Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 731
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    376

All aktivitet

  1. Och? MVH Lasse
  2. Det som kallas kloridfritt salt (och används i vissa Balling recept) är i verkligheten det grundsalt som alla använder innan Natriumkloriden sätts in. Den rena Natriumkloriden är ca 75 -80 % av de ingående salterna i ett konstgjort salt. Resten är grundmixen som även den innehåller mycket klorid - ca 30-40 %. Eftersom frakt är dyrt så behandlar många tillverkare dessa två huvudbeståndsdelar separat och blandar ihop det så sent som möjligt. Detta kloridfria salt innehåller därför alla andra joner (än Na och Cl) och skall definitivt inte bytas ut mot någon seltin eller mineralsalt. MVH Lasse
  3. @ Wiking: förstår det MVH Lasse
  4. Vad du än gör - inga panikåtgärder. Låt karet sätta sig några veckor, gör ett vattenbyte om ca 2 veckor (10-30 %). Ta det lungt - mata väldigt sparsamt. Sedan mäter du igen. Får du för höga värden då så kan du börja leta metoder att ta ner nitraten - men inget kommer att dö för du läst 80 ppm. Jag har själv inte användt JBL men nitrat är en besvärlig parameter att mäta så du skall kanske skaffa en annan mätmetod också så du kan jämföra. MVH Lasse
  5. Så sant så MVH Lasse
  6. Hur länge har karet varit igång? Har du någon nitrit? MVH Lasse
  7. Det brukar sägas så ja - men mig vetterligen har inget visat detta. Oavsett vilket - Chromis viridis är ingen fisk som blir lättare att fånga med cyanid, tvärtom. Cyanid används för fisk som gömmer sig så de kommer ut i det fria. MVH Lasse
  8. Mycket intressant artikel men jag tycker inte man kan dra för stora växlar av det. LED källan som användes har dåligt med ljus under 430 i våglängd jämfört med LEP. En av de viktigaste "klorofyllerna" har sin topp under 430 nm. Det är svårt att säga om det är avsaknaden av våglängder under 430 hos LED-armaturen eller LEP:s topp vid 660 nm som är viktigast för att förklara resultaten. MVH Lasse
  9. Tillåt mig vara lite tveksam till att man använder cyanid till att fånga Chromis viridis. Det är en art som uppträder i stora stim som små och lätta att fånga med mindre nät. Cyanid i ett sådan stim skulle snabbt spädas ut. Däremot har jag sett samma snabba dödsförlopp av några Anthiasarter vid håvning. Simmat hur bra som helst - håv i - fisk stendöd. Vet dock inte vad det beror på men troligtvis utlöste stressmomentet något dödligt. MVH Lasse
  10. Borde inte vara några problem MVH Lasse
  11. Lasse

    Eget foder

    Det kanske är dags att reda ut några begrepp. Det finns en "sanning" som har levt med inom akvaristiken och som man kan läsa om i många äldre akvarieböcker (och även nyare). Denna "sanning" konstaterar att fisk inte klarar av fet foder eftersom det blir leverskador om fodret är för fett. Den här "sanningen" kommer från den tidiga laxodlingen i sverige. Sverige var världsledande inom laxodlingen fram till mitten på 1980 talet. Detta var vi eftersom den Svenska Vattenkraftsutbyggnaden alltid följdes av ett utsättningskrav av smolt för att kompensera fisket. Ett institut bildades - Svenska Laxforskningsinstitutet - och där gjorde man forskning (och på EWOS i Södertälje) som visade att ett fettinnehåll högre än 5 % medförde skador bland annat på levern. Det fett som användes då var däggdjursfett som till mycket stor del är mättat och har en hög smältpunk. För ett kallblodigt djur gäller att det har fetter som är "lösa" även vid lägre temperaturer - annars stelnar de. Vid denna tid kände man inte till betydelesen av omega 3 och fleromättade fetter hos kallblodiga djur. Det var först när den Norska Laxodlingen (och foderproduktionen) kom igång i mitten av av 80 talet som detta blev allmänt känt. Idag ger man odlad lax foder med fettinnehåll upp mot 30 - 40 % för en snabb tillväxt. Det här gäller våra akvariefiskar också - det är viktigt att de får fett, men av rätt ursprung och form, eftersom fett är fisks primära energikälla (vår är kolhydrater). Fisk kan som oss förvandla fett till proteiner. Proteiner av aquatiskt ursprung är också nödvändigt. Detta innebär att man behöver inte vara så himla rädd för fett när det gäller fisk. jag vill gärna berika mitt foder med Omega 3 och när jag är riktigt seriös så tinar jag min vuxna artemia, klämmer i lite vitlök och blandar ihop med cyclop-eeze. Det foder som du gjort är ännu bättre tycker jag, men cyclop-eeze och askorbinsyra skulle förbättra ännu mer. Sötvattensakvaristerna har användt räkmix i många år och det är också ett utmärkt foder för marina djur. Får man med just omega 3 och karotin så är det ännu bättre. Riktigt bra torrfoder som New Life Spectrum Fish Food bygger just på principen om 100 % bra råvaror. Gör jag en blandning som jag beskrev ovan brukar lata jag lägga i rätt så mycket pellets av just Spectrum Thera +A Formula för att slippa all omständig blandning MVH Lasse
  12. Lasse

