Lasse

Jag vill alltid veta vad som gäller och har en del erfarenheter av tillfällen när det fungerar bra med rostfritt även i varmt saltvatten. Axlar som Stig nämner samt en Klapeida pump (poolpump) med ett rostfritt förkammare. Den senare inspekterades efter 3 år och visade absolut inga rostskador på det rostfria – lika blankt som när den var ny. Flera fabrikat av pumpar har också rostfria skruvar som fungerar. Jag har också erfarenhet att det korroderar (”rostar”) väldigt snabbt ibland, speciellt då med slangklämmor. Jag tog kontakt med Yolanda Hedberg på KTH som bland annat forskar på korrosion av rostfritt stål för att få veta vad som gäller. Hon berättade att själva mekanismen bakom rostfriheten hos rostfritt stål bygger på närvaron av syre. I saltvatten är det den höga kloridhalten som är huvudorsak för själva korrosionen och i saltvatten sker den i form av så kallad gropfrätning. Sök på pitting corrosion. Korrosionen sker i små gropar som kan vara mikrometerstora. Under syrefrihet försvinner själva skyddsmekanismen och det är viktigt att veta att exempelvis påväxt av bakteriefilm kan ge syrefrihet under filmen och därför leda till korrosion. Blandning av metalliskt material kan ge upphov till så kallad galvanisk korrosion och skall undvikas. Stig har exempel på att till och med en blandning av olika rostfria stålsorter kan påskynda korrosion (skruven respektive bandet i en slangklämma) Jag själv har sett att svetsfogar i rostfritt korroderar fortare i en miljö med mycket klorider Det är vid korrosion som de oönskade metallerna som krom kan frisläppas. Om man ser en ren och blank yta på sitt rostfria stål så släpper det inte så stora mängder att man riskerar att koncentrationerna kommer upp i farliga nivåer. Rostfritt stål är alltså i sig inte giftigt i en saltvattensmiljö – det blir det först när det börjar korrodera. Rostfria stålsorter med mycket molybden är mer motståndskraftiga än andra. För mig så innebär det här att jag begriper lite mer om vad som händer och förstår varför jag kan ha pumpaxlar och andra applikationer i en strömmande och slitande miljö helt utan fara mens det korroderar i andra mikromiljöer. Jag berättade att jag skulle använda informationen i ett inlägg på forumet och hon bad att jag skulle be dem som har foton på korroderat rostfritt stål i vår miljö att skicka dem till henne. Och då med en beskrivning av vilken miljö det suttit. Hennes adress yolanda@kth.se MVH Lasse

Är det ABS så går det att limma - både med tangit och speciellt ABS lim MVH Lasse

Nej - inte om de tar bort karen från websidan - då kraschar man servern först MVH Lasse

Det är olika saker MVH Lasse

Det kanske var chrash and grab kar:) MVH Lasse

Om det tar i det svarta gör det inget - bara du inte får kontakt med lödställena eller LED ändarna. MVH Lasse

Nedbrytninhsbakterierna fungerar på det sätt att de bryter ner dött material - tar en del till sin egen biomassa och för iväg det de inte behöver i en process som brukar kallas mineralisering. En del av restprodukterna är fosfor i olika former - en del som ortofosfat (det vi i dagligt tal menar när vi säger fosfat) som är vattenlösligt. Organismer som är primärproducenter - växter och alger i detta fall - tar de mineraliserade ämnen och gör om dem till nytt liv, dvs organiskt material. Med kvävebrist menar man brist på kväve i upptagbar form och det är typ ammonium, nitrit och nitrat - där ammonium är restprodukten från bakteriernas minrealisering. Detta omvandlas senare av andra bakterier till nitrit -> nitrat MVH Lasse

Bauhaus (än en gång - skall nog köpa aktier där) rostfria M3 använder jag. Borrar med 2,6 mm och sätter gängtappen i skruvdragaren och sedan en mycket lätt tumme på avtryckaren. Går bra på den godstjocklek du har - vid grövre - lite T-doja i hålet innan gängtappen sätts i. MVH Lasse

Peter - mät precis innan ljuset tänds och strax före det släcks några dagar. Se mitt inlägg i den här tråden https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?59478-fosfor-variera-över-dygnet MVH Lasse

