatser. Kan inte kommentera detaljkonstruktionen av sumpen, förutom att du måste vara försiktig med översvämningsrisken vid olika tekniska haverier (finns mycket skrivet om detta). Se upp så refugium-plastlådan från Ikea tål vattentrycket under längre tid utan att spricka (det finns annars förstärkta plastlådor). Om du tänkt använda refugiumet som karantän behövs kanske UVC-sterilisering så inte smitta förs vidare till visningskaret, alternativt någon form av vattenrening till refugiumet (t ex en liten skummare) om du tänkt stänga av vattenflödet till det under karantänstiden (fast kanske algerna räcker till det?).

Det blir ju en extra kraftig upp/ned-rörelse istället, fungerar inte det lika bra för korallerna? Exakt i mitten av karet däremot är det väl nästan helt stilla, det är ju därför det rekommenderas att placera ytavrinningen där.

Ja tanken är väl att simulera bränningarna på en revkant, men frågan är hur många koraller som egentligen trivs i riktiga bränningar i naturen? SPS med kraftiga grenar kan ju tåla starka vågor, men många andra arter skulle helt enkelt slås sönder. Min gissning är att kraftiga SPS trivs där just för att vågorna medför minskad konkurrens om utrymmet, inte för att korallerna egentligen gillar vågorna. Ett annat exempel är gorgonier och mjukkoraller som kanske växer i starka tidvattensströmmar eftersom det passerar mer plankton där, inte för att de egentligen behöver stark ström i sig. På de flesta sandbottendyk jag gjort i Röda havet har det varit påfallande lugna vågrörelser och knappt någon ström alls, men ändå fullt av koraller. Samma sak kan man ibland se på dykvideos, studera särskilt de långsamma rörelserna hos anemoner, mjukkoraller och detritus/plankton (en nackdel med resonansvåg i akvarium är att vågorna blir betydligt kortare och snabbare än i naturen). Jag har använt samma pulstid på båda pumparna (alternerande), men låtit maxstyrkan på den ena vara 100% och den andra 80-90%.

Är det ett sånt program som ändrar styrkan slumpmässigt på en konstant ström? Tanken är kanske att de långa intervallen skall kollidera med de kortare och skapa turbulenta kollisioner i vattnet. Jag tror inte det har några enorma fördelar för djuren isf. Jag har ibland haft en resonansvåg med två pumpar, där den ena är körs lite starkare än den andra. På så sätt har det både blivit resonansvåg (bra för vattnet runt enskilda polyper) samtidigt som hela vattenvolymen i karet långsamt flyttat sig runt (bra för skummare och andra filter). Jag har även testat resonansvåg med en pump i taget, så att hela vattenvolymen byter riktning efter någon timme, men det är nog ganska onödigt. Nackdelen i båda fallen har varit ökat oväsen från ytavsuget, och att osmolatorns sensor hamnar över vattenytan i visningskaret när man stänger av resonansvågen (det senare gäller inte om man har sensorn sumpen). Här är förresten en artikelserie om vattenrörelse: https://www.advancedaquarist.com/2006/6/aafeature2 https://www.advancedaquarist.com/2006/8/aafeature https://www.advancedaquarist.com/2006/9/aafeature2 https://www.advancedaquarist.com/2006/11/aafeature https://www.advancedaquarist.com/2007/1/aafeature --sista delen förordar gyreströmmar men nämner ingenting om resonansvågor, kanske inte Tunze Wavebox hade blivit känd då?

Jag vet inte hur bra själva programmen är, men olika typer av vattenrörelse tror jag kan göra stor skillnad. Bland annat påverkas växtsättet hos tunna/förgrenade koraller, jmf http://journals.plos.org/ploscompbiol/article?id=10.1371/journal.pcbi.1002849#pcbi-1002849-g001 ("uni-directional current tends to facilitate asymmetrical growth response resulting in colonies with branches predominantly developed in the upstream direction"). Kanske även vågor och turbulens är skonsammare även för SPS-polyper än längre perioder av konstant tidvattenström (eller är det tvärtom?). Med resonansvågor bör sanden ligga ganska stilla, just för att vågor inte har någon riktning. Det finns även de som menar att resonansvågor lyfter upp detritus i det fria vattnet så att den kan transporteras till t ex ett filter, men det har jag inte lyckats så bra med hittills. Resonansvågor leder även till vattenrörelse i hela karet, medan ett konstant flöde skapar zoner med starkare och svagare vattenrörelse (detta kan kanske vara både bra och dåligt, beroende på vilka djur man har).

