Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 730
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    375

All aktivitet

  1. En lite längre Fortfarande fosfat kring 1,5 ppm MVH Lasse
  2. Några små filmer MVH Lasse
  3. Tack Wrang Den går troligtvis inte att dimma med Profilux. Enbart med potentiometern eftersom dimningfunktionen verkar gå ut på att styra strömmen mellan 0-3 A med hjälp av motståndet i potentiometern. Detta betyder att den lämnar 3 A vid fullt ös om jag förstått det rätt. Här kan du nog bara köra on/off med profiluxen, tyvärr MVH Lasse
  4. Är det LED eller lysrör du försöker dimma? Du har ett kopplingsschema på varje kortsida - fota av dem - de syns inte helt nu. Den ser inte dimbar ut Att den går att dimma med potentiometer behöver inte betyda att det fungerar med 1-10 V men en helbild på ballasten skulle kunna hjälpa MVH Lasse
  5. Har du testat med borrar Daniel. Skulle slänga in några långtaggare ett tag - de välter inte korallerna så lätt MVH Lasse
  6. Är det lysrör. Kan det vara så att du fått en äldre typ av ballast. På dessa var det så att 0 V betydde 100 %, 1 V betydde 0 % och 10 V betydde 100 % också. Om du skulle köra med dimning så måste du låta styrsignalen gå mellan 1 - 10 V. Att den ger 100 % vid 0 V är en anpassning till att det skall gå och köra ballasten som en icke ställbar också. Testa med att ställa den aktuella L kanalen på olika strömmar. Ställ den på Always on. Sätt min till 1 V (max till 10 V) - se vad du får för resultat. Sätt min till 2 V (fortfarande max på 10V). Då skall det tändas lite försiktigt - blinkar det så höj min till 3 V - och så vidare. Nota bene: Om rören är nya skall du bränna in dem på 100 % under ca 30 timmar och lysrör klarar ofta inte av väldig låg intensitet MVH Lasse
  7. Ursäkta Maack men håll denna tråd ren är du snäll. MVH Lasse
  8. Först detta med syran. Jag är ingen expert på ICP-OES. Men vad jag vet från annat analysarbete så är det viktigt att behandla kalibreringslösningar och provlösningar på exakt samma sätt. Om nu man av säkerhetsskäl har valt att inte skicka ut provrör med salpetersyra till privatpersoner utan valt att få proven okonserverade . Då antar jag också att man har utvecklat en metod som kalibrerar med standarder som inte har denna tillsats. Om detta sen har betydelse eller inte vet jag inte men i min ryggmärg sitter - behandla prov och kalibreringar på samma sätt - annars finns en möjlig felkälla Vad gäller Aluminium så är det så att historiskt sett har man ansett att det endast är toxiskt som Al 3+ och den formen kräver ett pH mellan ca 5 och 6,5. På senare tid har man dock uppmärksammat att Al(OH4) är toxiskt och även dess förekomst är styrd av pH som jag skrev i mitt förra inlägg Här på sid 541 och här . Nu gäller det här sötvatten men det finns inget som tyder på att det inte även skulle kunna gälla för saltvatten MVH Lasse
  9. Du kommer nog att få precis lika många förslag som det är personer som svarar dig. De försiktiga (men även de som gillar en bred och jämn ljusbild) förespråkar en hybrid mellan T5 och LED-kluster. Jag själv använder mina Dream Chip (som är ett extremt tätt kluster) tillsammans med en snedramp (riktat från framrutan mot baksidan i va 30 grader) Där är LEDsen lite utspridda och saknar linser för att jämna ut ljuset. Det finns minst tre stycken krav för en bra ramp för att driva koraller - den skall ge de våglängder som är viktiga för fotosyntesen, den skall ge ett behagligt ljus och den skall inte heller dränka (åtminstone inte helt) det svaga fluorescerande ljus som är typiskt för färgerna hos många koraller. Hur nå detta? Jag där är i denna fråga som åsikterna delas. Min ståndpunkt är att för fotosyntesen (och därmed tillväxten) så är området 400 - 480 nm extremt viktigt. I vissa fall kan våglängderna 630 och 660 vara med i en lägre grad. Grönt bör också finnas med. Jag har nu råkat ut för att flera kanaler slocknat men mina koraller verkar inte ha märkt detta. MVH Lasse
