Lasse

Ursprungsteorin om "bruna" koraller är att antalet zooxanteller ökar pga av den ökade fosforhalten och att brunheten uppstå just för att fotosyntesvägen för koralldjurets överlevnad blir viktigare. Man behöver inte leva på rov. Brunheten är enligt denna teori (påstående) beroende på att zooxantellerna i sig är bruna och att det är de som utgör "gardinen" för de underliggande - icke fotosyntiserande pigmenten. Din idée är en annan möjlig väg men innefattar att "gardinen" består av ett annat pigment än det bruna i zooxantellerna. MVH Lasse

Jag tror att det finns många olika orsaker varför de mörknar (se hur komplex pigmentationen är hos koraller i tråden om fluorescens). Vad jag vet så är påståendet om att vissa koraller är bruna pga många zooxanteller ett något som florerat en tid men som jag inte sett någon förklaring till. Frågan om mängden zooxanteller är intressant eftersom det är en organism som fångats in av en annan organism men vad jag förstår lever ett självständigt liv inom djuret. Ett självständigt liv innebär bland annat förökning. Frågan är då var de zooxanteller som är resultatet av förökningen, eller var de "döda" zooxantellerna tar vägen. Hur regleras detta av djuret? I en tidigare disk. har jag frågat om det kan vara så att koralldjuret har en förmåga att "äta" upp en del av zooxantelklproduktionen för att bara "frisläppa" överskottet verkar vara ett slöseri som inte stämmer överens med hur effektiva korallerna är att uttnyttja levnadsförhållandena annars. Den förklaring som varit innan till brunare koraller (av släktet acropora) är att med ökade näringsvärde (och då har man bara talat om fosfor) så ökar antalet zooxanteller (som då också sägs vara bruna i sig). Jag vet inte om sanningen är så enkelt. Detta förutsätter ju då att zooxantellagret sitter utanför de andra fägpigmenten och fungerar som ett draperi och det kan det iofs göra. Jag misstänker att det hänger på hur koralldjuret reglerar mängden zooxanteller om denna teori kan stämma. MVH Lasse

Alla dränkbara pumpar och de övriga som har ingjutna spolar samt impeller får räknas som induktiva. MVH Lasse

Kyla ner är inte så dum idée, jag använde det knepet en gång för att acklimatisera blågyltor som tagits upp för fort och därför höll på att spränga sina simblåsor. Metoden bygger på att gas får mindre volym i kallare omgivning. Stören har dock en öppen simblåsa så även addo:s idée är värd att testa. Annars är nog min erfarenhet att simblåseförlamning är i stort sett omöjlig att fixa på benfiskar - om det skulle vara så. MVH Lasse

Ja MVH Lasse

Såg nu att frågan om otåliga nybörjare som inte söker efter svaret i forumet kom upp igen. Jag är lite tudelad där eftersom det är faktum att utvecklingen inom hobbyn går väldigt fort ovch de åsikter som var PK för några år sedan kanske har en annan lösning idag och att bemötandet av våra nybörjare har den största betydelsen för hobbyn och sidans utveckling. Sedan är det ett faktum att varje kar, på varje plats i landet är unikt och generella svar samt trådhänvisning kanske inte alltid är det rätta. Jag tror att vi får leva med våra frågvisa nybörjare och själv så lär jag mig faktiskt väldigt mycket (och får nya infallsvinklar) i varje nybörjartråd som jag går in i. Det finns inga dumma frågor - bara korkade svar. MVH Lasse

