Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 589
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    340

All aktivitet

  1. Jodå det kan jag köpa Claes (#52) plus ett antal andra förklaringar om varför det kan vara en fördel med ökad fluorescens genom att öka antalet proteiner men min invändning gällde Stigs resonemang där han argumentera för "skyddsteorin" genom att säga att det var bättre att ha denna effekt än att minska eller öka zooxantellerna och då tog det korta perspektivet som flukturerande instrålning på dag eller timmbasis. Detta tycker jag inte att det finns fog för. Och ett annat faktum som måste vara viktigt för att styrka teorin om skydssfaktor är att om vi vet om det är just de fotoner som är fotosyntetiskt aktiva som också utgör basen för fluorescensen. Detta kanske Janis experimnent kan ge en fingervisning om. MVH Lasse
  2. Jag håller med Claes i det mesta han skriver i inlägg # 10 men har bara svårt för en sak som ställer till det. De mest ljuskrävande av våra koraller - Acroporor lever ju ofta på de djup där det finns en stor del rött ljus. att de är ljuskrävande i akvarier är en sak - det kan ju bero på att vi tidigare inte varit klara på det blåa ljusets biologiska funktion utan därför fått fläska på med vitt ljus för att de blåa våglängderna blir tillräckligt intensiva och nu kan minska effekten betydligt eftersom man koncentrerar sig på blått ljus. Men - i naturen har jag sett åtskilliga acroporaskogar som lever så grunt så att de åtminstone två gånger om dygnet vistas timmatal ovanför vattnet (vid ebb). Här är det ju gott om rött ljus så det ställer frågetecken. MVH Lasse
  3. Rent logiskt kan man kanske i så fall ta bort teorin om skydd, eftersom de då inte kan använda mekanismen för att reglera momentan på grund av varierande miljöbetingelser. Det största problemet en fotosyntetiserande organism har är att snabbt göra sig av med den producerade syrgasen och framförallt syreradikaler. Produktionen av syrgas är direkt prop mot instrålningen och intensiteten av fotosyntesen och reglerande faktorer eller mekanismer måste i ske momentant. Korallerna flyttar ju inte heller omkring mellan högre och lägre instrålning så en långsam skyddsmekanism eller anpassning för skydd är ju heller inte nödvändig. Däremot så vet ju inte korallen när den settlar (fäster sig mot ett fast underlag efter sexuell förökning) var den kommer att hamna. ett scenario där är väl i så fall att det finns en genetisk kod som säger att förmågan att producera detta (dessa) protein finns om behovet föreligger men inte annars (jag vill fortfarande inte lämna tanken om att en organism inte har råd att producera något hipp som happ bara för säkerhets skull däremot kan det finnas en kodning som innebär att något "triggar" produktionen vid behov). Om det är på detta sätt så kan förmågan att producera dessa protein vid behov vara ettdera ett långsiktigt skydd eller en mekanism som kan användas för att optimera någon annan nytta (läs - ta vara på energin). Däremot tror jag inte i så fall på det scenario som Stig skissar på, förmågan att öka produktionen av dessa proteiner, används för att reglera instrålningen momentant på daglig eller timmlig basis. MVH Lasse
  4. Det ser ut som kiselalger och det brukar komma ca en vecka efter start men snabbt gå över. Betare som en del eremiter och snäckor brukar hjälpa. Se denna länk för att få en uppskattning av hur alger brukar växla i en inkörningsperiod https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11020&page=2&highlight=mitt+molly MVH Lasse
  5. Menar de att korallerna snabbt reglerar antalet fluorecerande proteiner i vävnaderna efter intensiteten av instrålningen? MVH Lasse
  6. Slänger ut en liten undran. Det här med att fluorescensen ökar med intensiteten av instrålningen - kan det inte bara bero på att antalet fotoner som per tidsenhet tas emot och sedan sänds ut som nya fotoner upplevs av oss som en mer intensiv fluorscens och bara är en ren fysisk reaktion - mer instrålning - mer utstrålning. Och därmed inta alls har med någon "medveten" reglering att göra? Jämför hur en del dimningsteknik till LED är konstruerad - enligt en del uppgifter jag fått så låter man spänningen gå i pulser och genom att variera pulsbredd och pulstid så kan man göra så att vi uppfattar ljuskällan som mer eller mindre svag. MVH Lasse
