Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 666
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    356

All aktivitet

  1. Jag tillhör de som vill ha sand i mitt akvarium och gärna mycket. Jag är också väldigt noga med att försöka starta upp de biologiska processerna så fort som möjligt. Detta kräver bränsle. Bränslet som är aktuellt i detta fall är det som andra kallar för skit. därför gör det inget för mig om den levande stenen släpper iväg någon "skit" - tvärtom för mig är det bara bra. Jag tillhör också de som vill få igång nitrifikationen och övrig mikrobiell verksamhet så fort som möjligt vilket gör att jag anser det onödigt att ta död på organismer i den levande stenen (det är ju det man i princip gör när man väntar någon eller några månader på att få mäta in nitrittoppen. I dessa fall så kommer den från bakteriell verksamhet på dött organiskt material genom att restprodukten därifrån är ammonium) för att få sin ammonium - jag låter en eller flera startfiskar stå för den nödvändiga ammoniumproduktionen. Jag sätter också in städpatrullen så fort det bara går. Allt det gör att jag alltid har valt att göra på följande sätt. Jag lägger en grundstomme (direkt på glaset) av död sten. Sen fyller jag upp med sand runt om. Efter detta fyller jag på vatten som jag blandat separat i tio liters spänner (det var några i det senaste projektet - ca 40). Detta få sedan stå en dag med filter och pumpar igång. Jag brukar inte vilja använda någon skumning heller i detta stadie - för jag vill ju ha in skit - inte ut . sedan fyller jag på med levande sten och när basen är gjord så fyller jag med sand så det blir sandfyllda områden mellan stenen (möjligheter för fisk att sedan gräva ut grottor och annat). Här använder jag med fördel sk levande sand. Eftersom jag vill ha så färsk sten som bara är möjlgt och vill ha sten från olika håll så bygger jag inte upp hella de övre delarna direk utan väntar och ser vad mina inköpsräder ger för resultat. Dag två går ammoiumproducenten in också samt alteftersom städpatrullen. Så här gör jag och har nu startat ett tiotal saltkar på detta sätt utan problem och algbaljor - just nu använder jag denna metod för ett större kar och där är det svårt just nu att få tag på en tillräcklig stor städpatrull så jag har fått kalla in en ny organismgrupp - nämligen sjöborrar. Märk väl är att jag inte siktar på ett kar fullt med hårdkoraller utan i första hand olika mjukkoraller. De svar som kommit här reflekterar bara olika inriktningar där många anser att sand är en styggelse och andra (som jag) att det är ett av de bättre hjälpmedlen man har. MVH Lasse
  2. Gjort ngt vattenbyte innan det blev sämre? Har du testat koppar i ditt vatten? På sötvattenssidan brukar ofta lustiga fenomen, konstiga sjukdommar och andra konstigheter kunna härledas till koppar i vattnet. MVH Lasse
  3. Det är tungt och otympligt - fråga mina arbetskompisar - vi fick montera ner en ledstång i vår trappa - lycka till ? MVH Lasse
  4. http://www.youtube.com/watch?v=tOsX84sdnMc&feature=related http://www.youtube.com/watch?v=DHBr3UpvRHg&feature=related MVH Lasse
  5. Perculan kan vara lite ljudlig. Följande tricks kan hjälpa dig att få ner ljud och vibrationer. Använd slangar (helst silikon) som för att föra ut vattnet från pumparna (tror det är orginal) till karet. Jag gjorde misstaget att sätta genomföringar utan gummipackningar och får vibrationer. Lägg liggunderlag mellan akvariet och bänken och även mellan golvet och bänken. Använd täckskivan till sumpdelen (den gör underverk). Jag har också lagt de pumpar som står på botten i facken på en 5 cm filtermadrass. Överrinningen mellan skummarfacket och till biofiltret kan vara ljudlig - lägg en liten filterbit just där vattnet slår emot fördelaren. På detta sätt kan du nog få lite tystare MVH Lasse
  6. Då återstår klor men om du nu gör lite kraftiga vattenbyte - 2 tioliters hinkar var annan dag till var tredje dag och innan du blandar saltet så lägger du i en kvarts brustablett C-vitamin per 20 liter vatten. Låter vattnet stå med luftning och sedan blandar du saltet i. Låt saltet stå en dag innan du tappar i. Prova sedan med en snäcka efter ca två veckors vattenbyte. MVH Lasse PS - doppvärmare brukar ge krypströmmar.
