Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 575
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    339

All aktivitet

  1. Det är ju Stilla havets motsvarighet till blåmusslan - den gröna musslan. den kan du köpa djupfryst i vilken som hels större livsmedelsaffär. Väldigt god men den är nog inte så lämplig i akvarium. MVH Lasse
  2. Varför bli av med dem - de gör nytta och är ett sundhetstecken. Var glad så långe du har dem. MVH Lasse
  3. Instämmer med Jaken - och det gamla rådet gäller - Vänta och ta en Cola MVH lasse
  4. Jo men problemet är att med en vanlig dunk så måste det ju komma in (i volym) lika mycket ny luft som du suger ut vatten annars får du vakum. Har funderat på att använda en typ av dunkar som går att vika ihop (för camping). Då kan man ju suga ut och dunken krymper! Har dock inte hittat gn av bra kvalité. Har även funderat att använda en helt öppen dunk men ett flytblock på ytan som hindrar utbyte mellan luft och vatten, som en gasklocka. MVH Lasse MVH Lasse
  5. VxA=W, dvs 230*10= 2300, dvs 2,3 kW alltså helt riktigt men du anger 230/400 V vilket innebär att de 4,6 kW måste härröra från trefasen och den är inte lika lätt att räkna ut. MVH Lasse
  6. Håkan Problemet med ditt sätt är att du kommer att få upp pH i din osmosdurk så högt (ca 12) att koldioxid från luften kommer att tränga ner i ditt osmosvatten och succesivt fälla ut ditt kalcium till kalciumkarbonat under det att det sker ett pH dropp. Jag vet att flera personer gör lite liknande det du gör men om luft har fritt tillträde till ditt vatten så kommer koldioxid att sugas ner. Skall troligen själ testa metoden i nya karet. MVH Lasse
  7. Vodka fungerar inte som kolkälla för nitrifierande bakterier eftersom de är autotrofa, dvs kräver oorganiskt kol precis som växter och alger. Nitrifierarna använder dock inte CO2 (koldioxid) utan CO3, dvs karbonater. Tvärtom brukar en tillsats av organiskt kol (vodka) kunna förvärra nitritkoncentrationen i ett belastat kar eftersom det gynnar de heterotrofa bakterierna som växer till snabbare och därför kan "plats" konkurera bort nitrifierarna. Din minskning av nitriten måste berott på något annat. MVH Lasse
  8. Kvoten av fosfor kontra kväve i det mesta levande material brukar anges som en fosforatom på 16 kväveatomer eller i vikt räknat 1gram fosfor på 7 gram kväve. Detta förhållande ingår i Redfields kvoter vilket visar molförhållandet (eller atom för atom) av de viktigaste byggstenarna i biologiskt material => C:O2:Si:N:P = 106:138:15:16:1 Se http://www2.dpes.gu.se/publication/filer/vatten3.pdf och http://en.wikipedia.org/wiki/Redfield_ratio. Den första artikeln ger också en inblick i varför jag bland annat använder nitrat för att bekämpa cyano. Bekämpa är iofs inte rätt ord utan vad man gör vid nitrattillskott vid cyanoblomningar är att man ger vanliga alger en fördel eftersom man återställer N/P kvoten. För våra mattbildande cyano hjälper detta inte alltid helt eftersom de också verkar klara att frigöra fosfor som ortofosfat från substratet (läs sand och LS). Denna frigörelse är iofs kraftigare om nitrat saknas eftersom den kräver en produktion av svavelväte. finns nitrat i vattnet så produceras inget svavelväte förrän nitratet är förbrukat. MVH Lasse
  9. Kan väl bli fram i höst någon gång igen - har just nu semester men finns det intresse framme i september så kan vi nog fixa det. MVH Lasse
  10. Bubblorna, om de är glasklara, är syrgas som produceras som en restproduktion av fotosyntesen. Fotosyntesen är algernas "ätande". Gör som Stig säger - skaffa lämpliga algätare, snäckor, eremiter, sjöborrar eller algätande fisk så slår du två flugor i en smäll. Alger som växer och förbrukar kväve och fosfor samt djur som växer pga detta. MVH Lasse
  11. Eller också låter man det ätas upp av lämpliga innevånare, mer layback på det sättet MVH Lasse
