Lasse

Jag är övertygad om att du skulle klara dig med två sådana här om du vill göra det enkelt. Det finns numera också en Goosneck till dem. Men det är roligare att bygga själv @ Manks: Var det Steves LED du beställde från? EDIT - såg att det var från aquastyleonline MVH Lasse

Typisk fas för ett nystartat akvarium. gör som Wigge säger - dessutom fins det eremiter som brukar gilla att frossa på dessa alger. Titta på denna gamla tråd med start vid inlägg 35. MVH Lasse

Ta upp det med AC-RC - de är lyhörda för kommentarer. Den finns numera också som en sötvattensmodel (inklusive röda dioder) Appropå disco - en av orsakerna till att jag sett disco i mitt kar är att en röd diod kom precis över turbulent ytvatten - då fick jag ett fint discoskimmer i karet Mellan blått och vitt har jag sällan sett det. MVH Lasse

Det finns något i mitt huvud som säger magnesium när det gäller kalkalger. kommer dock inte ihåg detaljerna. Jag tror det disk. mycket när preparatet "Purple up" dök upp för ett antal år sedan. Kalcium plus karbonat = Kalciumkarbonat (CaCO3)= kalksten. Magnesium formerar sig också som magnesiumkarbonat och bildandet av det sägs vara grunden till att man kan hålla en så relativ hög kalciumnivå som 440 - 450 mg/l i ett saltvattenskar. Formen av magnesiumkarbonatens kristaller skall enligt vissa uppgifter göra så att kalciumkarbonat inte fälls ut på en yta. Kar med låga magnesiumhalter drabbas också ofta av låga kalciumhalter. Förutom nitrifikationen så konsumerar alla försurande ämnen också karbonater MVH Lasse

Helt riktigt Janne MVH Lasse

Med all respekt: de tre diagrammen finns inte i artikeln Microenviroment and photosynthesis of zooxanthellae in scleractinian corals studied with microsensors for O2, Ph and light Läst igenom artikeln (som är från en försäljare av akvarieprodukter) och det liknar inte mycket av det jag tidigare läst om koraller och fotosyntes. Bland annat förespråkar han en basbelysning på ca 6500 K - något som de allra flesta korallakvarister lämnat för länge sedan. dessutom är det fullt av motsättningar - han visar bilden du refererar till ovan och delar upp i olika delar. Den första kallar han Phototropic response. Det är något som många plantor visar och det är att de vänder sig eller växer mot ljuset. Det anses triggas av blå och gröna våglängder. Men det har inget med fotosyntesen att göra. Nummer 2 B: Photosynthetic response vet faktiskt inte vad han menar och C: Chlorophyll synthesis beskriver han att endast ske kring 670 nm och vad han menar det fattar jag inte helt. tur att inte alla koraller som lever under 5 meter i naturen inte har läst följande mening (rött av mig)Att man bör ha med 630 och 660 nm i växtakvarier och för landväxter är klart men att det skulle behövas för koraller är inte lika klart. Vissa koraller (som lever nära ytan) kan möjligtvis tillgodogöra sig de röda våglängderna men så fort man kommer under ca 3-4 meter i de ofta turbida vattnen över ett korallrev är de flesta röda våglängder bortfiltrerade. Artikelförfattaren berör mest klorofyll A, samt C. Klorofyl B är inte påvisad hos koraller vad jag vet men det finns som min tidigare artikel refererade till så finns det många andra fotosyntesaktiva ämnen isolerade - samtliga med absorbanstoppar i våglängdsområden mellan 410 och 470 nam samt 630 resp 660 nm. I området mellan ca 480 nm och 630 nm finns en absorbanstopp redovisad och det är Klorofyll C och 584 nm. Varför är dessa toppar viktiga - jo de visar vilka våglängder som de olika fotosyntesaktiva proteinerna absorberar bäst, det vill säga - vilka de använder mest. Klorofyll är oftast ett grönt protein och det är det för det de våglängder det tar upp allra minst - de reflekteras och därför uppfattar vi växters blad som gröna. Det finns organismer som har sina absorbanstoppar i området mellan 480 och 620 nm men det är ofta "skitalger Det här diagrammet som visas upp både av dig och artikelförfattaren har jag ingen aning om vad det visar - det visar dock inte vilka våglängder som är mest aktiva i fotosyntesen. Observera - jag säger inte att ett brett spektra är världelöst - det finns andra aspekter än fotosyntes men det finns anledning till att vara lite försiktig. Se här Våglängderna som kan optimera för cyanoväxt tycker jag man skall minimera. Längre ner i artikeln går författaren in på benämningen PUR - (Photosyntetic usefull radiation). Den säger han bland annat Det vill säga - här anser han (IMO med rätta) att området 500 nm - 620 nm är helt värdelöst ur fotosyntesens synpunkt. Samma område som han beskrev som viktigt i sitt förra diagramAtt lägga till gröna dioder om man använder Cree:s vita är för mig totalt onödigt. Deras vita LED är optimerade för grönt ljus - det ger nämligen höga Lumenvärden och det vill man ha inom belysningsindustrin - men för revakvarister är Lumen en dålig mätmetod. MVH Lasse

