Lasse

Jag skulle däremot alltid använda en del av det gamla vattnet - tänk så här. Om jag tar 100 liter av det gamla och fyller upp till 540 liter så är det ju samma sak som om jag skulle göra ett 80 % vattenbyte i det gamla - eller hur. Varför jag tycker det är så viktigt med en del gammalt vatten är att man då får med ett antal viktiga organiska ämnen som man inte har i ett nyblandat saltvatten (eller totalt nystartat sötvatten för den delen). Det är olika enzymer och kolloider och gör att vattnet blir mer skonsamt mot slem och hud. Om jag någon gång startar helt från början brukar jag ersätta det gamla vattnet med ett Tetrapreparat som heter Bactozym som just innehåller dessa ämnen. Min åsikt är att det är viktigare i startögonblicket (de första tre veckorna) att få igång de biologiska processerna än att jaga fosfat och nitrat. Duger 100 % av ditt gamla vatten att ha dina fiskar och koraller i så kan jag lova diga att en blandning 20 - 80 duger bra i ditt nya MVH Lasse

När väl dessa bakterier är etablerade så dör de inte så lätt enligt mina erfarenheter (om det inte blir syrefritt) - de kommer att deaktiveras om "maten" upphör (ammonium, nitrit) men aktiveras snabbt upp när det blir belastning igen. Hur "kapacitets"synpunkt så får du precis samma effekt om du förvarar dem fuktigt eller helt nersänkt i vatten - det du vinner med fuktigt är att du får betydligt bättre syretillförsel till dem under den "mat"fria perioden. Fuktigt innebär för bakterierna fortfarande att de ligger i vatten eftersom du har en mikroskopisk vattenfilm över stenen men den är betydligt tjockare än en bakterie. Det finns supereffektiva filter som utnyttjar denna effekt - wet - dryfilter samt trickelfilter (droppfilter felaktigt på svenska) är de mest kända. MVH Lasse

Du skall i princip kunna läsa av alkaliniten (KH) ganska snabbt vid tillsatser, speciellt om du har bra cirkulation - inom ett tiotal minuter i alla fall. Vid vattenbyte i sötvatten (och saltvatten när RO inte används) bör man dock vänta någon dag eftersom vårt kranvatten ofta innehåller ämnen för att höja pH (men som inte buffrar) vilka ger ett felaktigt (för högt) värde. Dock så tyder ditt låga KH på att du har en förbrukning i burken (eller fällning) och det skadar inte att ta KH varje dag. Personligen skulle jag gjort täta 10 procentiga (eller 20 procentiga) vattenbyte under några veckor för att säkerhetsställa att alla spårämnen finns igen. Nackdelen med detta när man har en burk som gått länge med gammalt vatten är att man kan ha haft den turen att ngt spårämne som varit viktigt för en skitalg tagit slut och man sen med bättre skötsel plötsligen får en blomning! Så länge fisk och övriga djur inte mår dåligt tycker jag att ordet misskötsel är felaktigt. Ok vattenbyte bör man göra på vecklig basis men för mycket pillande och störande av akvariet är också misskötsel. MVH Lasse

En gammal regel är att man skall så långt som möjligt undvika att få in transportvattnet i sitt eget system. Det finns en viss risk för vattensmitta nämligen. Normalt vänjer jag in fisken i en hink och lyfter sedan försiktigt över fisken. En variant är att "koppa" in fisken i transportpåsen. Hälla ur det mesta vattnet i vasken och bara lämna så mycket i påsen att fisken sedan kan "glida" ner i akvariet. MVH Lasse

Vad för kalk fick du? Vanlig kalksten löser sig inte i pH över 7,6 MVH Lasse

Jag tror att av de 5 sjöborrar som dött hema hos mig under de senaste åren var nog 3 av den art som du tänker på. I två kar har jag för närvarande ca 30 st av olika arter. Det kan vara generellt men kan också handla lite om hur jag kör mina kar. Jag har som du mest mjukkoraller och de klarar sig bra. Men du får inte ha en bestämnd uppfattning om hur du skall placera stenarna eller ibland även korallerna. Det har hänt att någon sjöborre plockat upp någon korall och sedan gått omkring med den för att sedan släppa den på ett annat ställe. de är enormt bra algätare normalt. MVH Lasse

