Lasse

Ja det är klart att det är motsägelsefullt eftersom det finns en del begränsningar med UV-C och parasiter. Frågan är om man dödar mer parasiter fast man får försämrad effekt. Svaret på den frågan är i så fall att man går upp i effekt. I ditt fall kan jag tänka att det inte är så mycket större partiklar utan du kan komma runt partikelproblemet genom att gå upp i effekt på ditt UV-C. Huvudsaken är att du har det bubbelfritt - luftbubblor är oerhört effektiva på att minska verkansgraden. Kan se fördelen med att ha det på returen i ditt fall MVH Lasse

Har du luft i avloppet? I så fall är det olämpligt eftersom luftbubblor minskar effekten av UVC. Man brukar inte sätta UVC på avloppet eftersom det dels är luften som bråkar men även för att partiklar större än 5 my också minskar effekten. MVH Lasse

Den räka som förr kallades boxarräka har effektivt hållit undan mina bristleworms MVH Lasse

När det gäller diademaarterna så hjälper det med varmvatten mot smärtan. Har gjort det ett flertal gånger. Jag brukar kör så varmt som jag står ut med under 20 minuter. Däremot verkar giftet vara lite mer komplext och det verkar som man bara tar bort smärtan med varmvattnet men tre gånger har jag fått andra efterverkningar. Jag har mått tjyvtjockt i magen - precis i läget som man skall spy men inte gör det. Har börjat ca 3 timmar efter sticket och har varat under natten MVH Lasse.

Troligtvis någon form av makroalg - tror inte heller på glasros MVH Lasse

Det verkar som om dina RB håller 440-450 nm och att de vita innehåller ungefär 25 - 30 procent av våglängder under 480 nm (cirka). Men om du nu kör detta på fullt så kommer du att fördela din insatta watt ungefär 63 procent under 480 nm och 37 procent i våglängder upp mot 700 nm (det mesta inom området 520 - 600 nm) Du bör definitiv köra detta försiktigt i början. Jag skulle lägga mig kring 50 % på de blå och ca 30 % på de vita till en början för att se vad som händer MVH Lasse

Så länge du inte har trycksatt ordentligt (över 3 bar kan jag tänka mig) så går det utmärkt att limma ABS-PVC med tangit - har gjort det et antal gånger MVH Lasse

Kan du lägga en länk till de olika chipen? MVH Lasse

Se här https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?59349-Rost-i-sumpen!!!&p=580962&viewfull=1#post580962 MVH Lasse

Du får tänka på att PAR mätning ger inte hela sanningen när du arbetar med LED. De flesta PAR mätare ger inte en rättvisande bild i det blå området. Strålningen är starkare där än vad mätaren visar. En normal vit LED har kanske 50 - 70 % av sina fotoner i det blå området <480 nm. Blandar du då med rent blått så ligger kanske 80 % av dina fotoner i våglängder där PAR mätaren visar fel. Du kommer att få ett vitt ljus ändå men det är väldigt mycket fotoner i det blå området. Varmvita LED har inte lika mycket av sina fotoner inom det här området - kanske bara 20 -30 . Jag tror att det här är lite av anledningen att det finns rapporter att varmvita LED kan ge förbättringar - man minskar intensiteten i det blå området. Det är inom det blåa området (plus 630 - 660 nm) som den huvudsakliga fotosyntesen sker. Jag tror att vi har kommit så långt nu med den här tekniken att vi kommit förbi "lagom" och devisen - desto mer ljus desto bättre - gäller inte längre. Säg att du kör en MH på 150 Watt. Tittar man på spektrat så ligger kanske 15 - 20 % under 480 nm. Räknat mellan tummen och pekfingret så ger det då att ca 30 watt ligger under dessa våglängder. Ca 37,5 Watt med LED där 80 % är under 480 nm ger samma mängd blå fotoner - och det på en mindre yta. Detta förutsatt att effektiviteten är den samma men som utvecklingen är just nu så ger LED dessutom mer fotoner per insatt watt än MH! MVH Lasse