  10. Det kan inte upptäckas utan det avslöjades först när artikeln publicerades. pH:t är meningslöst att ta vi dessa transporter och prov och det är salpetersyra som använts och man analyserar normalt inte kvävet. Skulle man gjort det så går det som sagt bara att analysera grundämnet i fråga - inte i vilken molekyl som finns. MVH Lasse
  11. Inom växtodling så är det så - inom korallakvaristiken - där har de inget klart än. Eftersom varje LED i deras utrustning är individuellt styrbar så är det inte så svårt att anpassa men än så länge är det belysningens Koningseg så det sitter nog inte över speciellt många kar MVH Lasse
  12. De visste inte vad proven var - de var inskickat som vanliga akvarieprover. MVH Lasse
  13. Skulle stått @Snappis - det gör det nu MVH Lasse
  14. Jag vill minnas att de äter hela sjöstjärnan även av de större - inte bara sugkopparna. MVH Lasse
  15. @ Snappis Vad är det för killar du pratar om som har den typ av belysning som vi använder? Heliospectra? MVH Lasse
  16. Tack Ormet för att du både lyfte upp och bort det här ämnet. Lyfte upp - du visade problematiken - lyfte bort - du tog bort det från tråden där resultaten publiceras. Så här avslutar författarna sin "kritiska" artikel om Triton LAB. Jag tror att de flesta bara läst fram till kommatecknet. Inte uppmaningen från författarna att vi även skall vara kritiska och skeptiska till deras egen artikel också. Då jag läst lite mer av författarna så är min uppfattning att deras mål inte har varit att "skriva" ner Triton LABs test utan mer få oss att förstå hur vi kan använda det här hjälpmedlet. Att vi inte kan blint lita på den aktuella siffran utan måste värdera den från andra iakttagelser också. Jag har själv arbetat med att testa mycket och jag har aldrig i ett testmaterial kunnat undvika "shit happens" siffror. Varje resultat måste värderas från en extern ståndpunkt och ifrågasättas om detta verkligen stämmer. Exempelvis testen testen visar kopparvärden som enligt praxis kan vara giftiga men de jäkla räkorna i mitt akvarium har tydligen inte blivit upplysta om detta - så de lever fortfarande. Då finns minst två förklaringsmodeller - testen är fel eller så är toxikologisk praxis fel. Eller också så påverkar något annat värde koppars giftighet i den aktuella situationen. På ett testresultat kan vi inte veta - men på hundra tester plus lite mer information kan vi få en indikation på vad som händer.Här är även ett viktigt citat från författarna . Vi kan alltså inte veta I min roll som akvarist så vill jag i första hand kunna knyta ett värde till ett tillstånd i mitt akvarium - inte veta det absoluta och enda rätta värdet. Triton LAB är idag den testmetod som ger bäst värde för pengarna (enligt min åsikt) och också är mest tillförlitlig. Men man måste känna till begränsningarna. En disk som varit uppe är att testen ger inte svar på vilka former ett ämne finns i och vissa "over there" anser att det är absolut felaktigt och missvisande när man redovisar resultat som inte visar vilka exakta molekyler som finns. Ett exempel är aluminium där den redovisade siffran är ett mått på hur många aluminiumatomer som finns i provet - inte i vilken form. Eftersom aluminium i pH upp mot 8 främst uppträder i ofarliga former så menar man att man lätt får panik om man ser höga halter av Al (atomer). Nu är det så att det finns en form även i högre pH som är giftig - Al(OH4) och av totalt andelen Al i pH-intervallet 8 - 9 så stiger procentdelen farlig form snabbt från ca 5% (pH 8) till nästan 90 % vid pH 9. Det finns då ett visst värde i att kunna veta totala andelen Al eftersom man då kan räkna ut på ett ungefär (med hjälp av sitt aktuella pH) vilken halt av Al(OH4) man har. En av de få undersökningar jag hittat om detta nämner att ca 300 mikrogram/liter totalt Al vid ett pH på 8,5 är toxiskt för algen Monoraphidium griffithii. Det motsvarar ca 150 mikrogram/liter av Al(OH4). Men alla sådana här värden måste vi se relativt och