Lasse

Bara en liten undran - huv av kartong och 150 watts metallhalogen - bör väl bli en extra ljuseffekt där? MVH Lasse

Vad skall du ha för belysning? MVH Lasse

Sunbursten är en mycket försiktig fisk. Den är mycket skygg. Normalt sett när en fisk uppträder på det sätt du beskriver så kan man misstänka sjukdom - jag vet dock inte i detta fall. Har du sett den äta under tiden den uppträtt på detta sätt? Har du haft den länge? MVH Lasse

Det där brukar tyda på skalömsning - inte att den blivit uppäten - då brukar det inte vara ngt kvar att upptäcka MVH Lasse

Aktiv kol tar inte bort järn så det är osmosen du får sätta ditt hopp till. Är det mycket järn kan man misstänka att dina osmosmembran sätter igen med jämna mellanrum. Enda sättet som jag känner till förutom osmos att plocka bort järn med är att först tillsätta en kraftig oxidant (brukar vara kaliumpermanganat) och sedan filtrera bort järoxiden som bildas. MVH Lasse

Osmosen tar normalt helt bort järnet vad jag vet. MVH Lasse

Svårt att se på foton men jag skulle inte utesluta någon art av cyano - bildar de "slemmiga" mattor? Är det cyano så har jag fått bra resultat (om man går in tidigt) med en liten tillsats av kaliumnitrat samt att störa så mycket som möjligt. MVH Lasse PS detta inlägg hamnade i en annan tråd från början - nu ligger den rätt

Hjärnblödning

Att Traces är ett instrument som kan användas på olika sätt är jag nog också medveten om men i nuläget är det ett instrument för vetrinärbesiktningarna. Den andra saken du tar upp (om den nya förordningen vad gäller införsel av djur som kan förändra sjukdomsläget inom de olika länderna i EU (och EU som helhet)) är först och främst riktad emot införsel av vattenbruksdjur. Vad gäller akvariefisk så är det sådana som kan vara bärare för vissa sjukdommar som kommer att stoppas om inte exportländerna bygger upp en kontrollapparat som kan friskförklara aktuella djurgrupper. Övrig akvariefisk kommer troligtvis vara tillåten att importera men de skall registreras via Traces. Så har jag fattat det dokument du hänvisar till i alla fall Sen är det en ganska grov anklagelse du ger till ZOORF:s kurser byggd på andrahandsuppgifter. MVH Lasse

Min uppfattning är att removrar kan vara bra hjälpmedel i vissa lägen. Sen är det väldigt svårt att rekommendera något när man inte kan se, känna eller lukta något. Om man inte kör något system som kräver väldigt låga nivåer av näringsämnen utan kan acceptera att korallerna har zooxanteller (de blir inte så passtellfärgade då) så behöver dessa näring från vattnet och kommer att ta upp det som tillförs i form av fosfor och kväve. Jag tycker det är viktigt att inte nolla dessa värden. Iofs så är det svårt att nolla värdena med removrar eftersom deras upptag och utsläpp beror på en jämnviktsekvation. Blir det för lite fosfor i vattnet (pga att zooxantellerna tagit upp den lilla del som removern inte klarat) så kommer det att återläcka och på så sätt garanteras att zooxantellerna ändå får sin fosfor. Detta faktum (med återförseln) kompenseras i en del system genom att man under en längre tid "suger" ut allt bundet fosfor från sten och grus med hjälp av kolkälla så att återföringen inte sker och att man tvingar korallerna att äta istället för att använda fotosyntesen. Personligen skulle jag inte använda remover när mina värden var låga (om jag skulle sträva åt det hållet någon gång) men det är jag det MVH Lasse

Rent allmänt är alluminium ogiftigt i pH över ca 6,5 men jag har sett uppgifter om att det kan bildas giftiga aluminiumföreningar under vissa förutsättningar vid pH över 8,3 - 8,5. Många har rapporterat att bara dagar efter att man satt i järnbaserad remover har korallerna sett väldigt bra ut och börjat växa - något som tillskrivits att removern tagit ner fosfatnivåerna. När samma sak hände mig och jag kunde mäta nivåerna med en fotspektrometer började jag att fundera - för det skedde för snabbt och med för liten nedgång av fosfaten. Den enda förklaringen jag kunde komma på var att jag haft järnbrist i akvariet och remover just tillförde detta. samtidigt fick jag min första attack av bryopsis någonsin. Jag har alltid varit "passiv" motståndare till removrar men föll lite på eget grepp. I mitt nästa kar kommer ingen remover in förrän jag undersökt noga vad mina eventuella problem består av. MVH Lasse

