Lasse

Höga bariumvärden - se här GFO är lika med järnbaserad fosfatfällningsmedel MVH Lasse

Fungerar karet bra och du är nöjd så skulle i alla fall inte jag jaga värden. Så länge du inte kan se något negativt med ditt nitratvärde - vad det nu är - så skulle åtminstone inte jag bry mig. Jagar du näringsvärde för mycket så kommer du få andra problem - tro mig. Det finns en regel som jag försöker följa - if not broken - do not fix it! Jag mäter inte varken fosfat eller nitrat. Endast kalcium och alkalinitet - och i bland magnesium. MVH Lasse

Som man brukar säga - bra saker händer inte fort i den här hobbyn @wrangDet är fri frakt men därmed också lång leveranstid. Upp mot en månad så det tar tid att få fram dem. Priset var ju dock ganska bra. MVH Lasse

Nu skickade jag in en beställning på 2 sådana här (Plant Grow LED Floodlight Full Spectrum 380-840nm High Power 10W ) - måste vara något liknande som dina 3 wattare Peter Kanske ngt för dig också Wrang MVH Lasse

I mitt svar om det gick att använda biopellets/reaktor förutsatte jag att Emil skulle köra den anaerobt (utan syre) Det är ju detta hela tråden har handlat om. Då blir biopelletsen en kolkälla för denitrifikationen på samma sätt som i aqua Medics denitrifierare. Jag har inte blandat några begrepp. Saker och ting går att bygga om. MVH Lasse

Givetvis går det att använda en biopelletsreaktor med biopellets som rent denitrifikationsfilter. Se bara till att det är syrefritt. Bakterierna har inte läst på det som skrivits om biofilterpellets och deni balls. De är fräcka nog att sno den kolkällan som finns tillgänglig och använda den till det de behöver. De gör en abrovinch helt enkelt MVH Lasse

Eller så låter man vattnet i DSB:n strömma sakta nerifrån och upp. Sen är det en fråga om belastning - inte hur stort kar du har. Matar du mycket - större DSB - matar du lite - en mindre DSB MVH Lasse

Väljer du det så måste du ha först en intern cirkulation som är kraftig - för "tumblingen" och sedan troligtvis en doserpump för doseringen av vatten. Men i detta fall så skiljer det sig inte så mycket från den konstruktion som Jonas har. MVH Lasse

Jag tror inte själva ytan spelar så stor roll. En utveckling av DSB:n har varit RDSB - det vill säga remote deep sand bed. De första som konstruerades var bara hinkar där vattnet fick passera och de fungerade bra. Att ha DSB i sumpen - eller som jag har den i ett fack på baksidan av visningsdelen är en typ av RDSB. Min yta är ca 12 dm2. men djupet är ca 25 cm. MVH Lasse

Det är exakt den kombon jag funderar på faktiskt. Just nu kör jag med 2 st 17 watts hybrid multi chip (4*660,4*630 och 1*460 nm) samt 1 multichip 9*660 nm. Jag driver dem med halva maxströmmen så det är ca 24 watt. Inte helt nöjd och fungerar på att lägga till två 10 watts arbetsbelysningar när jag hittar rätt storlek. MVH Lasse

Kan fungera bra. Jag kör med ca 95 % rött och lite blått men är inte nöjd. Det behövs fler färger MVH Lasse

Jag följer dig tätt i hälarna. Du är ju uppe i 12030 nu MVH Lasse

De som sitter i PS eller ATI. De borde väl ha reservdelar till sina armaturer Är det måsvinge som du letar efter? Triton i Stockholm har - Herkules borde ha MVH Lasse

Försöka att klara upp det här. De gula är för att styra belysning och annat styrbart som kräver 1-10 V signal (L1-L6) De röda är deras gamla interface för att styra Power bars och doseringspumpar (det innan PAB interfacet S1-S8) Bägge dessa använder en Rj12 kontakt och 6 polig telefonkabel De svarta är dina PAB anslutningar. Du kan gör två linor. PAB skall alltid kopplas i serie - ALDRIG i en cirkel. Du kan placera datorn i ena änden eller någonstan i kedjan. Lägger du datorn längst ut så tar du exempelvis den övre PAB anslutningen - drar en vanlig RJ45 kabel (standard närverk för datorer) till din första PAB device - låt oss säga en 5:1 Power bar. Sedan går du med en ny kabel från den och till nästa PAB device - låt oss säga en doser 2. OSV Innan du börjar så är det viktigt att uppdatera Firmware. Börja med att hämta ner senaste kontroll center till din PC. Anslut din dator via den medföljande USB kontakten (till din PC -> profiluxen). Om du inte får kontakt med din profilux kan du behöva ladda ner en fil (och installera den på din dator (PC)) Troligtvis den här - ibland kan den här krävas Uppdatera inte via LAN utan använd den medföljande USB kabeln När du uppdaterat din profilux till senaste firmware så är det dags att göra det för varje PAB device - om det behövs. Måste ske med bara 1 inkopplad Har du svårigheter med det här - kontakta mig via PM - jag kanske kan hjälpa dig på distans MVH Lasse