helt rimligt. det pågår en ständig frigörelse av fosfat i akvariet. De flesta tyder det som om stenen släpper men min uppfattning är att det inte är huvudorsaken. Nedbrytningsbakteriernas rester är bland annat fosfor i form av fosfat. Dessa bakterier arbetar dygnet runt och vår användning av kolkällemetoder ökar deras population. Paradoxen är att vi med den metoden faktiskt minskar fritt fosfat i vattenkolumnen men det beror på att organismerna binder mer fosfor än vad de frigör vid nedbrytningen. Under dagtid när fotosyntesen tar upp fosfat så är upptaget större än produktionen så löst fosfat minskar i vattenkolumnen. Under natten sker inget upptag och all frigjord fosfat stannar i vattenkolumnen. Du kan faktiskt mäta dina bakteriers produktion av fosfat genom att genomföra en serie av mätningar morgon - kväll. ta då exakt innan ljuset tänds och exakt när ljuset släcks (om du har dimning får du ta värdet vid den tidpunkt som du uppskattar ha toppkonsumtion. har du en pH mätare så kan du bestämma den tidpunkten till när pH börja droppa) Skillnaden mellan dessa värden delat med antal timmar mellan kvälls och morgonmätningen visar på din produktion. Ditt exempel - säg 10 timmar mellan. (0,036-0,012)/10 = 0,0024 mg/l höjning per timma. -> 200 liter (uppskatta vattenvolym) * 0,0024 mg/l = 0,48 mg fosfat. Med andra ord - dina bakterier producerar just nu 0,48 mg fosfat i timmen Du bör genomföra en veckas mätningar med standardiserade mättider och ta fram ett genomsnitt för att motverka den berömda mätosäkerheten. Att bakterierna kan frigöra näringsämnen (även ammonium frigörs) är enligt min mening en väldig tur för oss eftersom det på sätt och vis garanterar stabiliteten. Jag tror att rådet till alla som får konstigheter och misstänker 0 i fosfat skall göra en veckas dag/morgon analys - får man inte denna variation som du har utan läser 0 i snitt - tja då kan man misstänka fosfatbris. Samma om du kör biologisk näringsbegränsning (kolkälla) får en konstant siffra (sakta stigande över tid) - då har du med stor trolighet en kvävebrist. För 5 år sedan mätte jag fosfatvariationen på mitt mjukkorallkar och där skilde sig morgon och kvällsiffran med upp mot 0,15 mg/l (0,4 - 0,25). Jag mätte också i två timmarsintervall och upptäckte en dag att morgonvärdet inte ändrade sig nämnvärt under dagen. Nästa dag satte jag till nitrat - normal skillnad. Några dagar senare - ingen ändring från 8 till 15 (tror jag det var) - tillsättning av nitrat - snabb sänkning till normal kvällsnivå. Använd de noggranna fosfatmätningarna på rätt sätt och ni får mycket information om hur karet mår MVH Lasse

Du måste givetvis ha utloppshål i rampen som en förlängning av rörändarna. Problemet med ett U är att du inte styr luftströmmen - det blir bra kylt där fläktluften träffar balken men sedan studsar den upp igen och ändarna får ingen kallare luftström. Med tjockt gods med bra värmeledning så kanske det inte spelar större roll i och för sig. Man får testa. MVH Lasse

Titta på Bauhaus fyrkantsrör 50*25 mm. Du kan kapa röret i ett U men det blir lite tricks med kylningen - du bör ha ett "tak" så du får en kanal där luften går, ev ha fler fläktar MVH Lasse

Stoppar du i salt i ditt kalkvatten så får du direkt bildande av kalksten och dina kalciumvärden går ner i botten. Går inte att göra. Din låga avdunstning beror på ditt lock. Du kommer att få värmeproblem i sommar. Montera in en eller två datafläktar som helst blåser in (då måste du ha utblåshål också) Du kommer då att öka avdunstningen och temperaturen i vattnet kommer att bli bättre under sommaren MVH Lasse

Koppar alltför högt - bör vara odekterbart. Denna kopparhalt kan orsaka skador hos fisk och det bör vara helt omöjligt att ha räkor i detta vatten. Kalcium och alkalinitet högt men lite konstiga värden Här hade jag använt RO MVH Lasse

Först - när ett värde anges med ett < före så är det under mätmetodens detektionsnivå Sedan dina värden av de viktiga sakerna Ammonium inte detekterbart Alkalinitet angivet som mg/l HCO3 per liter. Dividera värdet med 22 så får du ungefärligt KH värde 110/22 = 5 Nitraten är 5,3 mg/l (NO3-N * 4,42) Kalcium är 22 mg/l Arsenik, bly och krom är detekterbara men ofarligt låga Ihop med ett standardsalt hade jag inte tvekat att använda detta vatten - utan osmos. Enda lilla anmärkningen är nitratvärdet - men det kan jag leva med Ihop med osmos så bör du eventuellt (för större överlevnad för membranet) använda avhärdning MVH Lasse

Det är klart det går. Bakterierna är inget problem - de kommer eller som många sagt - häll i lite olika bakteriepreparat i burken. Kalkalger kan du ta in genom att köpa lite kross från levande sten och då bara ta små fragment med solid yta eller skrapa loss från kompis ruta De roliga små djuren är dock lite svårare men det finns ju gott om folk som har både det ena och det andra i sina kar så det är väl bara att börja plocka. LPS brukar ju ha med sig lite också Enda orsaken till att jag vill använda LS är dock alla liftare - de är oftast roligare än allt annat..... men det är min inriktning och då får jag ta en del nackdelar som pistoler och mantisar (och annat märkligt) MVH Lasse