  12. Man får se till att man har så bra tillväxt att den äter produktionen, dvs man får inte ha för många. Men det är svårt. Jag har försökt få mina att vänjas in till maltabletter men de är för långsamma. MVH Lasse
  13. Det där varierar - här kan du se ett sortiment http://www.aqua-line.se/industri/pvc/rorlimganga.htm Och här har du dessas tankgenomföringar. Observera det kan skilja mellan fabrikat när det gäller tankgenomföringarnas dimensioner http://www.aqua-line.se/industri/pvc/katalog1/tankgenomf_1.htm MVH Lasse
  14. Det du tänker ha finns beskrivet som DSB in a bucket och bygger på att du har ett tunt, syresatt vattenlager som passerar ovansidan på sanden snabbt. Orsaken till detta är att detta effektivt tar bort (oxiderar) all eventuell svavelväte som bildas i bädden. Två viktiga saker (enligt mitt tycke och erfarenhet) är att dels aldrig sträva efter att nolla nitraten i ett system med DSB (av alla de sorter) och att se till att det altid finns ett syresatt lager ovanför bädden om man nu trots allt råka ut för att nolla nitratet. Detta innebär att det är bra att ha en flaska med kaliumnitrat stående i fall av. Jag har kört små sådana system i de flesta av mina kar och de fungerar bra. Finns inplanerat i det nya också. MVH Lasse För övrigt anser jag att man inte kan skilja detrius och bakteriefilm. All dött organiskt material angrips direkt av nedbrytningsbakterier och en aktiv bakteriefilm är alltid en del av detriusen. Denna bakterifilm gör också att det kan vara näringsrikt för djur som använder det. Sjögurka är ett sådant djur - väldigt effektiva på att avlägsna detrius.
  15. Stene - den jag och Kjelle pratar om är inte den vanliga lilla rödbenade eremiten utan en stor jäkel som är helt röd. Du kan se den på en av Kjell Fohrmans bilder på fototävlingen några månader tillbaks (Zoopet). Den är ett mudderverk på många sätt och om du skaffar den så bör du bara ha den så länge som du har kulalger - sedan måste den upp. De älskar sjöborrar bland annat..... De vanliga små rödbenade rör inte bubbelalger. MVH Lasse
  16. Ja de röda eremitkräftorna är mudderverk vad gäller bubbelalger. MVH Lasse
  17. Capote - ja jag har ett tunnt vattenskikt under alla mina sandbäddar. Däreomot använder jag inget skyddande mellanskikt. Hade i RSM innan en pistolräka tyckte tvärtom. Ingvar nere i Skåne körde DSB i båda de karen han hade under en tjugoårsperiod utan några som helst problem (förutom när det första fylldes upp med sötvatten....) Han hade plenum i sitt kar. I frågan om fosforn så är det så att en rätt utförd DSB reglerar upp fosfatnivåerna efter förbrukning genom dess förmåga att tillsammans med ett högt pH (kalkvatten är att rekommendera) önsom släppa, önsom ta upp ortofosfat. Djuren i bädden hjälper också till att binda fosfor. Det är också ganska intressant att de flesta som skriver om risken till krasch själva inte kör någon DSB. Och kar kraschar då och då - det kan många trådar här på SG intyga men ingen skriver att BB, zeolit, LS och så vidare är livsfarligt och man måste ha livrem och hängslen där också. Min uppfattning är att DSB borgar för ett stabilt system rätt skött och i små nanokar exempelvis så är stabiliteten a och o. Att i tid och otid hålla på att suga, böka och annat i sanden är en styggelse om det bara är i förebyggande syfte är åtminstone min övertygelse. Ibland, som vid cyano, kan man tvingas att göra rent men annars är det oftast just detta som skapar problemen. En DSB bygger på att man skall ha en syrefri zon och då gör man bäst att den zonen förblir syrefri också. MVH Lasse PS - Syftet med mina sandbäddar är inte att nolla nitraten eftersom det är nog det värsta som kan hända när man kör en djup sandbädd - det är snarare en nackdel med dem att de är för effektiva. Orsaken till att jag vill ha en ordentlig sandbädd är att jag är övertygad om att den kraftigt bidrager till att hålla ett stabilt akvarium med många olika näringskedjor.