vi kan bara få fram en bra bild om vi tittar över tid och på många analyser där till slut "dåliga dagars värden" bara blir lite surr kring det verkliga värdet. Jag har lämnat in två prov till Triton. Jag tog ett i början på december och ett i mitten på februari. Jag fick inte svaret på decembertagningen förrän mitten av januari och vid det laget så hade jag fått någonting som slog ut en del fisk och mina eremiter + en boxarräka. Jag genomförde därför två 25 % vattenbyten och skickade efter två veckor in ett nytt prov. De överensstämmer väldigt bra och de flesta ämnen (som låg i överkant i decemberprovet) hade sjunkit på ett sätt som liknar det man förväntar när man byter 25 % två gånger. Det fanns två undantag - koppar (som stigit ordentligt) och jod som hade gått från 303 mikrogram/liter (5 gånger önskat värde) till 1 mikrogram/liter!!!!. Om vi börjar med kopparen så kan den indikera att jag har ett kopparsläpp i mitt kranvatten även om inget annat tyder på detta. Jag hade enligt testen ca 30 mikrogram/liter vilket kan anses vara högt och jag hade inte sett den räka som jag i testsyfte satte in förra veckan alls - till idag - då såg jag den. Dessutom såg jag en annan räka som introducerades långt innan det började dö i januari. Detta innebär att jag lämnar kopparspåret som orsak till mina dödsfall då (eftersom räkor överlevde och kopparn ökat fast saker slutat att bli påverkade) Jod är dock lite märkligt från 303 till 1 efter dessa vattenbyten. Ettdera så är ett av värdena ett "shit happensvärde" eller så kan man ana vad som hände när mina djur började dö. Jod och ozon är nämligen ingen bra kombination - det bildas lätt aktivt och fritt jod vid ozonförekomst i stället för den vanliga jodidformen. Strax före dödsfallen körde jag in lite ozon och när första fisken dog fortsatte jag några dagar med detta. Vad som kan ha hänt är att jod är orsaken till mina problem ihop med ozon men hur 302 mikrogram jod skulle kunna försvinna ut ur systemet förstår jag inte helt - det har en gasform men.... Vad som talar mot detta är att min bromhalt är ganska konstant och följer spädningarna - brom påverkas också av ozon. Jag kommer skicka in ett nytt test om någon månad och då förhoppningsvis få reda på om det är ett "shit happensvärde eller inte Om man skall sammanfatta så anser jag att testerna hos Triton väldigt väl fyller sitt syfte men man kan inte jaga siffror och tro att de är absoluta och alltid sanna MVH Lasse
  17. Ibland är livet roligt och konstigt. Jag Googlade om detta för jag hade för mig att jag läst något om toxiskt i pH över 8. Då fick jag upp detta som jag själv tydligen tidigare skrivit på SG - vilket jag helt glömt av Den algen som nämns i artikeln reagerar mot Al förekomster på ca 300 mikrogram per liter (mätt på det sätt som Triton redovisar). En snabb genomgång av de tills nu publicerade resultaten visar ett högsta värde på ca 120 mikrogram per liter. Jag vill än en gång uppmana alla att publicera sina resultat i tråden . Den är till god hjälp i fall som detta
  18. Varför köper du frfån Fish street? http://www.drakfisken.se/stream-pumpar/1979-jebao-rw-8.html MVH Lasse
  19. Det finns nyare forskning som tyder på ett toxiskt intervall i området 8,1 - 8,5 vill jag minnas. Vet dock inget om gränsvärden. Försök hålla tråden ren - starta gärna en separat tråd med frågor utifrån protokollen. MVH Lasse
  20. Kör du RO så behöver du inte använda medel liknande Easy Life flytande filtermedia - det blir lite tårta på tårta. Stig - Så sent som för 5-6 år sedan var membranen till proffsanläggningar av cellulosa - hur det är nu vet jag inte. Och jag tror inte att de akvaristiska anläggningarna även om de använder ett annat membran är bättre än proffsanläggen så jag vidhåller att de släpper igenom framförallt de minsta kloraminerna. Sedan är behandling med C-vitamin helt ofarligt - du får lite organisk kolkälla i akvariet bara. Dessutom behövs det väldigt lite MVH Lasse
  21. Lasse

    Oätlig alg?