Det finns flera nivåer på frågeställningen. En är att det har kommit många nya saltvattensakvarister och det är i mitt tycke väldigt bra. Ankdammen behöver bli större helt enkelt. Här är det viktigt att gamla rävar orkar gå in och ge råd som är baserade på den aktuella situationen som oftast inte är: - min sällsynta xxxxxx.xxxxx färgar inte helt ut i den fjärde toppen nerifrån räknat - vad gör jag för fel. Nu så ser man ofta att relativt nya saltvattensakvarister som brinner fullt ut för hobbyn går in och svarar självsäkert i frågorna - det är inget fel i det men svaren blir ofta endimensionella och baserat på den för närvarande rådande åsikten om vad som är PK (Politiskt Korekt). I en så varierande hobby med så många parametrar att hålla reda på finns det inga genvägar till det perfekta ljudet men man har flera huvudvägar att välja. Variationen inom huvudvägarna är dock enorma och förutsättningarna ändras hela tiden i takt med de åtgärder man gör slår igenom. Ta Janis kar som exempel - för något(ra) år sedan hade han problem med sina stenkoraller, några av oss misstänkte att det förelåg en nitratbrist (väldigt no-no vid den tiden). Efter några disk fram och tillbaka så följde han vägen som hette nitratbrist och resultatet kan man se i hans tråd. Nu i det senaste inlägget så har han dessutom mage att försiktigt påpeka - har jag inte nu också fosfatbrist! Väldigt no-no Vad nog många av oss "äldre" sakta börjar förstå är att allting är dynamiskt och variabelt och detta måste vi nog bli bättre på att kommunicera ut. Sedan är det nog så också att de flesta med lyckade resultat aldrig förstår riktigt varför det blev så bra och kanske är mer förvånade själva än vad andra är. Då är det svårt att förmedla hur andra skall göra och speciellt om det är frågan om nystartade kar som oftast har helt andra förutsättningar än ett kar som gått några år. Till frågan om det är för lätt så håller jag inte med helt eftersom det som har hänt är att problemen och problemställningarna har ändrats alltefter kunskaperna höjts. Man står idag inför helt andra frågeställningar än vad man gjorde för tio år sedan. Dessa frågeställningar är jag inte helt säker på att "vi gamla uvar" kommer att kunna lösa - här tror jag mer på de nya förmågorna som har fått "de gamlas" erfarenheter serverade på silverfat och utan en ryggsäck av no-no som vi äldre oftast har skaffat oss. De kan se på problemen med friska ögon och göra det oväntade. Ett exempel är än en gång janis senaste reflektion där han försiktigt antyder att han kan ha råkat ut för fosfatbrist (i alla fall en av hans koraller). För alla de som stod i frontlinjen för sex - sju år sedan då lågfosfatlinjen började göra sitt intåg är detta ju som att svära i kyrkan och kan leda till att nybörjare gör hemska misstag - o ve och fasa. Vad som hänt är bara att förutsättningarna har ändrats och lösningen ser helt annorlunda ut än tidigare i Janis akvarium och hans slutsats gäller under hans förutsättningar. Ta frågan om RO vatten eller inte. Jag och flera "gamla uvar" har i våra hemkommuner hela tiden användt kranvatten rakt ut i stället för att blaska med RO-vatten. Jag känner folk som har urtjusiga stenkorallkar med bara kranvatten - själv kör jag mest med mjukisar. Men det funkar (och har funkat under en längre tid) just i våra kommuner och i våra kar och det är inte alls säkert att det funkar någon annan stans. Vad skall vi göra då när frågan kommer upp i forumet. Skall vi skriva att visst går det bra med kranvatten eller skall man fega ut lite och säga för säkerhets skull - kör med RO. Jag har ofta valt det senaste men att säga till en nybörjare med ett litet kar att satsa på en utrustning som fördubblar kostnaderna bara för säkerhets skull tar väldigt mycket emot i de fall där jag vet att det inte behövs. För mig är det viktigare med vattenbyten än att slabba med RO vatten men så är ju inte förutsättningarna i hela landet eller hur. Långt som vanligt - kan bara hoppas att det tillför något MVH Lasse

Bra fråga - svaret är - har inte en aning - men det kanske går att lägga lite salt (eller gni in det försiktigt) på bandet så funkar det även om det kommer osmosvatten på det inbillar jag mig. Har dock inte provat. Vad gäller nivågivare så finns det ju metoder utan rörliga delar man kan använda - i en annan tråd nämnde Claes_A att tillverkat av grafitstavar från gamla brunstensbatterier tror jag. Den mest tillförlitliga modellen jag känner till är dock den typ som sitter i alla tvättmaskiner, har dock inte provat i kvarier med den tekniken. MVH Lasse

