All aktivitet
-
Kessil A150W - LED 30w
Det där borde gå att göra DIY genom att använda 50 watts eller 100 watts chip och en bra processorkylare med heat pipes. Åtminstone 50 watts chipen börjar nu komma i färgtemperaturer som passar oss. MVH Lasse
-
LED kan gå snett!
När jag letade efter olika DIY-beskrivningar av LED på YouTube så snubblade jag över denna. Jag skrattade ordentligt - speciellt 2:57 in i klippet - andra kanske inte gör det så det är fritt för moderatorerna att ta bort detta inlägg om det går över gränsen. MVH Lasse
-
Sfiligoi LED ramper
Nej - personligen tycker jag inte den är värd att investera i - men det står för mig. Med de måtten om du vill ha LED så kan du ju titta på något DIY bygge. Det finns bra set att köpa och många trådar här hur man gör. MVH Lasse
-
Revvänlig fjärilsfisk?
Det finns faktiskt en fjäril som är stimlevande och zooplanktonätare, Hemitaurichthys polylepis. Väldigt vacker och snäll fisk som inte äter koraller vad jag vet. Här är bilder. MVH Lasse
-
Sfiligoi LED ramper
GU10 är en 230 volts standard för ljuskällor. Detta innebär att man med denna fattning inta är bunden till en visst watt tal eller fabrikat. Alla LED med GU 10 går att använda. MVH Lasse
-
Hur jag odlar mina copepods
@ Magnus - mycket bra intiativ att sprida dessa kunskaper. Eftersom jag sysslat lite med odling av olika små organismer i andra tillämpningar än akvarium så har jag en del erfarenheter att förmedla. Luftning ger vad jag vet en bättre tillväxt just pga av en högre syrehalt. Oftast när man skall försöka optimera tillväxten (läs produktionen) så matar man bra och det är svårt att hålla en bra och jämn syrenivå på grund av all bakteriell nedbrytning. Luftningen ger också ett bättre gasombyte i vattnet rent allmänt. Problemet med luftning är just luftbubblorna. Det har visat sig att små luftbubblor just lägger sig mellan kropp och skal på de organismer man skall försöka odla. Därför är det ofta kutym att man inte har "syrestenar" och dylikt i odlingskar. Man låter helt enkelt luften bara bubbla ut från en slang så man får stora bubblor. Problemet med detta är att gasutbytet blir mindre. Detta leder i sin tur till höga nivåer av både koldioxid men framförallt av dödande ammoniak (vid pH över 7 - 7,2) Att köra med alger och "pods" i samma kultur löser en del av både övrigt gasutbyte och syresättning men kräver då 24 timmars belysning så man har konsumtion av kväve (läs ammonium) och koldioxid samt produktion av syrgas dygnet runt. Jag har själv aldrig provat med matning i en sådan kultur men det vore en sak jag idag skulle prova om jag satte igån igen. Om man inte bara skall mata upp näringsfattiga djur så är de två preparat som de båda selcoprodukterna Magnus nämner absolut nörvändiga. Där är Selco<SUP>®</SUP> S.parkle en ny produkt (fanns inte när jag höll på) som jag inte provat men den är avsedd för kontinuerlig matning som ersättning för levande alger. Jag använde en anna produkt som hette Culture Selco<SUP>®</SUP> som nu kommit i en ny variant Culture Selco<SUP>®</SUP> plus. Den var outstanding exempelvis för att driva upp daphnia magna (sötvatten) och olika varianter av rotifiersläktet Brachionus (saltvatten). Dessa produkter ger en bra tillväxt och dessutom en förhöjning av olika Omega 3 syror som är oerhört viktiga i marina näringskedjor. Dessa Omega 3 syror typ DHA och EPA är svåra att ersätta från annat än djur som ätit marina alger. Omega 3 sägs numera finnas överallt men det är viktigt att veta att den typ av Omega 3 som marina larver och vuxna djur av olika arter behöver måste i de flesta fall processas till fettsyror typ DHA ch EPA via något djur lägre ner i näringskedjan, allternativt tas ut från fettet hos feta marina fiskar. Det går alltså inte att droppa linolja i akvariet Selco<SUP>®</SUP> S.presso är en berikare för artemia och rotifer, dvs en lösning där man låter djuren gå i en tid före fodringen för att foderdjuren skal optimera sitt innehål av olika viktiga ämnen, framförallt DHA/EPA men även andra. Firman (INVE - tidigare Artemia System) som tillverkar dessa produkter jobbar mot fiskodlingsindustrin och det har historiskt varit svårt att få tag på dessa produkter på hobbynivå. Det är ju därför glädjande att åtminstone en handlare (BioTed marine) tagit upp två av denna firmas produkter så de finns tillgängliga för hobbyfolk. Här kan ni läsa mer om de produkter som finns för fisk- och skaldjursodlingsindustrin, varav många lätt kan användas inom vår hobby. Problemet med dom är att de ofta har en begränsad hållbarhet. MVH Lasse
-
Hur jag odlar mina copepods
Olika namn för samma sak. mysis är det svenska ordet - mysid är mer en vetenskaplig beteckning. Bägge hänsyftar till pungräkor av ordningen mysidacea som har ca 1000 arter varav 15 i sverige. MVH Lasse
-
Claes 180l hörnakvarium
Jag använde livsmedelskonc. ättika. 1 ml spruta med kanyl. Det funkade att spruta ner i hålet när de drog in sig. Plus en filfisk för att ta de små. MVH Lasse
-
Doppa fisk innan introduktion, medel/medicin?