Vad är ditt pH? Om du bara använder bikarbonat i saltvatten så går det enligt mina erfarenheter över till att bli pH sänkande vid pH 8,1, dvs du kommer att hamna där i pH. Om du vill hålla uppe pH kring 8,3 och höja Kh så bör du använda en blandning av ca 83 % bikarbonat och 17 % karbonat. Karbonat får du fram genom att baka bikarbonat i 200 grader i ugnen. Tid ca 20 min om jag mins fel - Stigigemla - rätta mig om jag har fel på tid och gradtal. MVH Lasse

Har du inte lite både hängslen och svångrem här? MVH Lasse

Beror lite på vad du vill uppnå med ditt akvarium. Jag har väl ca 20 "borrar" i mitt akvarium på 420 liter. Det är många olika arter, bland annat flera med långa taggar, typ diadema. Den av dig föreslagna arten har jag dock inte och det verkar för mig som just den arten tillhör de mer "känsliga" varianterna. De sjöborrar som är mina äldsta har varit här i minst ett år men just den typen har varit överrepresenterad bland de få som dött. Visst åker alger bort. Jag har valonia i karet men bara där borrarna inte kommer åt eller strax ovan vattenytan. Visst flyttas det omkring, visst passerar de över koraller (om de käkar vet jag inte) men dessa djur ger en helt annan dimension till hobbyn så jag tar gärna en del förtretligheter med dem (som utslagen 24 timmar efter ett ordentligt stick från en diadema ) Prova - om det inte funkar så du blir nöjd är dessa djur lätta att plocka upp igen. MVH Lasse

Vad jag förstår så är ett kar startat för ca 5 veckor sedan. Kontrollera om det kommer luftbubblor i skummaren - gör det det men att det inte bildas något skum som kommer upp i koppet så är det ingen ko på isen. Ta det lugnt och avvakta för det kan vara så enkelt att det inte finns något att skumma ut! Om det inte kommer några luftbubblor alls så är det fortfarande inte någon panik (man kan säga att kon ställt första klöven på isen ). Jag har kört ett RSM i över tre år - utan skummare. Dock kan det vara idé att se om det går att åtgärda så att pumpen suger ner luft eftersom själva luftningen kanske är den främsta fördelen i uppstarten. Följ Stig råd och kolla upp gamla RSM trådar - dock har jag för mig att det var på de absolut första RSM:n som detta fall fanns. MVH Lasse

Innehållet skall ju framgå av innerhållsförteckningen eller hur? Innehållsförteckning på akvariepreparat är ju å andra sidan lika sällsynt som is på en kokhet platta så vem vet vad det innehåller. Något åt det hållet bör det ju dock vara MVH Lasse

Tror Mano och Da trucka ligger ganska nära sanningen. Om du vill endast höja kalciumet så skaffar du ren kalciumklorid istället - blandar det i osmosvatten och tillsätter sedan denna lösning försiktig i den mest strömmande delen av ditt akvarier. Får du vit dimma så går tillsatsen för fort! MVH Lasse

Varför jag tror att den nyinkommna levande stenen är för det mesta fosfatfri är att de vatten där de tas har väldigt låga fosfatnivåer. Den har legat där ett antal år och hela tiden "badat" i vatten som har precis lika låga - om inte lägre fosfatnivåer som vi åstadkommer med att "laka" ur stenen. Naturen bör därför ha skött urlakningen åt oss. Däremot är den rik på olika organismer och lägger vi stenen i sötvatten eller i vatten utan ljus så är det åtminstone för mig inte helt obegripligt varför man kan mäta fosfat i vattnet. MVH Lasse

Aragonit skall inte kunna driva upp pH till dessa höjder - då skulle du ju inte behöva koldioxid alls för att få kalcium och karbonat. Ta rent osmosvatten och stoppa in pH proben där. Bulbbla in lite koldioxid och se vad som händer. MVH Lasse

Beror på hur långt tid du skall frakta dem. Plastpåsar, singelpackade och syrgas är det optimala - upp mot 48 timmar. Har du ingen syrgas så går det bra med singelpackning 1/4 till 1/3 vatten och resten luft. Inga problem upp mot 12 timmar. Vattenbyten rubbar inte bakterierna men du har rivit upp sanden i samband med flytten och detta kan innebära att oönskade ämnen (främst fosfor) kan ha frigjorts. Vattenbyten säkerställer att du har ett förstklassigt vatten även efter flytten. MVH Lasse