Clownhotellet med 2 gånger 18 watt räcker till en del inte för krävande hårdkoraller men det som verkar vara belysningmässigt bäst är aquael:s reefmax (ca 100 liter) (T5 HO tre gånger 24 watt). En trend med belysningen som började utseendemässigt men som jag tror är minst lika viktigt för de biologiska (läs fotosyntesen) faktorerna är användandet av blålyse. Det finns idag rent blåa rör men även rör som för ögat ser vitt ut men som innehåller en stor portion i det blåa området - exempelvis Arcadias Marine Hybrid. Det finns en lång motivering varför jag tycker att bra biologiska filter är ett måste när man kör utan skummare eller aktiv luftning men det handlar i slutänden om att få bort risken för farliga nivåer av ammoniak så fort som möjligt. Vet inte riktigt vad för vatten du har i Danderyd (mer än att det är blått ) men kör du med osmos så har du en bra garant för att du slipper för stora risker. Men även här så medför täta vattenbyten att man minskar risken för ackumulation av farliga ämnen om man använder kranvatten. Skaffar man osmos för att slippa byta vatten för ofta - då är man ute i tassemarkerna enligt mig i alla fall. Viktig är också att RO inte tar alla kloraminer. Har man problem med det så behöver man lite C-vitamin, vattenberedningsprep eller aktivt kol. MVH Lasse

Hej Kul att du bygger en egen styrenhet. Har du möjlighet och lust så skulle det vara väldigt interessant om du skrev hur du gjort, delar, logik, program och dylikt. det verkar ju finnas några här som är intresserade av just denna del. Intressant är också vilken typ av nivåmätare du kommer att använda och det kanske avgör hur du bör placera dina punkter. det du skissar är ju en normal vippstyrning i en pumpgrop men min uppfattning är att det inte är nödvändigt i ett akvarium. Efter det är en påfyllning och man gärna vill hålla en rätt så stadig nivå så brukar det enklaste vara en flytkropps givare med alla dess begränsningar för igensättningar av kalk och annat. Då behöver du bara ta in en signal (on). En fördröjningsinställning som du beskriver är bra, men jag skulle göra den inställbar mellan exempelvis 5 sek och låt oss sägga 60 sek. När nivågivaren säger off så är det också (enligt min erfarenhet) bra att ha en fördröjning där också - ställbar så man kan justera lite. En högnivågivare med larm och spärrfunktion är bra också, samma med en larm/spärrfunktion om pumpen varit på en längre tid. Gör den ställbar så kan du själv justera sedan. En lågnivåspärr i tom osmosbehållare (för att hindra torrkörning av pumpen) är som du säger heller inte fel. För fuktgivare så sök lite på fuktband. Följande två länkar ger ett litet tips http://www.wideco.se/pdfarkiv/Fuktlarmband%20MultiDetect.pdf http://www.iotec.se/pdf/901-0106sv.pdf Du kanske kan programera ditt system så att omvandlingsenheten inte behös utan att larmet går pga minskad resistans i bandet MVH Lasse

Hade en sådan i ett halvår - du har dock lyckas med en bättre bild än vad jag någonsin klarade MVH Lasse

Du kan hitta mina synpunkter i de trådar jag skrivit om mitt Molly, mitt clownhotell och mitt RSM. Jag bara ögnade igenom hans råd och det mesta kan jag skriva under på. Dock delar jag inte hans åsikt om att inte ha ett biologiskt filter i systemet. Min åsikt är att det är otroligt viktigt med det i ett skummarlöst system. Den sk "nitrat" fabriken är en stor myt eftersom att producera nitrat är just dess funktion. Har du inte ett biologiskt filter för nitrifikation så kommer nitrifikationen (och nitratproduktionen) ske i det dåliga nitrifikationsfilter som brukar kallas "levand sten". Jag har inget läst om hans start men om du läser mina trådar och artiklar så ser du att jag förespråkar en snabb start med främsta mål att få igång nitrifikationen så fort som möjligt. MVH Lasse

Där ser man - jag har hela tiden haft uppfattningen att KH påverkas uppåt momentant av koldioxid. Jag kommer att testa din uppställning vid ett senare tillfälle då jag har en KH test som jag litart på bättre än den jag har nu och med en bättre upplösning än en droppe en grad. Jag medger dock gärna att jag ser "hålet" i mitt resonemang i och med att jag inte tagit in hydroxidalkaliniteten men det vore väl skam att ge sig redan MVH Lasse