Jag vill alltid veta vad som gäller och har en del erfarenheter av tillfällen när det fungerar bra med rostfritt även i varmt saltvatten. Axlar som Stig nämner samt en Klapeida pump (poolpump) med ett rostfritt förkammare. Den senare inspekterades efter 3 år och visade absolut inga rostskador på det rostfria – lika blankt som när den var ny. Flera fabrikat av pumpar har också rostfria skruvar som fungerar. Jag har också erfarenhet att det korroderar (”rostar”) väldigt snabbt ibland, speciellt då med slangklämmor. Jag tog kontakt med Yolanda Hedberg på KTH som bland annat forskar på korrosion av rostfritt stål för att få veta vad som gäller. Hon berättade att själva mekanismen bakom rostfriheten hos rostfritt stål bygger på närvaron av syre. I saltvatten är det den höga kloridhalten som är huvudorsak för själva korrosionen och i saltvatten sker den i form av så kallad gropfrätning. Sök på pitting corrosion. Korrosionen sker i små gropar som kan vara mikrometerstora. Under syrefrihet försvinner själva skyddsmekanismen och det är viktigt att veta att exempelvis påväxt av bakteriefilm kan ge syrefrihet under filmen och därför leda till korrosion. Blandning av metalliskt material kan ge upphov till så kallad galvanisk korrosion och skall undvikas. Stig har exempel på att till och med en blandning av olika rostfria stålsorter kan påskynda korrosion (skruven respektive bandet i en slangklämma) Jag själv har sett att svetsfogar i rostfritt korroderar fortare i en miljö med mycket klorider Det är vid korrosion som de oönskade metallerna som krom kan frisläppas. Om man ser en ren och blank yta på sitt rostfria stål så släpper det inte så stora mängder att man riskerar att koncentrationerna kommer upp i farliga nivåer. Rostfritt stål är alltså i sig inte giftigt i en saltvattensmiljö – det blir det först när det börjar korrodera. Rostfria stålsorter med mycket molybden är mer motståndskraftiga än andra. För mig så innebär det här att jag begriper lite mer om vad som händer och förstår varför jag kan ha pumpaxlar och andra applikationer i en strömmande och slitande miljö helt utan fara mens det korroderar i andra mikromiljöer. Jag berättade att jag skulle använda informationen i ett inlägg på forumet och hon bad att jag skulle be dem som har foton på korroderat rostfritt stål i vår miljö att skicka dem till henne. Och då med en beskrivning av vilken miljö det suttit. Hennes adress yolanda@kth.se MVH Lasse

Är det ABS så går det att limma - både med tangit och speciellt ABS lim MVH Lasse

Nej - inte om de tar bort karen från websidan - då kraschar man servern först MVH Lasse

Det är olika saker MVH Lasse

Det kanske var chrash and grab kar:) MVH Lasse

Om det tar i det svarta gör det inget - bara du inte får kontakt med lödställena eller LED ändarna. MVH Lasse

Nedbrytninhsbakterierna fungerar på det sätt att de bryter ner dött material - tar en del till sin egen biomassa och för iväg det de inte behöver i en process som brukar kallas mineralisering. En del av restprodukterna är fosfor i olika former - en del som ortofosfat (det vi i dagligt tal menar när vi säger fosfat) som är vattenlösligt. Organismer som är primärproducenter - växter och alger i detta fall - tar de mineraliserade ämnen och gör om dem till nytt liv, dvs organiskt material. Med kvävebrist menar man brist på kväve i upptagbar form och det är typ ammonium, nitrit och nitrat - där ammonium är restprodukten från bakteriernas minrealisering. Detta omvandlas senare av andra bakterier till nitrit -> nitrat MVH Lasse

Bauhaus (än en gång - skall nog köpa aktier där) rostfria M3 använder jag. Borrar med 2,6 mm och sätter gängtappen i skruvdragaren och sedan en mycket lätt tumme på avtryckaren. Går bra på den godstjocklek du har - vid grövre - lite T-doja i hålet innan gängtappen sätts i. MVH Lasse

Peter - mät precis innan ljuset tänds och strax före det släcks några dagar. Se mitt inlägg i den här tråden https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?59478-fosfor-variera-över-dygnet MVH Lasse