Här finns fler förkortningar: http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?t=1672798 Levande sten har fraktats fuktig från korallrev, det är därför olika smådjur ibland överlever transporten och inkörningen. Men att koraller växer upp från levande sten får ses som en glad överraskning, vanligen får man köpa korallerna. Med död sten bör man tillsätta bakteriekultur får att få igång en bakterieflora. Nackdelen med det är att det frigörs väldigt mycket fosfat och annan näring från stenen, vilket leder till en trådalgexplosion om man inte har tillräckligt mycket algätande djur. Timingen är ganska viktig här: sätter man i djuren för tidigt (innan bakteriekulturer etablerats) så kommer de att förgiftas av ammonium, väntar man för länge tar trådalgerna överhanden. De flesta saltvattensbutiker brukar ha. Annars finns det butiker utomlands som skickar till Sverige, t ex whitecorals.com (deras levande sten är inte inkörd/kurerad, vilket medför riskerna jag nämnde ovan medan döende biomassa på/i stenen bryts ner).

Ja det skall var μm, det blev något fel när jag kopierade ur PDF-filen som i sin tur verkar vara inskannad (samma artikel verkar finnas i mer lättläst format på andra siter men den här var den enda jag hittade som var gratis). Här är direktlänken igen: https://www.academia.edu/11245425/Flow-dependent_herbivory_and_growth_in_zooxanthellae-free_soft_corals Åtminstone om de inte är för snabba...

De hade jag helt missat, tack! Intressant teori av Charles Matthews om infektioner. Olika arter/stammar av bakterier kan ju vara både nyttiga och farliga även hos människor. Just det ja, Wijgerdes artikel nämnde även Fabricius' upptäckt att Dendronepthya kan fånga små mängder zooplankton: "Zooplankton capture is selective for weakly swimming bivalve and gastropod larvae, and contributes less than 5% to the corals' growth and energy demand, at least in terms of organic carbon. ... Even though zooplankton does not seem a relevant food source for Dendronephthya corals in terms of organic carbon, it may provide essential nitrogenous components for growth, such as specific amino acids and proteins (see discussion)." --så kanske ett blandat kar med snäckor kan hjälpa bidra med extra näringsämnen, medan svampar och andra koraller håller ner mängden skadliga bakterier? Fabricius skriver förresten en hel del intressant om plankton, tydligen fångas inte mycket cyano: "Very few cyanobacteria (size, < 3 pm) were observed, although their numbers and biomass in the ambient water greatly exceed those of eucaryotes." Angående zooplankton: "In contrast to the high intake rates of phytoplankton, we found very little zooplankton prey in the polyps of D. hemprichi in the field ... The prey consisted mostly of small (mostly < 700 pm body length) planktonic bivalves, copepods, and gastropods. The Chesson selectivity coefficients indicated a preference for bivalves and gastropods, while copepods were underrepresented in the gut samples. ... Besides the above-listed taxa, ostracods, amphipods, tintinniids, polychaetes, and fish eggs were found in the coelonterons. These were mostly small and slow-swimming individuals. Items <300 pm were often captured and taken up within 10-20 s. Attempts to capture items >750 pm were almost never successful, although in these cases all eight tentacles of D. hemprichi were involved, and the zooplankton items escaped after a mean contact time of 50 s. There were no signs of paralysis even in prey held by the tentacles for several minutes or captured two or three times. "

Tim Wijgerde verkar ha varit väldigt ambitiös med fodret men lyckades ändå inte hålla dem mer än några månader (förutom en koloni --hur gick det med den sedan?). Misstagen han eventuellt gjorde i första försöket var att ta upp korallerna ur vattnet, och kanske att låta för mycket detritus samlas. I andra försöket upptäckte han parasitiska snäckor. Katharina Fabricius studie från Röda Havet nämner för övrigt att Dendronepthya kan växa upp till 30cm höga kolonier på bara några månader, vilket jag tycker låter nästan fysiskt omöjligt för en NPS som bara kan fånga smått foder.

Det där låter nästan som om de har en viss anpassningsbarhet vad gäller typ av foder: i avloppsvatten borde det väl främst finnas bakterier och näringsämnen, medan tidvattenströmmar bör föra med sig mycket plankton (och de näringsämnen som plankton lever av?). Eller finns det även mycket bakterier i tidvattenströmmar? Frågan är om de tål gifter från stenkoraller i ett akvariums begränsade vattenvolym. Kanske de även är känsliga för svampar och andra NPS. Fast det är stor skillnad på olika tropiska arter, t ex Tubastrea är väl inte omöjliga? Kanske även olika arter av Scleronephtya, Dendronepthya mfl skiljer sig inbördes, det skulle hypotetiskt kunna innebära att en akvarists erfarenheter av en Dendro-art inte nödvändigtvis gäller för alla dess släktingar. Har du möjlighet att undersöka om de verkligen tar upp specifika foderpartiklar på något sätt, t ex genom att "färga" fodret?