Det är svårt att mäta Fiffe. Du får försöka göra flera mätningar när du kommer hem. Intressant för min och Claes disk är om du kan upprepa mätningarna med olika KH på natt resp dag när du kommer hem - bara för att se om skillnaden repeterar sig eller om det var en felmätning. MVH Lasse @ claes - medela resultatet i en egen tråd så kan vi be admins att flytta vårt tjöt till den tråden. Jag skall mäta också men jag måste sluta med mitt kalkvatten först

Tja det var något annat det. Nä då finns det inte något som jag känner till. Möjligen leta på Osrams hemsida. MVH Lasse

Jag förstår hur du tänker men jag tror inte de är jämförbara. Exempelvis om jag höjer ett neutralt vatten till 8,3 med respektive hydroxid och bikarbonat så kommer det att gå åt olika mängd syra för att få ner det till 7 igen. Samma är om jag först buffrar upp ett vatten till KH 4 och sedan bubblar in koldioxid så mäter jag ett högre KH värde när pH är sänkt till exempelvis 6,5. Kollade det en gång och kommer ihåg att det var högre men mins inte hur mycket. Sen har vi ju den besvärliga bikarbonatjonen som kan agera både som svag syra och svag bas. I vatten med pH på under 8,1-8,3 agerar den som en svag bas och i pH över så är det en svag syra. I vårt saltvatten så kan jag i princip lägga i hur mycket bikarbonat som helst - pH blir inte högre än 8,3 - faktum att när jag en gång testade ordentligt så stabiliserades värdet på 8 och då läste jag ett KH på över 40. Det var inte mycket i det KH som berode på hydroxidalkalinitet inbillade jag mig. Claes jag vet faktiskt inte - jag är ingen utbildad kemist men jag inbillar mig att i de buffrade vatten som vi arbetar med så spelar hydroxidalkaliniteten ingen större roll för vad KH visar. Bra om du kan motbevisa mig - jag skall se om jag kan göra några KH mätningar på mitt system beroende på om det är släkt eller tänt MVH Lasse

Fel av mig - det är lysröret som heter PL-L - sockeln som Claes säger MVH lasse

I värsta fall får väl moderatorerna flytta över till en egen tråd - det kan vara bra att utreda detta. Om vi börjar med sista påståendet så är det klart att det inte fungerar eftersom det sänker pH:t samtidigt. Och under ca 7,6 så bildas ingen kalksten - den löses upp i stället. Men teoretiskt under vissa förutsättningar kan kanske en del av kalcifieringen skötas med bara kalciumklorid och koldioxid. Om man har ett akvarium där tillväxten pga fotosyntes är så kraftig att pH tenderar att gå upp och upp under belysningstiden (upp över 8,3 då) så skulle jag kunna tänka mig att hålla pH:t på 8,3 genom att bubbla in koldioxid - som bonus skulle man då få ett litet tillskott av bikarbonat och karbonat Men faktum kvarstår att om pH sjunker under natten pga att den i akvariet producerade koldioxiden inte tas upp av tillväxt eller luftning så kommer en temporär höjning av framförallt bikarbonaten att ske vilket innebär i sin tur att (bi)karbonatalkaliniteten kommer att öka fast pH sjunker. Samma gäller om du bubblar in koldioxid vid pH 12 - pH sjunker men (bi)karbonatalkaliniteten ökar. Och det var väl så frågan stod - pH sjunker nattetid men jag mäter ökad KH - kan det vara sant? Mitt svar var att visst det kan vara sant men jag är osäker om skillnaden är så stor som han rapporterade. Det här är ingen akademisk disk eftersom koldioxids förmåga att ge en större (bi)karbonatalkalinitet är väldig viktig i några fall. Inte för oss saltvattensakvarister men väl för de sötvattensakvarister som vill hålla ett lågt pH. Alla metoder att sänka och bibehålla pH vid en låg nivå som jag känner till minskar karbonatalkaliniteten (innehållet av karbonat och bikarbonat) utom metoden att sänka pH med koldioxid. Den bibehåller (eller till och med ökar) (bi)karbonatalkaliniteten. Varför är det viktigt med en bra karbonatalkalinitet i sötvatten - jo två skäl. Ett - en karbonatalkalinitet på KH mer än 3-4 hindrar de våldsamma pH slag som annars kommer på grund av fotosyntesen (bubblar man i koldioxid så stabilliseras iofs pH ändå men ett bra KH är viktigt i system utan koldioxid) Två - och det viktigaste - oorganisk kolkälla i form av bikarbonat/karbonat är essentiell för nitrifikationen. Finns inte detta så finns heller ingen nitrifikation. Att sänka ph med koldioxid är den enda metoden som gör att nitrifkation fungerar i pH:n under ca 7 och som bibehåller (efter en intial ökning) KH vid det man la vattnet på innan man började med koldioxid. På frågan om karbonatalkaliniteten kan variera under dygnet är mitt svar - jopp! I din första frågeställning i det citerade inlägget ovan så är jag lite mer osäker - är det ett nollsummespel eller inte? Dvs ersätter man bara typen av alkalinitet (från hydroxid aklalinitet till karbonatalkalinitet) genom att bubbla in koldioxid i ett vatten med som man innan höjt med hydroxid? På grund av en del svårförklarde erfarenheter så är jag inte hundra på att det är ett nollsummesystem. men experimentet med att höja pH:t i vatten med hjälp av först natriumhydroxid och sedan bubbla in koldioxid till ursprungspH är uppnått kanske du kan göra. Har du rätt så skall du ha samma alkalinitet i bägge fallen (pH 12 och när pH är tillbaka till 7 igen) MVH Lasse Ps Min uppfattning att inte koldioxiden är alkalinitetsneutral gäller momentant. Under tid, i ett öppetsystem, så kommer balansen ställa in i förhållande till atmosfärens koldioxidhalt men i ett akvarium som kan ses som "semi"öppet så kan koldioxid producerad i akvariet påverka innehållet av bikarbonat och karbonat.