  7. Kan det vara den bakterien som ibland uppstår vid vodkabehandling och som då ofta misstolkas som en röd cyano? MVH Lasse
  8. Jo, det går att göra men då skall du först igenom ryggpansaret och sedan ner och försöka träffa simblåsan, det vill säga du måste veta var den är. att trycka en spruta genom en störs ryggpansar - det är inte så lätt som det verkar. Se till att du har bra cirkulation i 150 liters karet och mata inget. MVH Lasse
  9. Går det att få tag på det franska orginalet? tillrättade Disney filmer är ingenting för mig. MVH Lasse
  10. Sänkningen är inte så viktig - det är höjningen som måste gå långsamt. orsaken är att vid 10 grader och under är fiskens immunförsvar nedsatt rätt ordentligt. det är iofs också bakteriernas men när du börjar höja temperaturen så blir det en kapplöpning mellan bakteriernas tillväxttakt och immunsystemet stärkande. Går det för fort kan vanliga bakterier orsaka sjukdom. Höjningen bör därför gå ganska sakta så immunförsvaret hinner med bakteriernas tillväxttakt. MVH Lasse
  11. Ser du någon skillnad? Du bör nog ha den nere tills du ser att det blir skillnad. Nu är det ju inte säkert att detta hjälper din stör så har du inte sett någon skillnad på ca 1 vecka så kan du höja igen - men gör det väldigt långsamt - 1 grad per 5 dagar ungefär. MVH Lasse
  12. Du skall hålla den nere i de lägre temperaturerna en tid. MVH Lasse
  13. Ja man få se upp med tillsatsen men å andra sidan så brukar det inte dunsta så mycket i ett litet kar - det brukar vara prop mot ytan. MVH Lasse
  14. @ Laggeman - vilket djup är bilden tagen på ? Fler dykares iaktagelser - Capote exempelvis? Vad jag är ute och jagar efter är att om man gör det antagandet att även de blå våglängderna minskar i intensitet ju djupare det är. Så om fluorescensen är ett sätt att skydda zooxantellerna så borde det just vara så att man i naturen inte ser så mycket fluorescens eftersom intensiteten av det blå ljuset inte är tillräcklig på de djup där det är förhärskande. I grundare områden kanske däremot intensiteten mycket kraftigare av de blå våglängderna men man ser inte fluorescensen för de reflekterande pigmenten (reflekterande av andra våglängder som inte finns på djupare vatten) döljer fluorescensen. Jag har själv sett skillnaden på enröd discosoma - under bara en blå LED så fluorescerar den i ilsket rött men tänder man en vit LED samtidigt så ser man inte det ilsket röda för reflekterande pigment gör att den ser mer mörkt tegelröd ut. Skulle det vara så här så kan det stöda teorin om skydd för zooxanteller - skulle det däremot finnas fluorecens (ordentlig) även på djup med lägre intensitet eller man ser fluorescens på icke fotosyntetiska koraller så pratar det emor skyddsteorin tycker jag. Någon som sett fluorescens på icke fotosyntetiska koraller - solkorall exempelvis? @ Claes_A. Du menar att du börjar tvivla på den heliga graal Varför jag tjatar så är det att jag tror att förklaringen ligger i den frågeställningen. MVH Lasse
  15. Du kan hälla i i en jämn tunn stråle. Om du häller i för mycket så ser du en vit tunn dimma. Häll i där flödet är som störst! MVH Lasse
  16. Med en dåres envetenhet - vart tar överskottsenergin från fluorescensen vägen. Inget biologiskt system som jag känner har råd att förlora energi så där bara? Men till frågan om skyddet - artiklarna som startade hela disk pratade om en kraftig flourescens i områden där det inte finns zooxanteller - så fler funktioner måste finnas även om man godtar skyddsaspekten. Vi pratar nu om fluorescensen vi ser i akvarium där vi trummar på med blåljus men många som följer den här disk är dykare och har dykt på korallrev där våra koraller finns normalt. Har ni upplevt någon fluorescens på djup där det i stort sett bara är blåljus? Svaret på denna fråga är av stor betydelse. Dykare - skriv era erfarenheter. MVH Lasse