  7. Vad är det för storlek på karet? Du verkar ha fått in något som du inte skall ha - dålig koppning, nitrat, fosfat,ca, mg och de normal värdena kan inte förklara det som hänt. En fråga är om du använder kranvatten till saltblandning. ta i så fall ett kopparprov i ditt kranvatten. Om du använder osmos - gör då täta och stora vattenbyten under någon vecka och kör sedan med aktivt kol som du byter var tredje dag i några veckor. Prova sedan med en snäcka. MVH Lasse
  8. Att värma behöver du oftast inte bekymra dig för - pumpar och ljus brukar dra upp den för högt i stället. MVH Lasse
  9. Ja de behöver kylas men de har kylflänsar på lampan - gäller både GU 10 och GU 5,3 MVH Lasse
  10. Haft mitt bredband ur funktion så därför tystnaden. Fiskturberkulos (Mycobacterium marinum) verkar lite långsökt. Visserligen så har många fiskar denna sjukdom men den utvecklas väldigt långsamt och de brukar inte tillfriskna. Till Stigs förfrågan så vet jag att koppar i vattnet påverkar slembildningen. Sen finns det nog fler ämnen också. En fråga är om ni använder ozon eller Easy Life? Det sistnämnda eftersom jag observerat en konstighet hemma sedan jag använd detta preparat senast. Jag vet inte om jag kan knyta konstigheten till detta preparat så därför frågar jag. MVH Lasse
  11. Just nu testar jag en helt revolutionerande metod (om jag får säga det själv:)). Till mitt Percula 120 följde det med en AM skummare med nålhjul. Inte klokt vad luft den ger men då karet är nystartat så går det inte att köra luften på fullt för då fylls skummarkoppen på noll-tid. Så vad gjorde herr Forsberg då - jo tog bort koppen och brassa på med luft. Skummaren sitter i första facket i den inbyggda sumpen. Ja - det blir lite skumm högst upp i facket men om det blir för mycket så rinner det ner i facket bredvid som är mitt biofilter. Från Biofiltret rinner det ner i returfacket. Där har jag satt en pump till som är styrbar och kan ge ca 4 kubik i timmen som mest.(förutom returpumpen som ger 2 kubik) Den pumpen går tillbaks till biofiltret så jag får en kraftig recirkulation över det. När jag kör för fullt så får jag en downstream effekt men jag skiljer inte bort skummet - det får gå på retur ut i karet med alla aminosyror och annat (dvs de som inte bakterierna i biofiltret konsumerat). Nu kommer jag också hela tiden mata med foder som är berikat med vitlök och cycloez. Till en början blir detta kar ett mjukkorallkar och sedan får vi se. Att köra skummaren som en luftare kommer jag att göra just nu under introduktionen - sedan när systemen satt sig ordentligt så kommer jag koppla skummaren (luftaren) till min pH mätare och bara köra den när pH droppar under ca 8,2 (dvs nattetid och för att driva ut koldioxid) Under dagen med full produktion och därmed förhoppningsvis ett pH på över 8,2 kommer jag troligtvis inte köra "luftaren". Vill inte driva in koldioxid i det läget. MVH Lasse
  12. Henrics påpekande är inte helt fel eftersom det flera system för hållning av stenkoraller bygger på bakterier mer eller mindre fria i vattnet - mulmet så att säga. Vill man mata sina koraller (de med fångstpolyper) med bakterier så är skummare kontraproduktivt. Vidare så är min åsikt att skummarens främsta förtjänst är att lufta ur kvavet i form av ammoniak och på det sättet se till att man inte får några ammoniaktoppar. MVH lasse
  13. Det är svårt att se på bilden men precis som Hans tror jag det är en gylta. Eftersom du har det levande exemplaret så kan du jämföra här och se om någon passar hssp://www.fishbase.se/identification/specieslist.cfm?famcode=362&areacode=&spines=&fins= (kopiera - klistra och ändra hssp till http) MVH Lasse
  14. Björn - gör en sökning på solvärme i danmark - kanske det är en tillverkare av solvärmeutrustning. MVH Lasse
  15. Då undrar vän av ordning hur Leffe kom då - som bakterie i levande sand? MVH Lasse