Observera att jag aldrig har använd något medel i kombination med sötvattensdopp - bara kranvatten. MVH Lasse
-
Picobello och silikatfilter
I allmänhet när man kopplar in slutna filter så bör man köra vattnet underifrån eftersom man på det sättet trycker ut den mesta luften ur filtret när man startar. Dett gäller även lodrätt stående UV-C rör. MVH Lasse
-
Doppa fisk innan introduktion, medel/medicin?
Frågan har varit ute i fyra timmar en fredagsförmiddag..... Jag tror inte att det är så vanligt med förebyggande dopp - åtminstone inte med mediciner. Det jag själv har testat några gånger är ett sötvattensdopp på 1-3 minuter som förhoppningsvis tar bort en del parasiter. Bakterier som är skadliga är oftast inre bakterier och de kommer man inte åt genom ett enstaka dopp i varken sötvatten eller kemikalier. till det behövs någon typ av antibiotika som är vattenlöslig och sedan måste den i så fall upprepas. MVH Lasse
-
För effektiv algskrubber (ats) eller mätfel?
Ursäkta en yngling men egentligen spelar det väl ingen roll vilka alger som tar upp näringen - de som äts upp av betare (näringen blir "betarbiomassa") eller algerna i scubbern som man sedan slänger - resultatet är ju det samma - mindre näring i vattenkolumnen MVH Lasse
-
C- vitamin eller ozon
Japp - samma verkan som ozon, klor mm men med andra fria radikaler MVH Lasse
-
Egen brunn, fosfat i osmosvattentet
Vad jag vet så är det löst ortofosfat som har den koncentrationen. Även proffsutrustningar som mäter fosfat mäter bara ortofosfat. Avser man något annat med sitt värde än ortofosfat så brukar det stå totalfosfor. Alla metoder som jag känner till att mäta totalfosfor går ut på att med syra och värme omvandla alla fosforföreningar till ortofosfat som sedan testkittet (eller labutrustningen mäter) Det är också så att den koncentrationen inte är konstant över åren och på de ställen där du har uppdwelling så har du betydligt högre ortofosfatvärden. Dessa uppdwellingområden som finns på några olika ställen runt om i världen är kända som de mest produktiva områdena för fisk som existerar. Exempelvis utanför Chile och utanför sydvästafrika. MVH Lasse
-
C- vitamin eller ozon
Hm - det blir lite lurigt det här. C-vitamin är en antioxidant, det vill säga det motverkar skador från sk fria radikaler, och den är fullt vattenlöslig. Om det är så att cyanid orsakar/är fria radikaler så kan jag mycket väl tro att C-vitamin kan motverka leverskador. Att den skulle sänka redoxvärdet i sig låter jag dock vara osagt. Det vi kallar redoxvärde är ett sätt att elektroniskt mäta om det i ett vatten förekommer i huvudsak oxiderande eller reducerande kemiska processer. Vid redox 0 så är det jämnvikt, under noll så är det i huvudsak reducerande processer (syrefritt) - över 0 så förekommer det mer oxiderande processer (det finns syre eller något annat ämne som oxiderar) Det skulle ju iofs kunna tänkas att C-vitamin sänker redox om det höga redoxvärdet just är orsakat av aktivitet från fria radikaler. Att C-vitamin har en possitiv effekt på fiskarna och deras ämnesomsättning på grund av att det är en antioxidant som begränsar antalet fria radikaler stämmer nog om man inte går till ytterligheterna. Däremot hur det skulle minska antalet parasiter har jag svårt att se - men jag vet varken det ena eller det andra om det. Går vi sedan till ozon och dess verkan på parasiter så är det just genom att ozon är/ger upphov till fria radikaler, som i sin tur bryter ner parasiternas cellväggar, det sätt som ozonet fungerar som dödande. Givetvis så gör dessa fria radikaler inte skillnad på goda och onda utan har samma verkan på alla levande celler. Därför är det viktigt att inte överdosera och att hålla sina djur i kon kondition så exempelvis fiskar kan klara fri radikaler