Helt felaktigt Om du lägger stenarna i vatten utan syresättning (cirkulation) så kommer bakterierna att förbruka syret och till slut så "kväver" du de syreälskande nitrifikationsbakterierna. Om du istället ser till att ha dem fuktigt så kommer den tunna mikroskopiska vattenfilm som kommer att omsluta stenen "släppa" igenom tillräckligt med syre för att hålla de syreälskande bakterierna vid liv. Hur mycket syre som överförs från luft till vatten per tidsenhet är främst beroende på två saker. Koncentrationsskillnaderna och ytan på interfacet mellan vatten och luft. Om man förvarar sten i en hink med vatten så är det bara den lilla yta som utgörs av hinkens diameter som släpper igenom syre från luft till vatten. Är det däremot så att du håller stenens yta fuktig så utgör hela stenens yta det interface som behövs mellan luft och vatten för att syre skall tränga ner till bakterierna. Levande sten som importeras från tropikerna kommer just på detta sätt och djuren i stenen (inklusive de syreälskande bakterierna) klarar lång tid innan något händer. Har packat upp levande sten efter en vecka som förvarats på detta sätt utan några problem. MVH Lasse

Jag flyttade ett 57 liters från Göteborg till Eslöv. Jag behöll ca 75 % av vattnet och fyllde upp med 25% nytt när jag kom fram. Nu var det ett litet akvarium så jag gjorde så att jag tappade av så mycket vatten så jag kunde lyfta ner det i bilen. Där fyllde jag på det igen (nästan fyllt), la på gladpak över och körde iväg. Väl framme tappades akvariet av igen - lyftets på plats och fylldes med både nytt och gammalt vatten. Fungera perfekt. I ditt fall så skulle jag lagt koraller i hinkar eller plastpåsar, levande stenen i frigolitlådor (fuktiga - inte dränkta). Spara 75 % av vattnet. Efter flytten skulle jag göra ett antal större vattenbyte den nästkommande veckan. MVH Lasse

Om du häller i för fort så kommer du att få en fällning av kalksten i ditt akvarium. MVH Lasse

Det vi akvarister kallar karbonathårdhet och uttalar KH är vad i vetenskapliga och övrig proffsverksamhet det som brukar kallas alkalinitet. Siffrorna 7 till 9 skall efterföljas av en sort egentligen och den sorten är dh, det vill säga tyska hårdhetsgrader. Detta är ens sort som framförallt används av tyska producenter men exempelvis amerikanarna använder sorten milliekvivalenter (mekv) som ett mätvärde på alkalinitet (ser du framförallt i amerikanska tester) och förhållandet är då att 1 mekv motsvarar ett KH på 2,8 dh. Kommuner brukar istället använd milligram per liter uttryckt som CaCO3 (kalciumkarbonat) eller som milligram per liter av HCO3 (bikarbonat). Förhållandet är då att ett KH på 1 dh motsvarar då ca 17,9 mg/l som CaCO3 och ca 21,5 mg/l som HCO3. En utförligare utredning av frågan hittar ni i denna zoopettråd http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=129280 MVH Lasse

Min erfarenhet är att värmetoppar kan knäcka framförallt knappar men också mjukisar. Eftersom det här verkar ha gått fort (snabbare än någon/några veckor) så tror jag att man kan utesluta vattenvärden/näringsvärden i detta fallet - i alla fall som utlösande orsak. Jag hade ca 6 knappkollonier i mitt stora akvarium, spritt i karet, olika djup, olika belysning. När jag behandlade med Ultra life red slime remover mot cyano så mådde flera kollonier inte så bra. De hämtade sig dock men efter en veckas återhämtning så fick jag en värmetopp där jag läste 29,1 grader på en termometer och upp mot 30 på en annan. Samma dag så slemmade flera kollonier ordentligt och efter någon vecka var de helt borta. Några kollonier lever än men mår inte så speciellt bra - just nu pendlar temperaturen mellan 26 och upp lite över 28 grader. Har förändringarna gått snabbt för dig så tror jag att du kan utesluta vattenvärde och koncentrera dig på att undvika väremetoppar. Skivor och knappar brukar räknas till de koraller som klarar sämst ljusförhållanden och detta i sin tur leder till att man kan misstänka att dessa koraller framförallt förekommer på lite djupare vatten - och nästa slutsats är då att djupare vatten - lägre temperaturer. Sedan kan Norgren givetvis ha rätt i att skivor och andra mjukisar kan må illa i allt för näringsfattigt vatten vilket jag tror personligen är rätt. MVH Lasse