    Vilken sjöborre har du? Skulle försökt med 2-3 st av de svarta med långa strålar MVH Lasse
  22. Det kommer inte att bli ditt akvariums snabba död i alla fall. Akvariet i filmen har varit igång i drygt 6 år. Nitrat är aldrig mätt och jag går in med ca 3 ppm varje dag. Kör kolkälla samtidigt. Är du orolig för ditt nitrat - gör en serie vattenbyte under en vecka. Ex 75 liter varannan dag - men det är troligtvis viktigare för din psykiska hälsa än det är för akvariet. Det är också så att akvariet måste få en chans att mogna till så ta det lugnt. Som Morgan sa är också nitrattesterna bra på att lura oss. Filmen är i HD så du kanske får gå in och ändra inställningarna på Youtube MVH Lasse
  23. Det är ju pelletsen som är kolkällan - bakterierna har befolkat hela den ytan på en dag. Bakterier dör sällan - de cystar sig för att väckas till liv när miljön ger tillfälle till det. MVH Lasse
  24. Det ser ju bra ut. Det är rätt så roligt med de där sandkanterna - speciellt när karet gått länge. Det går faktiskt att bedöma nitratvärdet relativt bra. Har du svarta områden så är de syrefria och oftast finns ingen nitrat där. Har du cyano i de övre delarna och svart under så skulle jag definitivt gå in med nitrattillsats. På din bädd går det inte att avgöra eftersom den ser väldigt syrerik ut. För övrigt kan jag bara ge Morgan tummen upp. MVH Lasse
  25. Ett försök att reda ut det här en gång för alla. En man vid namn Redfield upptäckte att förhållandet mellan kol ©, kväve (N) och fosfor (P) var förvånansvärt stabilt i de marina planktons biomassa han studerade - nämligen 106 C - 16 N och 1 P. Detta sk Redfield Ration har sedan överförts till att vara ett närmevärde för det mesta levande - det finns variationer men för att förstå biologin så hjälper detta förhållande. I princip för oss så betyder det att för att växa så behöver bakterierna på varje fosforatom det tar upp också ta upp 16 atomer N (eller däromkring) och 106 atomer C (eller däromkring). Finns det inga fosforatomer kvar så blir det ingen tillväxt av biomassan utan kvävet blir kvar i vattnet lite till. För bakterierna så är den första begränsande ämnet organiskt kol ©. Det måste alltså finnas 106 atomer kol för att en atom fosfor skall tas upp. Det är detta vi skjuter till ettdera genom att sätta in vodka (eller andra organiska kolkällor) eller att använda biopellets (som är en plast som släpper sitt kol när bakterier äter på den). Nu är fröjden total till något av de andra makroämnena tar slut (N och P). Det viktigaste för oss är förhållandet kväve - fosfor. Men vi mäter inte atomer utan molekylerna NO3 och PO4. NO3 (nitrat) relativa vikt är 14+(3*16) = 62 och PO4 (fosfat) relativa vikt är 31+(4*16) = 95. 16 kväveatomer i form av nitrat får den relativa vikten 16*62 = . 1 fosforatom i form av ortofosfat väger 95. De ideella förhållandet (plus minus ett antal procent) mellan fosfat och nitrat blir då 1 till 992/95 = 1:10 ungefär. Detta betyder att för varje ppm fosfat du mäter så måste du ha ca 10 ppm nitrat för att du skall få en totalt upptag i biomassa. I och med att du tillför organiskt kol så kan syrefria områden uppstå (eller nästan syrefria områden kan fungera också) på grund av bakterietillväxten. Där kan då denitrifiering ske (en process som tar bort kväve utan tillväxt) så ofta kommer kolkällemetoder förr eller senare medföra att man får et skevt förhållande mellan N och P - oftast innebär det att man får P kvar i vattenkolumnen - P som man läser av med en viss ppm PO4 som inte sjunker. Man tar också ut kväve i form av gasen ammoniak vis skummare om pH ligger över 8. I dessa lägen måste nitrat tillsättas för att metoden skall fungera. Iofs skulle jag - precis som MR_Ewing i en annan tråd inte alls bekymra mig om nitraten - osäkra mätmetoder och en harmlös molekyl - i ditt fall om allt ser bra ut. MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...