  17. Både guppi och black molly klarar rent saltvatten i princip hur länge som helst men jag är osäker om de reproducerar sig i saltvatten. Det finns flera typer av mollys som gör det samma. Detta är samma fenomen som med månfisk och argusfisk - de klarar både sött och salt vatten. Vad det handlar om är vad vi dagligt tal kallar osmos, dvs att vätskor som skiljs från varandra med genomsläppliga membran tenderar till att jämna ut salthalten till ett genomsnit. Fisk, precis som vi människor har en "intern" salthalt på mellan 0,7 - 0,9 procent (7 till 9 promille). Sötvatten har 0 promille och rent saltvatten runt 35 promille. Fisk som lever i sötvatten slås med problemet att salt vill tränga ut från kroppen och vatten vill tränga in kroppen. De måste ställa sina fysikaliska egenskaper efter detta, det vill säga en sötvattensfisk kissar mycket (ett kiss som nästan inte alls innehåller några salter utan är utspätt) och de dricker inte. Att de kissar beror på att de måste göra av sig med överflödigt vatten och de kan inte dricka för då ökar de upptaget av vatten. De måste också via "körtlar" i gälarna hela tiden försöka ta in olika salter i kroppen för att kompensera saltförluster. Detta kostar mycket energi och stressade samt sjuka fiskar har svår att hålla osmosbalansen - det är anledningen till att man ofta brukar höja salthalten några promille i sötvattenskar vid sjukdom. En saltvattensfisk har "tvärtomproblemet". Salt vill tränga in i kroppen och vatten ut. En saltvattensfisk dricker därför och kissar nästan ingenting. Körtlarna i gälarna har i uppgift att föra ut salter istället. Som du förstår är det en stor skillnad mellan dessa två olika fysiologiska processerna så det är inte konstigt att det är bara få fiskar som kan ställa om till att klara bägge typerna av miljö - men som sagt det finns. Det sk Magical Water är något som skapar ett vatten där man går runt problemet, med hjälp av något ämne. Man får fisken att klara sig åtminstone kortare stunder. Men det är inte att rekommendera. MVH Lasse
  18. Jag har sett de där uppgifterna också och de kommer från samma författare som skrivit de tre artiklarna i Advanced Aquarist Dana Riddle bland annat. Ja fick inte ihop det då och inte nu heller. Det är iofs så att ett klorofyll som kallas C2 är förekommande i dinoflagelater men det verkar som detta protein toppar sin adsorption vid ca 448, 582 och 629 nm. Se här . Nu är den artikeln gammal men den som har möjligheter kan kanske plocka fram artikeln - jag kommer bara åt abstrakten. @ Jani om du kan så skaffa fram olika blåa LED och testa. Jag vet att det finns LED i blacklightområdet och uppåt. Med LED så får man ju en betydligt mer specifierad våglängd än vad man får med filter. Men fortfarande så kvarstår den stora frågan - vart tar överskottsenergin vägen - den som uppstår vid fluorescensen. När man besvarat den frågan så har man vad jag tror också svaret på varför detta fenomen är så utbrett hos koraller. Det är nämligen så att många av de egenskaper man vill tillskriva fluorescensen (uv-skyd, hjälp till fotosyntesen och annat) kan lösas på bättre på annat sätt. MVH Lasse
  19. Skulle du haft kalkutfällning så hade KH sjunkit. Tog du KH:t när du slutat med kalkvattnet? Vet du vad KH var när du började med Grotech? På mig låter det som en KH höjning pga av kalkvattnet. Om nu Grotech bara innehåller kalciumklorid så skulle jag fortsätta med detta för då kommer ditt KH att sjunka. Jag hatar dessa preparat där man inte vet innehållet! Ta en spann med akvariumvatten och mät Ca och KH. Dosera i Grotech och mät vad som händer. Upprepa detta tills du blir nöjd eller ser att Grotech också höjer KH. Jag tror att du kommer att få ner KH:t med grotechdoseringen MVH Lasse
  20. Jag gjorde kardinalfelet - jag referade till orginalet när det var ett referat jag läst . Men håll med om att det vore väldigt intressant ur ett evolutionärt perspektiv om det vore så att koraller som lever grunt (grundare än ca 4 meter) inducerar fluorescens vid lägre energikvanta (läs våglängd) än de koraller som lever djupar där dessa fotoner inte når. MVH Lasse