Jani - visst skall lagar följas och djurplågeri förhindras - det jag har vänt mig emot är bara påståenden som att det är handlarens ansvar till 95 %. Du behöver inte förklara för mig orsakerna till varför du är vegeterian - tre av mina barn är eller har varit vegetarianer och en av dem har en sambo som är vegan (för övrigt från Linköping). Man kan väl säga att frågan är välkänd inom min familj @ Bygert Traces är inte något som har med djurskyddet att göra utan en databas som skall hjälpa gränsvetrinärerna i sitt arbete. Det som införs från och med 1 juni är att importören måste lämna in en föranmällan 24 timmar innan ankomst till gränstationen - en anmällan som sedan gränsvetrinären kompletterar. Detta sker delvis redan idag men det som är nytt är föranmällan. Vad grundar du dig på att Djurskolans kurser är ambitiösare än ZOORF:s ? MVH Lasse

Peter Om det inte helt enkelt är otur så skulle jag leta efter någonting som dina fiskar som gått länge är imuna mot men som de nya inte klarar. Ett sätt att testa detta är att introducera en fisk som gått relativt länge i fångenskap (är välmatad osv). MVH Lasse

Nu börjar vi närma oss grundfrågan och på den svarar jag att visst - jag betraktar inte djur som människor. Om jag skulle göra det så skulle jag överhuvudtaget inte syssla med akvarier och mycket annat. Vi kan aldrig ge en levande varelse de betingelser den har i naturen utan att inskränka på dess fri och rättigheter. Jag skulle vidare vara vegetarian vilket jag inte är med ett undantag - jag äter inte människor. Skulle man dra ut Janis resonemang till sin ytterkant så skulle allt annat än att vara vegeterian bli brotsligt (och på något sätt så får nog någon in växterna som levande varelse också). Att döda en annan varelse för att sjäkv överleva måste väl i alla fall vara den värsta formen av djurplågeri. Ja - jag ser fisk som "lägre" stående varelser - det är i tidsandan jag existerar. Vårt synsätt ändras hela tiden och det är säkert så att om x antal år så är synen på fisk och lägre djur det samma som den vi har på gulliga sälungar och bedjande hundar och akvaristiken som den ser ut idag försvunnen. Mitt synsätt förhindrar mig inte från att i stort sett hålla med både Mr B och Jani om min skyldighet gentemot de djur jag har i min ägo och en av de orsaker att jag deltar på olika forum är att jag tycker det är viktigt att förmedla den erfarenhet jag har och att ta del av andras erfarenhet. Men jag ser också att det är min egen skyldighet - inte någon annans skyldighet att se till att jag gör kloka inköp och sköter mina djur. Jag skulle kunna ta upp ett otal olika "sken"argument varför jag håller på med saltvatten men den grundläggande frågan är fortfarande att jag betraktar inte djur som människor för om jag gjorde detta så skulle jag sluta bums. I min hobby väljer jag bort mångas fiskar och andra djur - just för att de inte klarar dessa förutsättningar som jag har. Gör jag det i någon sann riddaranda? Skulle inte tro det även om det kan låta så - det är nog så att det hos mig liksom hos många andra är plånboken som talar. @ moderatorerna - denna tråd passar nog bäst i etikdelen. MVH Lasse

Lite grand om svåra organismer och låg överlevnad. Detta är ju en fråga om kunskap - det är inte speciellt länge sedan som de flesta hårdkoraller ansågs helt omöjliga och det i böcker stod om att dessa djur skulle undvikas. Om vi flyttar tiden tillbaks bara tjugo år så skulle den här etikdebatten gälla mer än 80 % av de organismer vi nu har framgångsrikt i våra akvarier. Att hålla saltvattensorganismer i nanokar och använda en enkel teknik utan skummare för att hålla dessa under mer än acceptabla förhållanden var omöjligt enligt många skribenter för endast 2-3 år sedan och gud hjälpte den handlaren som försökte "lura" på en nybörjare ett litet kar. Nu är det vardagsmat. Det är väl bra med böcker men en bok kan bara i bästa fall spegla författarens kunskapbas (och kanske den allmänna kunskapsbasen) vid tidpunkten strax före utgivandet av boken. Böcker inom ett sådant expansivt område som akvaristik är i högsta grad färskvara. Visst är det säljaren som ansvarar för att lämna ut kunskap om hur en organism skall skötas men det är ändå på köparens ansvar när väl köpet genomförs och om det skall genomföras. Har någon gjort ett köp som inte var så bra så brukar jag försöka hjälpa personen som gått på en mina att klara sitt djur och få det att överleva - det är på det sättet som vår samlade kunskap kan gå vidare. Etik är var och ens eget ansvar. Jag har under hela min uppväxttid varit en passionerad fiskare men har med ålderns rätt insett att det för mig är etiskt fel att gå ut och först försöka lura en annan varelse att först ta ett falskt bete och sedan finna personlig lycka i att "kämpa" med fisken - jag som en spännande kick och fisken med dödsskräck. Speciellt i de fall där man är "human" och sätter tillbaka fisken. Efter att ha kämpat för sitt liv och förbrukat all energi samt fått hela sin kropp full av mjölksyra sätts man tillbaka. Jag har sett uppgifter som visat att mellan 60 - 80 % av den laxfisk som sätts tillbaka vid "sport"fiske är så skadad att den självdör. Däremot händer det fortfarande att jag metar upp några abborrar eller makrillar, snabbt dödar dem och som den predator jag är - äter upp dem på middagsbordet. Men detta är min etik och så försöker jag leva men jag fördömmer inte för den skull de som har en annan etik i detta fall. Jag kanske har min dåliga etik i det att jag gärna vill höja min kunskapsnivå genom att ge mig på sådant som anses omöjligt just nu om jag tror att jag kan lösa problemet - vad vet jag. MVH Lasse