Det går att få tag på 55 watts lampor med kelvintal som passar till salt förutsatt att rören har 4 piggar i botten och botten ser ut som en oval av stadiumtyp. Flera stora akvariumgrossister har dem och ett flertal saltvattensaffärer har också dem. Sockeln heter PL-L tror jag. MVH Lasse

CO2 <+/-H2O > 2HCO3 <+/-H> HCO3 <+/-H> CO3 (jag hoppas du förstår vad jag menar med formeln HTML är inte ett bra språk för formler ) Koldioxid uppträder vad jag fattar helt olikt alla andra pH sänkande medel i och med att man faktiskt höjer den typ av alkanitet som beror på mängden bikarbonat och karbonat i vattnet. Slå dig till minnes den gamla lektion man fick någongång i 9:an/gymnasiumet när läraren först tog en ml natriumhydroxid i vatten och pH mätaren steg direkt upp mot 12. Sedan tog han en ml saltsyra och ph gick i de flesta fall tillbaka till 7 (samma molaritet hos bägge lösningarna). Här slår jon mot jon vad gäller alkaliniteten som brukar kallas hydroxidalkalinitet. I nästa skede tog läraren samma typ och mängd vatten (på min tid destilerat) och satte till lite bikarbonat - pH steg omedelbart upp mot 8,3. Sedan tillsatte läraren saltsyra igen och i stort sett inget hände, inget hände - bara lite neråt, lite neråt och så rutchbanan ner mot pH 2-3. Jag har själv efteråt testat detta och även höjt pH med 1 ml natriumhydroxid efter bikarbonattilsatsen - samma resultat som innan när pH dest vatten användes men den första ml saltsyra tar ner från 12 till ca 8,3 och sedan börjar det märkliga karbonatbuffringssystemet att verka och det är inte längre jon mot jon. Du nämnde kalkvatten och hydroxidjoner. Vad som händer med kalkvatten är att i det höga pH som hydroxidjonerna från kalciumhydroxiden så blir jamnvikten mellan luftens koldioxid och vätskans koldioxid störd. Vätskans innehåller mindre koldioxid än vad denna jämnviktekvation säger och koldioxid från luften går ner i vattnet. Koldioxiden kan dock inte stanna kvar i gasform i vattnet för karbonatsystemets jämvikt säger att det inte går. Den kan inte heller gå upp i luften igen för luft/vatten jämnvikten säger ju att det inte går. Den gasformiga koldioxiden hittar dock lösningen - den tar upp en molekyl vatten och blir kolsyra. Denna kolsyra spaltas direkt upp till bikarbonat och karbonat. Om pH:t är tillräckligt högt i utgångsfasen så går i stort sett allt över till karbonat och två vätejoner frigörs. Dessa sänker pH och karbonatsystemets jämnviktslag säger att lägre pH kan innehålla mer löst koldioxid i gasform. Detta innebär att denna process fortsätter tills bägge jämnviktslagarna är överens om hur mycket löst koldioxid i gasform som skall finnas i just detta vatten med just denna koldioxidinnehåll i luften och i just detta pH. Jag har själv aldrig gjort följande experiment men det skulle nog vara ganska så pedagogiskt. Ta en ml natriumhydroxid till en vattenmängd så att ph blir 12 ca. Göra som innan men utöka med att i lösningen med pH 12 sakta blåsa in lite utandningsluft (med hjälp av ett sugrör). Tittar på vad som händer med pH:t. När det har stabiliserats kring sju till åtta tar man fram sin syra igen och ser vad som händer. (fortfarande samma molaritet som med natriumhydroxiden). Jag tror du blir förvånad. (det går att använda kalciumhydroxid också men pga pulvrets dåliga löslighet blir det svår med molaritetsberäkningen). Jag vet inte om jag fattat allt fel men jag har, som du förstår, uppfattningen att koldioxiden inte är alkalinitetsneutral och det är just det som är det underbara med karbonatbuffringssystemet MVH Lasse