  21. Det är så flera gör men då i stabila system som gått länge. MVH Lasse
  22. En fråga jag kom på just nu (jäklar va trög man kan vara) - finns det fluorescens hos de koraller som inte har zooxanteller? MVH Lasse
  23. Vad har du för värden på KH? MVH Lasse
  24. Ja det var kontentan i mitt inlägg - fluorescensen ger ett energitillskott som vi idag inte vet hur korallen utnyttjar! @ Claes_A Till frågan om den röda våglängderna så skrev jag slarvigt. Vad jag tänkte på var den första artikeln av serien i Advanced Aquarist där författarens diagram för pigment 486 och 492 visar en inte föringbar reaktion på rött ljus. Nu lurades jag först av olika skalor men framförallt pigment 492 hade hög intensitet även vid röd bestrålning. @ Mano Nu blir det bara teoretisk biologi men ljusenergin är kvantifierad - både hos den fotonen som går in och den som går ut vid fluorescens. Fotosyntesen är också kvantifierad - för att den skall ske så krävs en foton av rätt energimängd (läs våglängd). Det finns olika klorofyll men a och b har sina toppar i det blåa området men på vissa bestämnda energinivåer (läs våglängder). Klorofyll a har sin topp vid ca 425 nm och klorofyll b har sin mycket distinkta topp vid 450 nm (samma topp som cree:s royal blue!). Det betyder att för att det skall ske en fotosyntes så måste foton ha just detta energikvanta eller med andra ord de fotoner vars energi överensstämmer med energiskillnaden mellan två elektrontillstånd hos den i fotosyntesen aktiva molekylen absorberas. Lägger vi nu ihop detta så måste först den aktiva molekylen i fluorescensen fånga upp en foton med relativ kort våglängd och när molekylen återgår till sitt opåverkade tillstånd skicka ut en foton med det energitillstånd som krävs för den molekyl som är aktiv i fotosyntesen. Detta hade väl kanske fungerat om båda molekylerna satt nära varandra men då hade vi ju inte kunnat uppfatta någon fluorescens eftersom den molekyl som står för fotosyntesen hade absorberat denna foton! Nu verkar ju dessutom fluorescensen ske i område utan zooxanteller och då skulle möjligtvis grankorallen kunna utnyttja den utskickade fotonen till sin fotosyntes. Samma gäller om kollonierna växer väldigt tätt och då skulle vi plötsligen ha en organism med specialiserade funktioner - en del av organismen absorberar fotoner som inte har rätt energikvanta och fluorescensen ser till att en foton av rätt energikvana (läs våglängd) kastas ut och fångas in av andra specialiserade centra på organismen (fotosyntes). Men till skillnad från Jani tror jag inte att så många koraller fluorescerar tillbaks fotoner i det blåa området. Att vissa koraller lyser i blått vid blåbelysning kan ju också bero på reflektion. Men i detta kan jag ha fel så kom gärna med iaktagelser att det rör sig om fluorecering som ger blåa våglängder. Som ni märker använder jag fotoners energikvanta och våglängder hipp som happ men för mig är de synonymer i detta fall (våglängd och energikvanta) Men den energivinst som koralldjuret får av att fluorescera måste ha någon betydelse är jag nästa tvärsäker på. MVH Lasse PS Jani och Claes. Det är väl detta som är underbart - Här sitter en teoretisk fysiker, en molekylärbiolog och en som inte är ngt speciellt men som tror att det kommer underverk fram om man kan få dessa två vetenskapliga dicipliner att prata samma språk Dessutom finns det därute mer personer som har kunskap om områden som berör frågeställningen och som läst en massa undersökningar som kan tillföra debatten något. Till er som tycker att resonemangen blir för teoretiska - det måste nog vara så här och den praktiska kunskap som kan komma ut från detta är ju hur vi kan få våra koraller att trivas bättre. Vilken typ av tänkande skall vi ha framåt - ha ljuskällor som är specialdesignade för sina uppgifter (eg mest LED) eller ljuskällor som ger hela spektrat och man bara krämar på för att få tillräckligt av de nödvändiga våglängderna.
  25. Sänk temperaturen långsamt bara och om behandlingen lyckas så måste höjningen gå än långsammare. MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...