Lasse

Apex klarar inte negativa redoxpotentialer - de säger (enlig Jonas Roman) att inte kunderna efterfrågar detta. Profiluxen klarar detta bra. Med profiluxen kan du exempelvis styra en koldioxidtillsats med hjälp av en ph sensor. Du kan styra en doseringspump/pump mot en redox om du vill. Du kan styra en fläkthastighet mot en temperaturprobe (med hjälp av en tillsats). Med profiluxen kan du ha ett dynamiskt börvärde, dvs ett mätvärde bestämmer ett annat börvärde. Tyvärr kan du inte ännu få en 1-10 V signal kopplad till någon annan sensor än temperatursensorn. Jag har efterfrågat samma funktion för redox vilket skulle kunna göra att man lät en styrbar DC pump styra mot ett börvärde. Man kan dock göra det med hjälp av små steg. Alla styrningar till sensorerna kan, förutom on - off , styras med en typ av PID regulering vilket gör att man kan få ett värde som är väldigt stabilt. En sak vi använt på Sjöfartsmuseet för att få väldigt stabila pH i försöken (variationer ner till plus-minus 0,02 pH enheter). Det fungerar så att ettdera pulsen eller pausen är variabel och styrs av hur långt man är från börvärdet. Kan också användas när tillsatspunkten ligger långt från mätpunkten. Om värdet tar exempelvis 10 minuter på sig att ändras från det att man satt till något så kan man ställa att controllern väntar 10 minuter efter tillsats innan värdet läses av och en eventuell ny tillsats görs. Man kommer från det klumpiga on/off systemet. Exempelvis - man vill med en värmare hålla 27 grader. Använder man on/off så är man beroende på hysteres som för tempsensorn är 0,15. Detta gör att temperaturen varierar mellan 26,85 till 27 grader. Med hjälpa av funktionen pulse variable/pause fixed kan man få en reglering som i stort sett inte avviker alls från börvärdet och som snabbt anpassar sig till ändringar i miljör runtomkring. Dock svår att använda för kylning med hjälp av kompressorer eftersom de skall gå en tid - men fullt användbar för kylning med fläkt och peltierelement. Med profiluxen kan man skapa virtuella sensorer vilket gör att man med samma fysiska sensor kan få fram olika börvärden för olika funktioner. Exempelvis vill man att en temperatursensor skall styra en värmare till en viss temperatur men samtidigt ha en annan larmtemperatur så skapar man en virtuell sensor. den fysiska får styra mot börvärde och den virtuella mot larmet. Det finns flödesmätare till profiluxen och de kan styra en 1-10 v signal för styrning av styrbara pumpar. 1-10 V signalen kan mjukvarumässigt göras om till vilken som helst styrning mellan 0 och 0 V. exempelvis 0 - 5 V (jebaopumparna). Här var det lite - jag vet inte vad apexen kan i dessa hänseenden. MVH Lasse

Det är precis som Christian skriver - kommunikationsdelen. Orginalet har S och L utgångar. S utgångarna pratar med powerbars, doseringspumpar (gamla modellen) och liknande. En kabel med en sexpolig kontakt (RJ12 - liknar en telefonkontakt men har 6 poler) sköter kommunikationen. L utgångarna styr dimning och 1-10V regleringen. PAB bussen som kom med Profilux 3 arbetar med vanliga närverkskablar och kan förutom styra dospumpar (nya Dos2), powerbars (finns i PAB utförande) även styra expansionsboxar och SMS enheter Var kan man läsa om KH proben? MVH Lasse

Jag kör med en accesspunkt direkt in i RJ 45 uttaget - fungerar bättre än GHL:s interna lösning. Börjar man med en ny installation så skall man satsa på PAB bussen. Lättare att administrera via Controll center. Powerbaren kan förinställas hur de skall uppträda vis missad kontakt med profiluxen. Initialt på eller av. När jag skaffade GHL fanns inga andra bra alternativ MVH Lasse

Kopparhalten är en av de variabler man måste ta hänsyn till. I de flesta fall är det inget problem om det är kommunalt vatten (med högt pH). Bor man dock i nybyggen med kopparledningar bör man vara försiktig. Kopparen tillförs i fastigheten. Jag använder alltid kallvatten som får stå ett dygn för att värmas upp. Ibland använder jag också Easy life. Just nu blandar jag kalciumhydroxid i påfyllnadsvattnet vilket gör att jag fäller ut kopparn i kärlet. Jag har kört kranvatten sedan 2006 när jag startade med saltvatten hemma. MVH Lasse

Det ingick i deras gamla test. Men som sagt var - jag tror att det mest är farhågor än ett reellt problem. Kan ju rättas till med några ordentliga vattenbyten också. MVH Lasse

Freugz har Stockholmsvatten jag har Göreborgsvatten. Båda kör med kranvatten utan problem. RO är ett bra hjälpmedel där det behövs men att ställa upp RO som ett måste - det blir rätt fel IMO. MVH Lasse