Men snälla - "plockepin" effekten blir väl inte mindre för att flödet är diskontinuerligt? Då uppstår ju de syrefria fickorna snabbare och du får en batchkörning - en metod som är vanlig inom reningsverkstekniken där man kör i batcher av syre rikt - syrefritt. Fungerar utmärkt. Du kan ju strypa utgående ledning med en kran så att pumpen får gå emot ett mottryck och du kan reglera flödet Kanal bredvid kan ju fungera men kan vara svår att styra. "polckepinnet" fungerar ju lite på det här sättet - vattnet väljer lättaste vägen och blir en labyrint för tät - då tas en annan vägs - osv. Jag har inte provat men det kan ju gå att sätta en by pass på utgående ledning så att pumpen pumpar tillbaks en del vatten till insuget - en del går till karet. Då får man en liten genomströmning och resten av vattnet recirkulerar i filtret. Styrs av två ventiler - kan vara bra att använda membranventiler i detta fall. Jag uppfattar tråden så att Emil ville veta möjligheterna att använda ett större ytterfilter för denitrifikation och söker möjligheter att få det fungera med detta. Han ville också ha svar från de som hade provat liknande uppsättningar. Detta är utgångspunkten för mina svar. Om det är förvirrande att jag håller mig till ämnet så får det väl vara så då. Om någon frågar mig om hur man äter äpplen på bästa sätt så brukar jag inte svara - ät päron - det är den bästa frukten. MVH Lasse

Läs rätt - det jag skrev var att fler som märkt den initialt nedgående redoxpotentialen när väteperoxid tillsätts. Jag själv märkte det idag när jag laddade om oxydatorn och spillde lite direkt i. Men det kan ju ha varit en Zebra som kom runt hörnet. Att min redox inte uppför sig som väntat är min observation - vet inte om någon annan sett detta. Jag orkar inte leta på reef2reef nu om den initialt sänkande effekten av H2O2 tillsättning - men det finns rapporter om det och i de trådar jag läst är det ett axiom att så är fallet - sedan går redoxen upp som förväntat efter den initiala sänkningen. I denna tråd finns en del intressant om det. Nånstas på sid 14 - 15 finns en del.

Jag har reproducerat försöket och jag har för närvarande extra folk i lägenheten (3 personer) så jag kör skrubbern dygnet runt för att se vad som händer. Det är regnigt här så alla fönster är stängda. Till skillnad från dig så behöver jag inte förstå saken in i minsta detalj - det räcker med att tillräckligt många rapporterat samma händelseförlopp skilda från varandra för att jag skall börja fundera på detta. Bra att ha en teori - men ibland måste man tro på verkligheten också. Det är så ny kunskap bildas. MVH Lasse

Jag har kört liknande uppställning men använt stillaliggande kalldnessmedia och kört flöde på ca 4 - 6 kubik i timmen på en volym på ca 500 liter media. Detta innebär att du skulle kunna köra ca 8 - 12 gånger din volym media. I dessa körningar har jag heller inte använt någon extern organisk kolkälla men jag har kört in en massa slam i reaktorerna så det är en intern produktion av snabb organisk kolkälla. Jag tror att om du doserar in din kolkälla vid filtrets insug så kan du använda de vanliga doseringar för kolkälla i "öppet" vatten. Jag skulle i alla fall starta där. det är inte nödvändigt att dosera inne i filtret - sätt doseringen i insuget så det mesta av den snabba organiska kolkällan sugs in. En doserpump underlättar men är inte nödvändig. Se bara till att du släpper ut vattnet i ett område där du helst luftar. Det är heller inte nödvändigt med intern cirkulation om du använder rörformat media - se nedan. Varför är rörformade media (som kalldness, siporax och Eheim makaroner) bättre än biobollar och annat material. Det beror på det plockepinn av kanaler som bildas. Flödet genom mediat blir inte laminärt utan kommer att ömsom gå snabbt, ömsom långsamt. du får olika vattengenomströmningar i varje litet rör. Varje acceleration och följande retardation av flödet kommer göra att bioflock rivs bort och sedimenterar där flödet minskar. Lågt flöde innebär syrefrihet. Om du läser på reef2reef så finns det en produkt i USA som bara är ett stort poröst block som folk lägger i sumparna och rapporterar sänkta nitrathalter och stabila förhållande. Jag har inte provat det men jag har provat rörformat media i olika applikationer - och det fungerar i betydligt högre flöden än 1 - 2 liter i timmen. Det är också en fråga om hur mycket snabb organisk kolkälla du tillsätter. En liten detalj som är intressant är att om du har lite högre nitrathalter (> 30 - 40 ppm tror jag) så skall du hålla utkik på din alkalinitet. Får du en oväntad förhöjning av alkaliniteten så är det oftast ett tecken på att din denitrifikation kört igång. Nackdelen med detta system är att förr eller senare så blir det täppt. En rengöring behövs men gör då bara rent delvis - lämna mer än halva slammet kvar. MVH Lasse