  16. Min åsikt är att du kan nolla ortofosfaten under vissa tidpunkter under dygnet, det vill säga när du har ljuset igång och full produktion. Den mörka tiden kommer dock att ge en del ny ortofosfat som det sedan tar en viss tid för algerna (och komplexet alger/korall) att konsumera. Att sk skitalger ändå trivs kan bero på att en del av dem när de väl etablerat sig har möjlighet att tillgodogöra sig/omvandla andra former av fosfor. Även de alger som sitter i korallerna har en del tricks för att fixa fosfor och det kan de helt tydligen göra genom att utnyttja värddjurets metabolism - men det förutsätter att du matar korallen. Jag kan tänka mig en fosforbrist (i verkligheten) i ett kar som gått med aktiv fosforreducering och med en hög tillväxttakt av koraller om de inte får mat istället. Exempelvis zeolitmetoden utna bakteriemulm. MVH Lasse
  17. Kan du inte klocka flödet vid utloppet. Tag en 1 liters eller 2 liters behållare och mät tiden det tar för den att fylla upp. sedan är det bara att dividera och multiplicera för att få timflödet. MVH Lasse
  18. Om det nu sitter något på gälarna - det var bara en fundering från min sida. Vad du kan göra också är att försöka ta upp de mest drabbade fiskarna och sötvattensbada dem. Du tappar upp sötvatten (inte osmosvatten !) och doppar ner fiskarna där en gång om dagen - mellan 1 minut och 2 minuter brukar vara lagom. Starta med 30 sekunder så du ser hur de uppträder. Förutsätter att fiskarna är god kondition och att du kan ta upp dem lätt MVH Lasse
  19. Det är en övervägning som kan vara svår att göra. Litet flöde ger blir effektivare på de parasiter som passerar igen (100 % dödlighet) men är flödet så litet att produktionen av parasiter i karet är större än avdödandet så är det ju ganska meninglöst. Låt oss säga att du har ett flöde som ger 1000 parasiter per tidsenhet och dödar samtliga och jämför med dubbla flödet och en 75 % avdödning så förstår du vad jag menar. Dessutom så om du går ner väsentligen under fabrikantens rekommendationer så kommer du att ha en dödlig effekt som du inte utnyttjar för det går ju inte döda samma individ mer än en gång I ett recirkulerande system kan man också räkna med att samma parasit kan gå igenom mer än en gång per timme och få en försvagning varje gång. MVH Lasse PS - jag menade inte gamla mek. skador utan att parasiterna när de släpper utlöser en beskriven reaktion i det lilla bett de orsakat och därför får du en svart prick just där.
  20. Jag upplever det inte som något större problem att introducera 15 fiskar samtidigt i ett fungerande kar men du kan faktiskt ta och förbereda ditt akvarium för den ökande belastningen. Det är inte fisken i sig som ökar belastningen utan att du samtidigt ökar matningen. För en lugn introduktion så skulle jag starta och mata akvariet lite hårdare ca 1 till 2 veckor före inköpet - dvs sakta under en vecka öka matningen till de existerande fiskarna tills att matningen är så hög att de nya fiskarna får sin beskärda del när de kommer. En annan väg är att man ligger kvar på sin gamla matning och sakta under 1 till 2 veckor ökar på den till den nivå man behöver. Det tar ca 13 timmar för en nitrifiaktionsstam för att fördubbla sig (förutsatt att alla andra faktorer som syre, plats och annat finns) i rent media så räkna med ett par dar i ett akvarium. Än en gång - det är i första hand inte antalet fisk som bestämmer belastningen - det är den mängd mat du stoppar i per dag som utgör 95 % av belastningen på systemet. Intialt med stressade fisk kan man få en ökad ammoniumutsöndring - men mata inte den dagen bara så jämnar det ut sig. Att öka belastningen i ett system med mycket ny fisk är ju väldigt vanligt vid import av fisk och karantänshållning. Förutsatt att man tar det försiktigt med matningen de första dagarna så är det inga problem. Att ha ett bra fungerande biofilter hjälper också till i dessa fall. Förutsatt att du tar från samma ställe så upplever jag inte direkt att smittorisken är större om man köper fler än om man köper mindre. Dock att köpa ett stim från olika ställen och introducera dem samtidigt kan öka sjukdomsrisken. Sen är det ju bra med en karantän. MVH Lasse