Vet någon det? Vet någon över huvudtaget om det är ett problem Mvh Lasse

På grund av att siporaxen fungerar som en sedimenterungsfälla så blir det gott om ansamlat organiskt material i den och därmed upostår snabbt anaerobiska förhållanden. De som har den i sumpen har enligt min mening för dålig cirkulation genom siporaxen även om ytskiktet har hög överströmning. Den bara ligger där som en grovkornig DSB. Det fungerar iofs lika bra med EHEIMS makaroner. Biobollarna bildar tyvärr inte alla dessa övergångar mellan fort och långsamt strömmande vatten som all rörformig filtermassa gör - förutsatt att de ligger huller om buller De denitrikafikationsfiltrem jag refererar till har ingen tillsättning av extern snabb kolkälla Sedan gör du misstaget att tro att min filtreringssvamp fungerar som ett mekaniskt filter. Den ligger på renvattenssidan av min sump. Innehållet i den är till åtminstone 90 % bakterimassa och nästan inget ej nerbruten organiskt material. MVH Lasse

Kul att ideerna omsätts så fort MVH Lasse

I mitt förra som jag hade i 6 år åt de sig igenom på några ställen efter några år. Inget som gjorde något - nya roliga passager dock MVH Lasse

Nya bilder MVH Lasse

Det finns en test man kan göra om det är vanlig cyano eller spirulina. Denna test görs med väteperoxid och beskrivs i tråden. Cyano löses upp av H2O2 medans spirulina ej verkar påverkas alls. Det finns röd spirulina. MVH Lasse

Tack Peter och alla andra som kommenterat MVH Lasse

Hur högt flöde du kan ha beror på hur stor bakteriemassa/filtervolym du har du har. Jag har kört filter med hög denitrifikationstakt på flöden upp mot 3 - 8 kubik i timmen. Filtervolym ca 800 liter. Vattnet byts alltså ut mellan 4 - 10 gånger per timme. Bakteriemassan (den heterotrofa) beror i sin tur på mängden tillgänglig snabb kolkälla. Kan tillsättas externt eller produceras internt i ett moget filter Det är ett utmärkt denitrifikationsmaterial på grund av att det samlar bakteriemassa i alla håligheter som bildas när rören ligger huller om buller och bildar sedimenteringsfäller. av samma anledning är det ett uruselt filter för nitrifikation. det blir för mycket organiskt material i det. De mikrostora hållen ger jag dock inte mycket för - de täcks fort av bakteriefilm. Istället för att recirkulera näringen som du får när du matar fiskarna (i annan form) så föredrar alltså du Jonas att stoppa in mer extern näring via speciella korallfoder (och filtrerar foder) för sedan hitta en metod att exportera överskottet. Det är inte min melodi - den är i stället att få igång ett självspelande piano med så lite extern näringsinsättning som möjligt och binda överskottet i biomassa i akvariet MVH Lasse

Bilder av en del av innevånarna MVH lasse

@KulinVi får höras i nästa vecka MVH Lasse

Innerdiametern på ett 20 mm rör varierar med tryckklassen PN 16 brukar ha en godstjocklek på 20 mm rör på ca 1,5 mm -> innerdiameter på 17 mm, PN 10 vet jag inte men kan vara 1 mm -> 18 mm innerdiameter Ytterdiametern på gängsidan (den som går igenom glaset) vad gäller genomföring varierar en del med hänsyn till tillverkaren. MVH Lasse

Detta med höga nitrathalter när ni stoppat i dessa biopelletsarna tror jag inte på. Däremot kan det ha bildats nitrit när ni startade upp filtreringen. Nitrit påverkar mätningen av nitrat - man får helt orimligt höga värden. MVH Lasse

Om det nu är Cyano. Försök identifiera om det är spirulina eller någon annan form av cyano. Om det inte är spirulina så fungerar väteperoxid enligt de länkar du fick av mig. Kolla in dem. Cyano/spirulina rör sig inte på samma sätt även om mattorna minska och ökar. Stör mattorna - låt dem inte bygga upp - för det är under täcket som det är aktion. MVH Lasse

Dinos rör sig - vilket innebär att de kan gå djupt ner i sanden och hämta fosfor - behöver inte vara fosfat löst i vattnet. Så visst kan man rengöra sanden men vad som händer då är att man stör balansen och det får liksom inte mogna. Stor risk att man får ett nytt angrepp lite senare. Rör man inte sanden så kommer olika biologiska processer konkurrera med dinos behov och man får ett stabilare kar MVH Lasse

Jag använder ProfiLux både privat och i arbetet. Den är i mitt tycke suverän. Känner inte till Apexen eller om den är bättre så jag kan inte bedöma det. Kan bara säga att jag inte skulle ens tänka på att byta - så bra passar profiluxen till mina behov som sträcker sig från att sköta mitt hemakvarie till att styra och övervaka en hel fiskodling. För att inte nämna den vetenskapliga uppsättningen på Sjöfartsmuseet. Hör med de som säger att den ena eller den andra är bättre om de provat bägge systemen och kan göra en rättvis jämförelse. Har en känsla av att det har byggts upp en hype kring apex den senaste tiden. MVH Lasse

Att inget göra är nog en återvändsgränd. Jag skulle försöka att åtminstone mekaniskt ta bort så mycket som möjligt varje dag (minska biomassan alltså) - nöta ut det helt enkelt. Ingen nackdel om sand följer med upp. Gör rent den noga bara. SMVH Lasse

Har du läst dessa länkar jag postade innan? MVH Lasse

Nej - de trådlösa fungerar inte till profiluxen. De vanliga går att bygga om Den trådlösa är bra - mycket mer inställningsmöjligheter än den vanliga kontrollen. Man kan schemalägga saker, dvs att på natten köra ett konstant flöde men pulsera på dagen om man vill - eller andra kombinationer MVH Lasse

Välkommen igen Mr B. Både Eheim och Aqua Medic har lösningar MVH Lasse