helt rimligt. det pågår en ständig frigörelse av fosfat i akvariet. De flesta tyder det som om stenen släpper men min uppfattning är att det inte är huvudorsaken. Nedbrytningsbakteriernas rester är bland annat fosfor i form av fosfat. Dessa bakterier arbetar dygnet runt och vår användning av kolkällemetoder ökar deras population. Paradoxen är att vi med den metoden faktiskt minskar fritt fosfat i vattenkolumnen men det beror på att organismerna binder mer fosfor än vad de frigör vid nedbrytningen. Under dagtid när fotosyntesen tar upp fosfat så är upptaget större än produktionen så löst fosfat minskar i vattenkolumnen. Under natten sker inget upptag och all frigjord fosfat stannar i vattenkolumnen. Du kan faktiskt mäta dina bakteriers produktion av fosfat genom att genomföra en serie av mätningar morgon - kväll. ta då exakt innan ljuset tänds och exakt när ljuset släcks (om du har dimning får du ta värdet vid den tidpunkt som du uppskattar ha toppkonsumtion. har du en pH mätare så kan du bestämma den tidpunkten till när pH börja droppa) Skillnaden mellan dessa värden delat med antal timmar mellan kvälls och morgonmätningen visar på din produktion. Ditt exempel - säg 10 timmar mellan. (0,036-0,012)/10 = 0,0024 mg/l höjning per timma. -> 200 liter (uppskatta vattenvolym) * 0,0024 mg/l = 0,48 mg fosfat. Med andra ord - dina bakterier producerar just nu 0,48 mg fosfat i timmen Du bör genomföra en veckas mätningar med standardiserade mättider och ta fram ett genomsnitt för att motverka den berömda mätosäkerheten. Att bakterierna kan frigöra näringsämnen (även ammonium frigörs) är enligt min mening en väldig tur för oss eftersom det på sätt och vis garanterar stabiliteten. Jag tror att rådet till alla som får konstigheter och misstänker 0 i fosfat skall göra en veckas dag/morgon analys - får man inte denna variation som du har utan läser 0 i snitt - tja då kan man misstänka fosfatbris. Samma om du kör biologisk näringsbegränsning (kolkälla) får en konstant siffra (sakta stigande över tid) - då har du med stor trolighet en kvävebrist. För 5 år sedan mätte jag fosfatvariationen på mitt mjukkorallkar och där skilde sig morgon och kvällsiffran med upp mot 0,15 mg/l (0,4 - 0,25). Jag mätte också i två timmarsintervall och upptäckte en dag att morgonvärdet inte ändrade sig nämnvärt under dagen. Nästa dag satte jag till nitrat - normal skillnad. Några dagar senare - ingen ändring från 8 till 15 (tror jag det var) - tillsättning av nitrat - snabb sänkning till normal kvällsnivå. Använd de noggranna fosfatmätningarna på rätt sätt och ni får mycket information om hur karet mår MVH Lasse

Du måste givetvis ha utloppshål i rampen som en förlängning av rörändarna. Problemet med ett U är att du inte styr luftströmmen - det blir bra kylt där fläktluften träffar balken men sedan studsar den upp igen och ändarna får ingen kallare luftström. Med tjockt gods med bra värmeledning så kanske det inte spelar större roll i och för sig. Man får testa. MVH Lasse

Titta på Bauhaus fyrkantsrör 50*25 mm. Du kan kapa röret i ett U men det blir lite tricks med kylningen - du bör ha ett "tak" så du får en kanal där luften går, ev ha fler fläktar MVH Lasse

Stoppar du i salt i ditt kalkvatten så får du direkt bildande av kalksten och dina kalciumvärden går ner i botten. Går inte att göra. Din låga avdunstning beror på ditt lock. Du kommer att få värmeproblem i sommar. Montera in en eller två datafläktar som helst blåser in (då måste du ha utblåshål också) Du kommer då att öka avdunstningen och temperaturen i vattnet kommer att bli bättre under sommaren MVH Lasse

Koppar alltför högt - bör vara odekterbart. Denna kopparhalt kan orsaka skador hos fisk och det bör vara helt omöjligt att ha räkor i detta vatten. Kalcium och alkalinitet högt men lite konstiga värden Här hade jag använt RO MVH Lasse

Först - när ett värde anges med ett < före så är det under mätmetodens detektionsnivå Sedan dina värden av de viktiga sakerna Ammonium inte detekterbart Alkalinitet angivet som mg/l HCO3 per liter. Dividera värdet med 22 så får du ungefärligt KH värde 110/22 = 5 Nitraten är 5,3 mg/l (NO3-N * 4,42) Kalcium är 22 mg/l Arsenik, bly och krom är detekterbara men ofarligt låga Ihop med ett standardsalt hade jag inte tvekat att använda detta vatten - utan osmos. Enda lilla anmärkningen är nitratvärdet - men det kan jag leva med Ihop med osmos så bör du eventuellt (för större överlevnad för membranet) använda avhärdning MVH Lasse