  21. Det är svårt att avgöra vad detta är. tänkte bara bidra med en del upplysningar som kanske kan hjälpa till. Först svarta eller mörkbruna prickar eller små fläckar. Hos fisk är dessa ofta ett tecken på en föregående mekanisk skada eller litet sår. Sådana öppna partier blir direkt angripna av bakterier och då svarar fiskens immunsystem med att skicka ditt det ospecifika försvaret. Det utgörs bland annat av makrofager, celler som dödar mikroorganismer. Hos oss sker det genom att mikrorganismen tas in i cellen och "lyseras" med hjälp av en kraftig oxidant - ofta väteperoxid. Hos fisk så finns mycket som säger att deras makrofager inte "sväljer" mikroorganismen utan släpper sin oxidant direkt i såret/öppna partiet. Detta kan bland annat förklara varför ett öppet sår hos fisk ibland kan upplevas som det växer med blixtens hastighet. Oxidanten skadar ju på detta sätt inte bara mikrorganismen utan även de kroppsegna cellerna. För att motverka skadan på de egna cellerna så har fisk utvecklat ett system där de sänder upp antioxidanter till skadan. En av dessa antioxidanter är det svarta färgämnet melanin. Detta förklarar varför fisk ofta har ett svart område där en skada har varit. I erat fall så skulle de svarta prickarna kunna var skador från någon parasit som skadat huden och sedan startat ovanstående process. Vad som tyder på parasit är också kliandet och hur andningen ändras hos Andrés fiskar. De flesta parasiter sätter sig inte bara på kroppen utan också på gälarna. Jag känner instinktivt att om det är så - med en parasit - så är det fel taktik att sänka takten genom UV:et - snarare skulle jag vilja ligga så nära maxtakt som möjligt - kanske till och med lite över. Är det en parasit så är det troligt att det inte är den vanliga "vita pricken" eftersom den är mer "inbäddad" i de undre hudlagren och inte brukar - vad jag vet - ge dessa svarta fläckar. Ovanstående är bara en möjlig förklaring - det finns också vad jag kommer ihåg någon parasit som i sig självt är svart. Avgörande för att utesluta det ena eller det andra är hur länge de svarta prickarna/fläckarna finns kvar. Mörkfärgningar beroende på melanin brukar vara ganska så lika under lång tid - ja till och med under en hel livstid ibland. Jag skulle eventuell testa med en putsare i detta fall. Felaktiga vattenkemiska parametrar tror jag inte så mycket på med den information som står i tråden. MVH Lasse
  22. Du kan försöka att ta lite väteperoxid på rören. Jag rengjorde en gång en totalt inkalkad diskbänk med det. Har dock inte provat på glas. MVH Lasse
  23. Då jag ständigt, ständigt predikar att min åsikt är att skummarens främsta förtjänst är att den luftar ut ammmoniak så skulle jag se till att ha en ordentligt överdimmensionerad skummare eller komplettera skummaren med ett luftningsfilter/biotorn eftersom det finns mindre och mindre fri ammoniak ju kallare vattnet är. Vid pH 8 föreligger 1,2 % som ammoniak vid 5 grader jämfört med 5,4 % vid 25 grader. Vid 8,5 i pH är motsvarande siffror 3,8 % och 15 %. MVH Lasse
  24. Vart har du fått tag i den plexin Mattias och vet du kvadratmeterkostnaden? MVH lasse
  25. Privata visningar är svårt - då skulle vi inte ha tid med att göra något annat Jag arbetar som fastighetstekniker på Universeum och jag har sedan jag började här (2001) på min fritid ställt upp och guidat akvariefolk från hela Sverige några gånger per år. Kostnaden är normalt inträde. Nu planerar jag en sådan visning i höst - vet bara inte riktigt när. det måste stämma med flera saker. återkommer. MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...