    Eget foder

    Synd att du skippade laxen - troligtvis den bästa omega 3 källa du kan få tag på idag. MVH Lasse
  13. Du har mycket sunda idéer för det mesta men klorin skulle jag hålla mig borta från både i salt och sött. Klorin + organiskt material - klororganiska ämnen. Sådana skador ser du inte normalt - de bara anrikas. Gör en sök på M-74 så får du se. Väteperoxid är lika bra effekt med och ofarligt vad gäller bioackumulation. MVH Lasse
  14. Adddo har i princip rätt, räkor belastar till visst vattnet men pga att vissa av dem lever på organiskt spill, alger och annat som producerats i akvariet så är det inte säkert att det belastar hela biosystemet. Behöver du inte mata dina räkor så är de en del av "avlastningen" förutsatt att de inte dör i akvariet. Den belastning som man ger till sitt akvarium sker till hundra % av det organiska materialet du sätter in - framförallt i form av mat. Men även levande djur och alger som tillförs kan vara belastande om de dör och blir uppätna i akvariet. MVH Lasse
  15. Orsaken till att inte använda klorin är att det är ett kraftigt oxiderande ämne som vid kontakt med organiskt material bildar klororganiska föreningar. dessa är fettlösliga och går därför in i kretsloppet och anrikas i olika organismer. Risken att du inte sköljer bort allt klororganiskt material är stor och då har du detta i ditt biosystem. Väteperoxid och ozon verkar på samma sätt som klorin men dess restprodukter är bara koldioxid och vatten - går därför utmärkt att använda. MVH Lasse
  16. Hej Hittatde följande korta disk. Som upplysning rshimek är Ron Shimek MVH Lasse Mer
  17. Det är inte utan att jag håller med dig. Jag har råkat ut för någon snabbspridning iom att någon bubbla gått sönder. Snarare har jag upplevt denna makroalg som ganska sakta växande alg (i jämförelse med andra mer primitiva alger). @ Penstermon - har du ngn länk? MVH Lasse
  18. @Alexraptor Citat från artikel du länkar till (rödfärgat av mig) Jag har nog just nu ca 10 - 40 snäckor som ser ut som den på bilden i mina akvarier. I en kompis försäljningsakvarium går det 40 + tillsammans med räkor, andra snäckor och till och från små gobies. Hos dessa "som liknar snäckan på bilden exakt" har jag aldrig sett ngt beteende som tyder på att det är en predator. Observera - jag kan inte säga att snäckan på bilden är en predatorsnäcka - jag kan heller inte säga att den inte är det. Det duger inte bilden till att avgöra. MVH Lasse
  19. Skärmdump från GHL MVH Lasse
  20. Intressant artikel - men hur kan du med hjälp av den och en dålig bild säga att det rör sig om en whelk till 100 %? MVH Lasse
  21. Skall det bli bokhyllor där Capote? MVH Lasse
  22. Du skall alltid förankra dina stenar från botten så de inte blir underminerade - bygg ej på lösan sand MVH Lasse Den passar
  23. Det är lite svårt att dra en slutsats bara för man ser ett djur på ett annat. en vanlig förekommande "sanning" är att eremiter kan ge sig på snäckor just för att få deras skal. Jag har svårt att se hur en eremit skulle kunna äta ur en frisk snäcka som oftast har en dörr att stänga. Däremot döende och döda snäckor kan de ju ge sig på och som extra bonus få ett större skal. Du vet ju inte vad din bumblebee gjorde på astrean, det kan ju ha hittat något annat att äta, alger, bakterier eller vad som helst. MVH Lasse
  24. Tveksam till detta - de jag har är aldrig i sanden - alltid i stenen. De är allätare. Aldrig hittat något negativt med dem jag har men det finns åtminstone 10 tals liknande arter tror jag. Från början var detta en ganska dyr snäcka som kom ifrån Västindien men på senare år har den/snarlik till den börjat att importeraras från Stilla Havet. MVH Lasse Här
  25. Skit i klorinen - det kan föra in rester du inte vill ha. Räcker gott med lut MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...