MVH Lasse Det här kan ha med en annan sak att göra också. Enligt min erfarenhet är det främst de röda dioderna som upplevs jobbiga i samband med ett friskt 80-tal. Har ni den röda dioderna placerade precis över krusningar i vattenytan så uppstår ett fladdrande rött "skimmer". Om de är placerade över lungna vattenområden så uppstår inte samma sak. Enda gången jag råkat ut för Disco var just när jag testade en tät kombination med blå, vita och röda LED. Över lungt vatten - inget problem - över vågit vatten - verkligen irriterande. MVH Lasse

Och detta är väl den bästa metoden - håll nere biomassa så mycket som möjligt och tillåt andra organismer (mer lättbetade) ta över. Faktum är att jag tror du hade lyckats även utan fosfatremover. MVH Lasse

Här är några andra. EHEIM har kommit med en saltanpassad LED också. MVH Lasse

En LED är en diod och den följer inte linjärt Ohms lag. Vid en given ström behövs en given spänning för att LED skall lysa upp. Det är den spänning som brukar kallas FV (Forward Voltage) Om man matar med en bara lite för hög spänning så rusar strömmen upp. Det är strömmstyrkan som bränner sönder en LED. På lågeffekt LED så var inte strömmarna speciellt höga och risken för att bränna sönder dem är ganska liten. Det ändrades när de sk Power LED togs fram. Plötsligen arbetade man med strömmar som kunde skada LED:en. Titta på grafen under här från en Cree XP-G LED Den visar det idealiska förhållandet mellan FV (spänningen som får LED att "tända") och den ström som går igenom din LED. Vid 3 V så "tänder" din LED och ger ca 550 mA. matar du med 3,25 V så går nästan 1500 mA genom din LED (1500 mA är max för detta LED chip) Normala spänningskällor (de vi är vana vid) ger en konstant spänning och varierar strömmen efter belastningen. vi ser i diagrammet att bara en liten spänningsändring ger en markant strömökning. När man tog fram Power LED så vände man därför på steken och använder en spänningskälla som ger en konstant ström och varierar spänningen i stället efter belastningen. Kör man då en seriekoppling så behöver man aldrig riskera att man bränner upp sitt chip då man väljer en driver som ger den mA man vill ha. Sedan skall då drivern klara att hålla denna ström i ett voltområde - det så kallade "constant current region". Känner man de så kan man räkna ut hur många LED chip man min och max kan ha i serie med denna driver. En populär driver är ELN-60-48. där kan man med hjälp av en inre pot ställa vilken ström man vill ha (mellan ca 700 mA och 1300 mA) och constant current region är mellan 24 och 48 V. Vi ställer den på 1000 mA och går in i diagrammet och hittar ett FV på ca 3,15 V. Min antal chip i serie blir då 24/3,15 och max blir då 48/3,15 -> Du måste minst ha 8 st i serie och mest 15 (för säkerhet skull 14 - se längre fram)- Du kan då använda denna driver för 8,9,10,11,12,13 och 14 LED chip i serie Om du istället har 10 watts, 1000 mA, FV=10,5 så måste du ha minst 3 och max 4 st i serie. Sen är det det här med parallelkoppling. Det finns inte en LED som är identisk med en annan. FV i förhållande till strömmen kan skilja mellan olika LED chip av samma batch. Parallellkopplar du och ligger nära max ström så kan du råka ut för att du får en ojämn fördelning av strömmen mellan benen och riskera då att bränna ett ben. Bränns det så fördelas strömmen över mindre antal ben och du bränner hela konstruktionen. Man bör därför seriekoppla enskilda LED chip. Sk multichip består redan från början av en kombination av serie och parallellkoppling och därför är det klokt att lägga sig strax under rekkomenderad ström. 10 watts med max 1000 mA - jag kör dem på max 900 mA; 20 watts med max 2000 mA - går sällan över 1800 mA osv. MVH Lasse

Varför? MVH Lasse Edit: Har du källan till dina diagram? Behöver läsa vad det är de egentligen har mätt där

Japp MVH Lasse

Skedde det i lördags så är det nog en vanlig infektion. Normalt så börjar förgiftningssymptomem (att du mår illa, allt smakar metall osv) 4 - 8 timmar efter förgiftningen. Själva förgiftningsdelen för mig var väldig kort och intensiv (från ca 20:00 till 04:00 morgonen därpå) Efter denna akuta attack så började jag få celldöd kring små sår på händerna efter ca 2 dagar. Det var samma mönster för de övriga 4 i vårt gäng. MVH Lasse