Varför inte välja en kombination av 1 och 2? Från det stora karet - Ett returrör med hävertprincip (med membranventil) ner till kar 2 - en hävert (membranventil) direkt till sump. En nöd ledning direkt till sump och ett tillopp. Undre karet. Hävert retur och katastrofretur. Men även en möjlighet att koppla en extra inlopp från matarledningen till det stora. MVH Lasse

Som jag sagt tidigare - jag vet att det kommer att fungera med ett ytterfilter. Jag har inte provat med akvarium och denitrifikation i ett ytterfilter men har använt principen med en separat behållare för denitrifikation - typ ytterfilter - på mina jobb. Jag skulle använda siporax - köra ett långsamt flöde och eventuellt använda kolkälla. Returvattnet skulle jag släppa i ett väl luftat område i sumpen MVH Lasse

Refugiet klarar inte idag att upprätthålla pH under natten - bara att bromsa sänkningen. Det är när jag kopplar in CO2 skrubbern som pH blir stabilt. Belysningen i refugiet är i stort sett bara 630 plus 660 nm - endast ca 4 watt blått. Faktum kvarstår - när belysningen tänds i huvudkaret stannar redoxen av och sjunker till max belysning inträffat. Sedan stiger redoxen sakta - fast pH hålls konstant. pH och redox tas på inkommande vatten i sumpen. Som sagt att redoxen sjunker initialt vid tillsättning av väteperoxid är inget jag påstår från tomma intet - till och med din husgud har intygat att det är så (på reef2reef). det finns beskrivet i flera trådar på reef2reef. Det finns ingen bevisbörda på mig - jag bara visar de praktiska mätningar jag gjort - och jag har ingen aning varför det blir på det här sättet - bara konstatera att pH verkar inte - i mitt system - vara huvudkraften för redoxsänkningen under den ljusa perioden. MVH Lasse

Detta beror på att man vill inte koppla in något med mottryck på ledningar som kan ge både kallt och varmt vatten. Alla armaturer är inte utrustade med backventiler och bland de som är det är det många där backventilerna krånglar. Detta kan göra att kallt eller varmt vatten kan tryckas in bakvägen i den ledning med minst tryck Oftast varmvattnet ledningen. Grannarna brukar inte uppskatta att varmvattnet är ca 30 grader eller kallare på fullt ös och när rörläggaren hittar dig - då blir den inte kröka på dagordningen . Oftast är det dock inte akvarister som gör de här dumkopplingarna utan sådana som kopplar in sin diskmaskin själv och vill tjäna lite på att mata med värmt vatten hellre än kallt MVH Lasse

http://www.reefkeeping.com/issues/2003-12/rhf/feature/ Han börjar denna del med orden "kan påverka". I mitt fall verkar det inte stämma - något annat dominerar mätningarna. MVH Lasse

Det är bara ett litet fel i ditt resonemang - verkligheten med hur redoxen visar när pH ligger konstant på 8,35 under natten - den stiger. Och den börjar stiga så fort belysningen minskar under en viss nivå fast pH ligger kvar högt. När teorin inte stämmer med verkligheten - då få man kanske tänka om..... Att peroxiden sänker redox vid tillsättning är ett känt faktum - det finns trådar på reef2reef om detta. Jag läste en förklaring som jag inte hittar nu - har för mig att det hade med aktiva radikaler att göra. Jag har andra mätningar av redox i andra applikationer där pH inte verkar påverka synbart. I min DSB botten ligger redox stadigt kring 0 till minus 10 oavsett pH sumpen. Redoxen och pH mäts 3 cm från varandra i ett område med stor omsättning. MVH Lasse

Jag fuktar för att få längre verkningstid eftersom det interna vattnet tsr slut. Experimentet är duplicerat med samma resultat. Det intressanta med väteperoxid är att det intialt - vid tillsättning - sänker redox men på längre sikt höjer. MVH Lasse