  18. Björn - Jag tror att den som skrev inlägget på Nanoreef har missförstått en del. Korallerna bryr sig inte om färgtemperaturen - de är bara intresserade av våglängderna och de blåa våglängderna finns kvar fast vi inte upplever det eftersom det kraftiga vita skenet "bländar" våra ögon. MVH Lasse
  19. Med tanken på den "hysteri" som är kring osmos och att använda vanligt livsmedelsgodkänt kranvatten när man blandar salt för korallrevsakvarium så skulle jag vara försiktig med "naturligt" havsvatten från 17 meters djup i Kosterrännan. Det finns två stora havsströmmar, Baltiska strömmen och Jutska strömmen vars mest utmärkande drag är att de samlar upp en stor del av Mellersta och Norra Europas samlade industriutsläpp, inkluderat allt det som kommer i Rhen. De möts norr om Koster i Norska rännan och där bildas en nedåtgående spiral som gör att sedimenten i djupdelarna är bland de mest förorenade havssediment som finns. För min del så skulle jag mycket väl kunna använda "naturligt" havsvatten periodvis för att få in en del plankton men å andra sidan så har jag inget som helst problem med att använda kranvatten till mitt revkar heller MVH Lasse
  20. Mina har inte gjort det i alla fall MVH Lasse
  21. Och jag kör med olika former av DSB, ganska belastat till volymen och utan skummare.... Får tillsätta nitrat med jämna mellanrum......Visserligen inga stenkoraller men ingen algbalja heller. MVH Lasse
  22. Sjöharar är bra men de tar tyvärr inte bubbelalger (åtminstone har inte mina gjort det) MVH Lasse
  23. http://shop.aqualight.de/product_info.php?info=p1024_Hydor--12Volt-Controller-for-KORALIA--up-to-4-pumps-.html&XTCsid=6263fb560fb6802b693cf0b29891eb4f Dyr som f-n Bättre priser på pumparna http://shop.aqualight.de/product_info.php?info=p1020_Hydor--12Volt-KORALIA-1---Stroemungspumpe-680-1700-l-h---3-9W.html&XTCsid=6263fb560fb6802b693cf0b29891eb4f http://shop.aqualight.de/product_info.php?info=p1021_Hydor--12Volt-KORALIA-2---Stroemungspumpe-1000-2600-l-h---9-2W.html&XTCsid=6263fb560fb6802b693cf0b29891eb4f http://shop.aqualight.de/product_info.php?info=p1022_Hydor--12Volt-KORALIA-3---Stroemungspumpe-1400-3500-l-h---10W.html&XTCsid=6263fb560fb6802b693cf0b29891eb4f http://shop.aqualight.de/product_info.php?info=p1023_Hydor--12Volt-KORALIA-4---Stroemungspumpe-2000-5200-l-h---13-7W.html&XTCsid=6263fb560fb6802b693cf0b29891eb4f http://shop.aqualight.de/product_info.php?info=p1019_Hydor--12Volt-KORALIA-NANO---Stroemungspumpe-400-1000-l-h---3-8W.html&XTCsid=6263fb560fb6802b693cf0b29891eb4f MVH Lasse
  24. Tja vad vet jag men inte f-n koagulerade mitt blod när jag stod med fingret i 30 minuter i så varmt vatten jag bara kunde. Brännblåsor på fingern nästa dag men inget gift som var verksamt kvar. Detta är standardrådet vid varje stick av fiskar - exempelvis fjärsingsstick och fungerar till 99 %. MVH Lasse
  25. Jag har räknat på det där och mätt - jag är av samma uppfattning som du Christian - är ytan densamma (prop) så blir avdunstningen i procent lika stor ungefär och det är inte svårare att hålla ett litet kar stabilt på salthalt än vad det är i ett större. Tror detta är en av myterna kring små kar. MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...