Alger tar upp - både de som växer och konsumeras av snäckor och andra algätare och de alger som korallerna använder. Dessutom om du kör med djupa sandbäddar så sker denitrifikation efter en viss tid. MVH Lasse

Appropå mitt inlägg om licenser - ironi - det är svårt det MVH Lasse

Vi kan vända på det där Christer. Om du köper en bil som är 2 meter bred men smäller den beroende på att ditt garage bara är 1.60 bred - är det då säljarens fel att han inte frågade dig om hur brett ditt garage var? Om du köper köttfärs av ICA handlaren men du låter den stå i skåpet under rötmånaden och blir magsjuk - är det då säljarens fel att inte sa att du måste förvara köttfärsen i högst 4 grader? Doktorhistorian har jag dock svårt att vända på MVH Lasse

Om dom har nått så kanske det ja MVH Lasse

Jag har lösningen ! Vi inför en lagstadgad utbildning för alla de som vill hålla djur i fångenskap. De måste ta den utbildning för varje grupp och svårighetsgrad de vill hålla. Handlarna i sin tur gör upp listor på djur utifrån svårighetsgrader. De är skyldiga att neka personer utan rätt licens inköp. Lincenskravet skall givetvis gälla alla - oavsett hur länge de ha hållit på och vid införandet så måste de gå en av myndigheterna godkänd kurs för ca 5000 :- per svårighetsgrad och licens. Och inga undantag med hänsyn till att de hållit på i 30 år gäller. Sen är det lätt för handlarna att se vilka som har rätt att inneha dessa delikata djur och verkiligen leva upp till kraven om ett rätt handhavande av dessa djur. Låter inte det bra så säg. MVH Lasse

Jag tror dig helt enkelt inte eftersom alla scleractinians (hårdkoraller) utan undantag är upptagna i CITES II (EU:s B-lista) och att det finns import och export kvoter på dessa. En sändning med den följsedeln skulle omedelbart stoppats vi EU:s gräns. Gäller listan en transaktion inom EU är regeln att ursprunget skall vara spårbart till legalt intagna (eller odlade) exemplar. Juridiskt sett gäller detta samtliga hårdkoraller vid försäljning (oavsett om det är affärer eller privatpersoner som står bakom) Det finns regler inom artskyddsförordningen om att alla som har verksamhet med CITES listade organismer skall ha tillstånd av länstyrelsen samt till den lämna in en årlig rapport om vilka arter man handlat med. Detta gäller dött som levande. Jag har för övrigt sett många importlistor från många olika leverantörer och aldrig, aldrig sett någon sådan beteckning. Ingen exportör utanför EU skulle våga skriva så på sin lista eftersom myndigheterna direkt skulle stoppa verksamheten. MVH Lasse

Jani - det skulle vara intressant att veta vilka saltvattensfiskar som är "rödlistade" som finns i normala akvarier och akvarieaffärer? Den enda arter jag känner till direkt som är Cites II listad är Napoleongyltan (och den blir ca 2 m lång och är inte så vanlig inom hobbyn) samt sjöhästar är men det tillåts handel med dessa efter vissa regler.Bangai kardinalen har satts upp på en röd lista från en frivillgorganisation men CITES avvisade kraven om att den skulle I eller II listad. Vilka övriga arter har jag missat och som finns i handeln ? MVH Lasse