bättre än bakterier och parasiter. Att ozonet ökar oxidationen i vattnet och att det bildas en del syrgas när ozonet sönderfaller är orsaken till att redoxpotentialen stiger. Had man använd klor eller kloramin för att döda parasiterna så hade man fått samma resultat med en högre redoxpotential. Detta för att dessa ämnen är också oxidativa. Här kommer det in en intressant sak och det är att C-vitamin faktiskt neutraliserar åtminstone kloramin. Har man det i sitt kranvatten så gör en knapp matsked C-vitamin på 500 liter vatten att man helt neutraliserar kloramninet. Detta har jag sett vetenskapliga bevis för - hittar bara inte referensen nu. Men amerikanska EPA (USA:s naturvårdsverk) har skrivit något om detta. Har aldrigt tänkt på denna koppling förut men det gör ju att jag aldrig kommer att köra C-vitamin i mitt akvarium samtidigt som jag kör ozon eftersom det kanske har samma effekt här. Däremot kan det ju vara bra att komma ihåg om man någon gång lyckas med att överdosera ozon - i med en matsked C-vitamin per 500 liter och se om det hjälper. Säker är jag inte men nu ligger den metoden i facket "det skall vi banne mig testa" om jag skulle råka överdosera ozon någon gång. MVH Lasse
-
Hur placera dioder för att få glitter?
Japp om du lägger till koncentrerad framför ljuskälla. MVH Lasse
-
Chrille & Idas 462l
Jag ligger på ca 280 - 300 watt på min LED belysning och mitt akvarium är också på 460 liter - med tanke på hur mitt har uppträtt sedan jag började med LED så kan man i alla fall konstatera att du inte ligger för lågt MVH Lasse
-
Dimorb's Percula 120 (450 liter)
Såg frågan först nu För det första så är den nitrithalt du mätt upp inte speciellt hög ens i sötvatten. 0,025 - 0,05 mg/l nitrit motsvarar 0,008 - 0,015 mg/l som NO2-N. Som jämförelse kan man säga att man för att vara på den säkra sidan inte skall överstiga 0,01 mg/l som NO2-N vid odling av laxfiskar. Akut dödligt värde är betydligt högre Laxfiskar brukar anses som de absolut känsligaste arterna. Vissa fiskar som ål kan motså värden över 25 mg/l utan att visa skador. Vattnets innehåll av klorider spelar också en väldig stor roll eftersom så låga halter som exempelvis 75 mg/l av klorid kan ta bort den mesta giftigheten av nitrit. Vårt vatten innehåller över 19 000 mg/l av klorider.... Här är en iofs gammal sammanställning men ändå ganska bra över problemet. finns också en del lägre djurs känslighet i saltvatten. kapitel 4 handlar om nitrit MVH Lasse
-
Mitt första saltvattenskar
KH om det är tyska hårdhetsgrader verkar lite för lågt. Vad använder du för fabrikat och ta gärna ett nytt prov så du kan konfirmera 4,2. MVH Lasse
-
Diakat B
Det verkar finnas två typer varav den som heter plus verkar vara effektivast. (och dubbel så dyr också ) MVH Lasse
-
Egen brunn, fosfat i osmosvattentet
Vad skall du ha för koraller? 0,02 mg/L i fosfat orsakar inga algexplosioner i sig och är ett mycket lågt värde även ute i naturen.. För att få lite rätsida på disk så vill jag göra en jämförelse med vad naturvårdsverket säger angående innehåll av fosfat i naturliga hav. Där klassar man vatten som har under 0,31 mikromol per liter fosfat-fosfor som mycket låg halt. Om du mäter 0,03 mg/l fosfat så är då fosfat-fosforn (PO4-P) lika med 95/31*0,03 mg/l (95 är fosfats relativa vikt och 31 är fosfors relativa vikt) -> ca 0,009789 mg/l fosfat-fosfor (PO4-P). Då har vi två sorter, dels vårt mg/L dels naturvårdsverkets mikromol/l. Då skall vi jämföra. 1 mol fosfor är 31 gram fosfor, 1 millimol är 0,031 gram fosfor = 31 mg fosfor. 1 mikromol fosfor är 0,031 mg fosfor. Nu var Naturvårdsverkets klassning för mycket låg halt fosfat-fosfor PO4-P lika med ett fosforinnehål på mindre än 0,31 mikromol PO4-P/l -> 0,031*0,31= 0,00961 mg/l. Det vill säga 0,03 mg fosfat per liter är precis i gränsen till att det klassas som mycket låg halt om det varit ute i havet. Du mätte 0,02 mg/l i ditt akvarium vilket innebär att du har ca 0,007 mg PO4-P per liter. 1 mikromol/l PO4-P är 0,031 mg/l PO4-P. -> 0,23 mikromol/l PO4-P. alltså en mycket låg halt fosfat-fosfor jämfört med naturliga vatten. MVH Lasse