Inte försent än - jag ser både pakerinsplatsen och utsiktshögen MVH Lasse PS - det går en väg på andra sidan också

I ett akvarium produceras det hela tiden koldioxid i karet av fisk, lägre djur och framförallt från den bakteriella nedbrytningen. När ljuset är på med full kraft så är förbrukningen av koldioxid på grund av fotosyntesen så hög att alger och koraller förbrukar all producerad koldioxid och lite till. Detta gör att halten fri koldioxid blir för liten med tanke på karbonatbuffringssystemet jämvikt och bikarbonat (HCO3) samt karbonat (CO3) börjar då vandra mot vänster och bilda först kolsyra (H2CO3) och sedan koldioxid (CO2) och vatten (H2O). pH stiger och alkaliniteten (KH) minskar . När pH och den faktiska fria kolsyran (CO2) uppnår ny jämnviktstillstånd avstannar processen. Får man in koldioxid vis skummaren så försvagar den hela processen genom tillförsel av koldioxid från luften. Under natten - utan ljuse blir produktionen av koldioxid det som bestämmer. Plötsligt blir det mer fri koldioxid än vad karbonatsystemets jämviktsekvation tillåter och koldioxiden (CO2) tar upp en vattenmolekyl och bildar kolsyra (H2CO3) som sedan blir bikarbonat (HCO3) och karbonat (CO3). Vätejoner frigörs och pH:t faller men det innebär också att alkaliniteten (KH) kommer att öka. Efter ett tag inställer sig jämnvikten igen men ändras hela tiden som det blir mer och mer koldioxid. En kraftig skummare kommer i detta fall (mörker) avlägsna koldioxid från vattnet till luften och även här dämpa själva processen. Alltså - teoretiskt precis som du misstänkte. Jag har aldrig mätt just KH variationerna men du rapporterar en skilnad på 2,5 i KH vilket jag faktiskt inte vet om det är rimligt eller inte MVH Lasse

Ja det fanns (och jag tror fortfarande finns) en liten lämplig pakeringsficka belägen bara ett tiotal meter från brottgänsen och där kunde man gå upp på en liten vall av skrotsten (kalk) och titta ut över det ståtliga brottet. en imponerande syn. MVH Lasse

Det finns ett mycket stort kalkbrott där, ligger nära vägen mellan Hässleholm och Kristianstad (brottranden ligger väl en så där 10 - 15 meter från vägkanten). Skulle inte tro att det är lagligt att plocka på sig så gör för guds skull inte det. Men det är väl kul att veta var det närmaste kalkbrottet som har kalksten som är i klass med den berömda Faxekalken finns MVH Lasse

Vita alger finns inte vad jag vet. Det är inte så att du övermatat? MVH Lasse