Skit i fosfaten tillsvidare. jag antar att du inte tänker att ha stenkoraller - åtminstone inte till en början. Problemet med alla typer av removrar är att de plockar bort lite av varje och man får lätt obalans då samt att de också kan släppa lite olika produkter med obalans som följd. Eftersom du har ett så litet kar är det bättre att justera fosfatvärdena med vattenbyte när karet satt sig och kommit igång. Du kan inte heller lita på dina mätvärden än - exempelvis är nitratvärdet helt uppåt väggarna - du kan inte ha 25 i nitrat efter två veckor och ingen fungerande nitrifikation - det är helt osanolikt. Sanningen är däremot att de flesta nitrattester störs av både kloridjoner och nitritjoner. Så länge du har nitrit i ditt kar så kommer du att få höga värden nitrat. När nitriten sjunker så kommer din nitrat mätmässigt gå ner (fast det i verkligheten är tvärtom). Oftast så brukar fallande nitratnivåer några veckor efter start tillskrivas en denitrifikation. Detta är också helt osanolikt eftersom en denitrifikation kräver tillgång till organiskt kol och det finns inte i tillräckliga mängder i ett så omoget kar (och brukar heller inte finnas tillräckligt av i ingångna kar - därav alla metoder med kolkälla). Patrik - för att lyckas med denna typ av kar så skall man hålla det så enkelt som möjligt. När jag lyckats bäst så har jag efter instartfasen (ca 4 veckor) bara i stort set matat lite, fyllt på avdunstat vatten samt bytt minst 10 liter varje vecka - inget mer krångel. Det är bättre att lägga pengarna på salt än på en massa andra produkter - så länge du sköter dina veckliga vattenbyten så klarar sig ett mjukkorallkar utmärkt på endast detta. MVH Lasse

En kraftigt luftning när du har högt pH i karet hjälper till att lufta ut ammoniak (som är en gas). Givetvis syresätter det vattnet också och gör bättre livsförhållanden till nyttobakterierna men i detta fall var förslaget lagt för att i första hand lufta ut all eventuell ammoniak. MVH Lasse

Nitrit är mycket, mycket giftigare i sötvatten än vad det är i ett saltvatten. Orsaken till detta beror på sättet som nitrit är giftigt på. Det går in i fiskkroppen, troligtvis via sk jonkanaler och hindrar blodets hemmaglobin att ta upp syre. Det har visat sig att en kloridhalt på ca 50 till 100 ppm blockera upptaget av nitrit - därför är rådet i sötvatten att sätta till en matsked bordsalt per 100 liter för att förhindra nitritförgiftning. Saltvatten har ca 19 900 ppm klorid därför är ytterligare åtgärder onödiga i ett saltvattensakvarium Den gamla förklaringen om varför man får en nitrittopp vid nystart är att andra stegets bakterier (de som omvandlar nitrit till nitrat) är långsamma i sin tillväxt - det första stegets bakterier (ammonium till nitrit) skulle enligt denna förklaring vara snabbare att växa till. Idag så tror inte jag att det förhåller sig så - jag hörde redan för femton - tjugo år sedan att vid odling av renkulturer så växte andra stegets bakterier till åtskilligt snabbare än första stegets bakterier. Jag fick aldrig ihop denna ekvation (min praktik och dessa forskningsresultat) förrän jag ramlade över uppgifter att andra stegets bakterier blir inaktiverade av fri ammonium i vattnet. Då går ekvationen plötsligen ihop - första stegets bakterier växer till saktare och lämnar därför hela tiden (fram till full poppulation) fri ammonium i vattnet - detta i sin tur hindrar andra steget och nitrit ansamlas i vattnet tills ¨första stegets bakteriepoppulation är så stor att det direkt tar hand om all ammonium - då plötsligen sätter andra steget igång med full kraft. Jag har klockan 8 på morgonen läst av över 1 ppm nitrit för att 20 på kvällen fått 0 - utan annan åtgärd än tillsats av bakterier. Varför tar jag up allt detta - jo det finns en fara i saltvatten om ammonium får finnas fritt (och i värsta fall öka). På grund av det höga pH så kommer alltid en viss procent av det fria (ofarliga) ammoniumet ligga som ammoniak (dödligt giftigt) Vid pH 8,3 så är det ca 12 % av ammoniumet som finns i den farliga formen. Jag ser alltså förekomsten av nitrit vid en uppstart som en varning för att det kan finnas ammonium i karet och stoppar alltid i sådana fall matningen direkt. Jag gör inga vattenbyten - de förlänger oftast problematiken enligt mitt sätt att se men jag kan i värsta fall sätta in en kraftig luftning (om jag inte har skummare ). Vad jag skulle göra i ditt fall Patrik är att jag skulle ta lite filtersörja från mina sötvattenskar (jag vet att du har det) och fördela ut i dit saltvattenskar under några dagar - sedan skulle jag tro att problemet är löst - sluta mata också. MVH Lasse