Nej det gjorde vi inte utan vi gjorde det för kul skull och det var länge, länge sen så jag har inte kvar mätningarna. MVH Lasse

Beror lite på lyfthöjden - du bör kolla in pumpkurvorna. Vid 1,5 meters lyfthöjd (ganska vanlig siffra för saltvattensakvarium) ger exempelvis Jebao 6000 max 3500 liter, 9000 varianten ger ca 6000 och 12000 varianten ger ca 8000 liter i timmen - minus då tryckfall i krökar och annat. Vad gäller flöde i förhållande till skummarpump så är nog min uppfattning att skummarna jobbar bäst vid högre belastning och att man därför skall ha ett betydligt större flöde än skummarpumpens kapacitet för då kommer skummaren i sumpen jobba under samma premisser som om den var direkt placerad i karet. I mitt Percula med en skummarpump på 2000 liter kör jag max på min Jebao 3000 - ca 3000 liter i timman - jag har endast ca 20 cm lyfthöjd. Med de styrbara pumparna har man valfrihet och ur hållbarhetsaspekt så är det bättre att köra en kraftigare pump på lägre kapacitet än att köra en mindre pump på sitt maximum. MVH Lasse

Salongsgevär men det var med bra utrustning i ett lab. Sedan kunde ju träffbilden ligga lite olika i förhållande till "rätt värde" men det gällde då att vi hade systematiska fel. Jag tog exemplet bara för att visa vad lite som behövs för att få ett spretande värde - ingen av oss upplevde att vi gjorde olika under "hagelbössetiden". MVH Lasse

Utan osmos menar du. Ja det fungerar vad gäller överskottet av kalcium men tar inte bort det förhöjda KH och kan då ge lite problem. Men använder du ett sådant filter (som med 95 % säkerhet just är zeolit) så får du ett perfekt vatten om du investerar i en osmos också. MVH Lasse

Jag och en kompis gjorde lite tester på oss själva för några år sedan. Båda mycket vana med kemiska mätmetoder och utrustning. När vi skulle börja med en ny metod eller analys så plottade vi våra resultat de 25 första gångerna. Vi analyserade då saker med ganska liten variation. Efter ca 20 - 25 mätningar så började vi få en koncentrerad träffbild - innan dess var det som vi använt en hagelbössa. Den här variationen berodde endast på vårt sätt att hantera provutrustningen - efter ca 20 gånger hade vi fått en sån rutin så att vi gjorde allt likadant. Idag gör jag inga tester där man skall bedöma (med hjälp av ögat) färgskiftningar bara sådana tester som man titrerar fram. Jag är inte så intresserad av själva värdet på de tester jag gör - bara på den trenden tagningarna visar. MVH Lasse

Vad gäller kalciuminnehållet i ditt vatten ( som bör vara ca 100 mg/l om du har en totalhårdhet på ca 17 tyska hårdetsgrader) så är inte faran speciellt stor om du använder de salter som är anpassade för kranvatten. Problemet du har är dock att du får ett alkalintetstillskott också. Det bästa är att testa att blanda vatten och mäta efter några dagar. Utfällningarna som blir är kalciumkarbonat, dvs vanlig kalksten. När du får igång ditt akvarium med tillväxt av kalkalger och stenkoraller blir problemet mindre eftersom då ev. överskott från kranvattnet vid uppfyllning av dunstat vatten används av korallerna. Problemet med din osmos är att du får en igensättning av membranet på grund av det höga kalciuminnehållet. Skall du använda osmos så bör du ha ett förfilter som tar bort kalcium först - det finns zeolitfilter som gör det men som också sedan måste regenereras med koksalt. MVH Lasse

Det är inte solljuset i sig - det är intensiteten. Mitt akvarium står med ena hörnet mot eftermiddagssol. Jag har mycket ljus men det går koniskt. Det är riktat så att på framglaset så är det inte tillräcklig intensitet förrän den lägsta tredjedelen. Där får jag alger och jag får lika mycket alger på sidan mot solljuset men över hela höjden på grund av att solljuset ger jämn belysning. Om jag riktar om min belysning så de lyser med samma intensitet över hela framrutan så får jag samma tillväxt där. MVH Lasse

Ja - men en seglivad MVH Lasse

Med ett normalt glasakvarium så behöver du ingen bottenskiva - ställningen tar ändå upp och fördelar tyngden. Skulle tro det är samma med ett Plexi - prata med leverantören om det. Om du väljer en skiva - ta då formplyfa eller båtplywood. Kan ta vattenspill utan att svälla eller ändra form. Mellan akvariet och skivan lägger du ett tunt liggunderlag (du vet av stenåldersmodell) eller köper ett underlag i någon akvariebutik. MVH Lasse