Håller med övriga att något starkare medel inte behövs. Aktivt klor skall man undvika eftersom det biolagras i allt levande som klororganiska föreningar. Måste man någon gång (av bakteriella skäl - sjukdom eller karantän) sterilisera ett kar så finns det två metoder som inte är lika farliga när det gäller efterverkningar. Det ena är att fylla upp karet med sötvatten och sedan hälla i natriumhydroxid så ph stiger till ca 12. låt det stå någon dag. Varning skarpt frätande. Andra alternativet är väteperoxid - fyll upp sötvatten och i med lite väteperoxid - Varning - ännu mer frätande MVH Lasse

Jag antar att du har hört talats om begreppet fotosyntes. Jag tror det är forskat i ca 2-300 år inom det området. Det är bara att googla så hittar du hur mycket som helst om detta. Sen är det lite speciellt med de flesta koraller då de oftast lever på djup där de röda våglängderna är borta - det finns dock koraller som utnyttjar vissa röda våglängder om de finns tillräckligt grunt. Den här artikeln sammanfattar det mesta inom området när det gäller koraller. Den är från 60 talet men det som gjorts senare har bekräftat det mesta. Som alla sådana mätningar så är väl testapparaten kallibrerad antar jag - men som sagt var - detta är ett vanligt och accepterat sätt att redovisa en ljuskällas spektrum. Och det är givetvis uppmätta värden. Att se spektrat ger för mig mer information än alla andra sätt att försöka beskriva en ljuskälla som Kelvintemperatur, Lumen, PAR eller PUR. PAR (photosynthetically active radiation) är i dag det mest använda sättet för att ge en ljuskällas betydelse för fotosyntesen. Med PAR mäter man de fotoner som finns mellan 400 - 700 nm och uttrycker det som µmol photons/m2/second. Det går även att uttrycka det som W/m2. Eftersom fotosyntesen är en kvantprocess så brukar biologer använda det förstnämda. En nackdel med PAR är att (som min artikel visar) det mäter hela våglängdsområdet mellan 400 och 700 nm. Ett begrepp som börjat att användas numera är PUR där bara fotoner mellan 400-550 nm och 620-700 nm räknas. PAR mätning är mer enkel att göra och används därför ganska mycket som en kvalitetskonstant. Min uppfattning är dock att man måste titta till spektrat också och flera PAR mätare har dålig förmåga i området under 460 nm. Varför jag frågar om du har ett PAR värde från botten av din tank beror på att efter min erfarenhet så går det (åtminstone kan inte jag) inte att avgöra intensiteten med bara ögona med dessa starka ljuskällor. Jag kan inte se skillnad på 100 i PAR eller 200 i PAR med blotta ögat och när det kommer till områdena under 450 nm så blir ögat värdelöst som intensitetsmätare. MVH Lasse

Ja det finns amerikanska tillverkare av multichiplösningar - Orphec exempelvis. har en svensk representant här MVH Lasse

Jag skulle valt 16000 K rampen just beroende på att den täcker lite bättre i området 410 - 470 nm MVH Lasse

Då är det bara att köra Jag tror de mesta är löst nu med Jannes kort MVH Lasse

Jag väntade med mitt svar just därför Bara förtydliga att förhållandet är på atomnivå 106 atomer C - 16 atomer N och 1 atom P Ser man det på nitrat och fosfat blir förhållandet ca 10:1 MVH Lasse

Nils Tångberg var en pionjär på mycket - Den första som lyckades få yngel av den göklekande Tanganyikamalen (vad jag kommer ihåg) - överhuvtaget den första som begrep att den var en gök, dvs den blandade sig in i andra munruvares lek, käkade upp dess ägg och la dit sina egna. Den förvånade honan spottade senare ut ett antal malyngel när det var dags.... Han var också bland de första att leka Altolamprologus arter - I stora Strombus snäckor! MVH Lasse

Jag klipper bort Xenian - håll den kort så växer andra koraller över. MVH Lasse

1977 - 79 hade jag ett "höhästkar" (fritt efter min äldsta dotter) på 60 liter, en röranemon, bottenfilter och EHEIM första ryggsäcksfilter. tyvärr finns det nog inga foton - och så "höhästar" då. MVH Lasse

Ja - jag är inte skyldig i alla fall - den zooaffären har jag nog varit inne en gång i bara - har ett vagt minne av den. MVH Lasse

Bredden kan du räkna ut med hjälp av x axeln - där står nm. Y axeln visar intensiteten i procent jämfört med högsta peaken. detta är ett vanligt sätt att visa ett spektogram. Om du tittar på översta kurvan så visar den att intensiteten vid 420 nm är ungefär 5 % av intensiteten vid peaken på 445 nm. 440 nm har en intensitet på ca 60 % av peaken. 460 nm har ca 40 % av intensiteten. 580 ca 20% osv Titta här på sidan 3 under Relative Spectral Power Distribution så ser du att även Cree redovisar på detta sätt För just fotosyntesen är våglängden av stor betydelse eftersom det mer eller mindre är fråga om kvantmekanik. Här kan en skillnad på 3-6 nm ha stor betydelse om man ser till insatt energi till vad man får ut. MVH Lasse

Vad mäter du för PAR på botten? MVH Lasse