-
4x39W T5 > LED mod
Mina drivers är på ca 31 watt, det vill säga jag kan köra 3 stycken 10 watts chip på en driver. (det går att köra 1 st 10 watt på mina drivers också eftersom de är på 8-36 volt samt 900 mA. Ett förslag är att kör på minst 9 chip - 6 st 16 000 K och 3 st royal blue. Samma säljare har ett 20 000 K chip också som jag inte riktigt vet hur det blir. Du får 90 watt men du får sprida dina chip mer än vad jag gjort. Mitt kar är 120*65*65. skall du ha extrema hårdkorraler så skulle jag nog lägga på åtminston 3 chip till. MVH Lasse
-
Uv i sumpen, bra eller dåligt ?
Om du kan lägga rör på botten och suga igenom så varför skall du föra ner det till sumpen och få balansproblem mellan ytavrinning och bottenavrinning? Jag skulle istället göra så att lägga insugsrören i botten och göra en closed loop med UV:et Insugningsrör - dränkbarpump i ett hörne - slang eller rör till UVC - UVC - retur till karet i ytan. Är du rädd för läckage - läg UVC:ts cirkpump i karet och sätt UVC:et ovanför karet MVH Lasse
-
Egen brunn, fosfat i osmosvattentet
Byt silikatfiltret till en början med - tar även bort fosfat normalt nämligen. Men du går ju från 0,08 till 0,03 redan nu och skulle tro att 0,03 ligger inom felmarginalen för metoden. MVH Lasse
-
4x39W T5 > LED mod
Jag har en akvariedator (GHL profilux). Den har jag byggt ut så jag har sammanlagt 6 kanaler att styra på - mina drivers tar 0-10 V och det går att ställa om datorn till det. Just nu använder jag 5. 2 st kanaler för sammanlagt 90 Watt Royal blue och 3 kanaler på vardera 60 watt vitt. Ja en av orsakerna var att det gick att få på 10 000 K och 16 000 K. Det vita har jag uppdelat nu i 30 watt ca 12 000 K (ett 30 watts chip), 60 watt 10 000 K och 90 watt 16 000 K. Alla mina 10 wattare är gjorda för 1000 mA och jag kör dem på 900 mA. Forward voltage är strax under 10 V och jag får alltså ut ca 9 watt från dem på 100 %. Detta är för att spara på värme. Jag är mycket nöjd med den ljusbild jag får (och också mina koraller verkar det som, vissa av dem har verkligen börjat att växa de senaste månaderna). Ljusbilden ändras under dygnet beroende på hur jag har ställt dimningen och när jag har fullt kräm så har jag ett äldre experiment som går på med ca 30 watt LED mellan 4000 K och 6500 K och riktat mot bakgrunden. den experimentet innehåller ochså ca 15 watt ljus i de blå våglängderna. En annan av orsakerna var att jag räknade med att få kraftigare koncentration av ljuset på vissa fläckar. det vet jag inte om jag uppnådde då spridningsvinkel är rätt så stor. Däremot så kan jag flytta omkring modulerna både på längden och bredden (15 * 25 cm och ca 80 watt) och ha en del koncentration i alla fall. Lösningen med heatpipe och tjock aluminiumplatta för hög effekt på liten yta har fungerat mycket bra. Aluminumet kommer aldrig upp över 40 grader (har ett larm då men tyvärr har jag än inte löst att modulen slocknar då eftersom jag kör en separat (skild från akvariedatorn) tempkontroller på belysningen. På det stora hela är jag nöjd även om kostnaden sköt i höjden. Jag har en del material över och kommer nu att bygga om min huv till mitt RSM med sådana här chip. Har nu två gånger 15 watt Aqua Ray 500 inbyggt. Det är ok men jag vill ha lite mer ljus där. Det är tveksamt om det blev så mycket billigare än att köpa färdiga saker men jag har i alla fall haft det roligt och lärt mig en hel del på kuppen. MVH Lasse