Instämmer med Andre. Se till att öppna frontluckan och se till att den lilla kylfläkten längst bak i karet jobbar 24 timmar dygnet. Kör ett tag (när värmen är högst ute) bara med en pump och skippa skummaren under den varmaste perioden. 30 grader och däröver slår lätt ut både skivisar och knappar enligt min erfarenhet. MVH Lasse

Ta något rör eller slang och fäst mot utsugsfläkten och sug luften strax över sumpytan så du får en luftväxling där också eller testa med att vända fläkten och blåsa in istället - den kanske går att luta mot ytan? MVH Lasse

Jag tror också det är en variant av kalkalg eftersom den sitter fast så hårt. Har ngt liknande i mitt kar. MVH Lasse

Sätt en fläkt som blåser ner mot vattenytan och öka varvtalet på fläkten från sumpen. Fläkten mot vattenytan gör att avdunstningen ökar (dunstning kräver energi och tas från värmen i vattnet) och ökat varvtal på frånluftsfläkten gör att den fuktiga luften förs ut och ger tillträde till mer torr luft som i sin tur ökar avdunstningen som sedan sänker temperaturen ytterligare. MVH Lasse

Hej Jag håller på att experimenterar en del med ljuset i mitt Percula 120. Det kommer att komma lite i min blogg om detta men en av de saker jag tycker är intressant är spektrat på det ljus man använder. Många av de koraller vi använder i våra akvarium kommer ju från djup från ett par meter och där nedanför. Viktigt är då att veta att av de våglängder som först filtreras bort är de långvågiga och det röda ljuset är i stort sett redan borta på ca 3 meters djup. På ca 25 meter så är bara det blåa ljuset kvar. Detta innebär att det under ca 3 meter inte sker någon fotosyntes i det röda området (det område som är oerhört viktigt för landlevande växter och sötvattenväxter som finns på grunda områden) utan att huvuddelen av fotosyntesen hos de flesta koraller kan antas ske inom det blåa området. blått ljus är alltså inte bara en fråga om vackert utan kan vara en viktig biologisk faktor för koraller. I våglängdsområden under ca 420 nm (actinic ljus) och ner mot UV-A (320 nm - 400 nm) uppkommer ytterligare ett fenomen som kan ha betydelse för korallernas energiomsättning - det som brukar kallas Fluorescens. DeI princip innebär detta att något pigment i korallen tar upp en foton med högt energiinnehåll och sänder iväg en foton med lägre energiinehåll (läs längre våglängd). Skillnaden i energi brukar anses omvandlas till vibration eller värmeenergi men det finns väldigt lite undersökt hur koraller utnyttjar detta energitillskott. För att göra en lång sak kort så tror jag att just våglängder mellan ca 380 och 460 nm är hyperintressanta för koraller. Att tillgodose dessa våglängder är ju inte speciellt svårt idag genom att man kan köpa belysningskällor som är blåa och ligger i dessa våglängder. Nackdelen med dessa rör är att det just är blått och inga andra färger reflekteras. Normal löses detta genom att man kombinerar olika rör, blåa, marin vita och vita rör för att få både kravet om fina färger och kravet bra biologiska förutsättningar uppfyllt. I Arcadias nya hybridrör har man löst detta problem på ett litet annorlunda sätt - genom att kombinera 60 % av den fosforblandning man använder till sitt marin vita rör med 40 % av den fosforblandning man använder i sitt actinic rör. På detta sätt har man fått fram ett rör som vårt öga lägger i det vita området men som i verkligheten innehåller mycket av de blåa våglängderna. Se de olika spektraldiagrammen nedan. Först det blåa röret Sedan 14000 Kelvinröret Och sedan hybriden Diagrammen är tagna från arcadias hemsida Tyvärr fick jag bara tag på ett hybridrör så jag har bytt ut mina två blåa T5 rör (ett marinblått och ett actinicrör) mot ett Arcadias Actinicrör och ett hybridrör. Första bilden visar hur karet såg ut med bara de två blåa rören. Andra bilden visar ett actinic Arcadia samt ett hybrid. Bilderna är tagna med samma vitbalans och övriga inställningar och inte "shoppade" mer är oskarp mask. Måste också visa min nya älskling - den zebrarandiga sjöborren - dessutom beundrar min filfisk samma skapelse. MVH Lasse