Lasse

testing, testing, testing Salubrin..... Vinäger..... ättika..... testing, testing, testing MVH Lasse

Jag undrar om ni inte menar Koh Haa (de fem öarna) De ligger utanför Koh Lanta och anses vara en av de bästa dykplatserna i den delen av Thailand. De kan ses som en kontur i horisonten på några av de solnedgångsbilder jag har på min blogg. MVH Lasse

Samma här MVH Lasse

Du missförstod mig Fredrik - ingen luftning eller cirkulation behövs till RO vatten som man lagrar. Blandar man in salt sen så är det en annan femma - då skal man ha cirkulation för att blanda ut det och så har man ju tillfört saker till vattnet - blandat vatten skall alltid ha cirk. MVH Lasse

Vatten blir dåligt pga organiskt material som bryts ner (läs ruttnar). RO vatten är per definition rent vatten och skall inte innehålla något organiskt material och om det som Wiking säger lagras slutet så har det väldig lång hållbarhet. Min åsikt är att man inte skall ha luftning eller cirkulation i en behållare med RO-vatten - då förkortar man hållbarheten genom att orenheter från luften kommer ner i vattnet. Nu fick du ett tvärtomsvar igen MVH Lasse

Om man skall göra rätt så skall man först tappa upp allt vatten och sedan hälla i alt salt som man skall använda - exempelvis 10 liter vatten och sedan ca 400 gram salt. På detta sätt har man ingen risk för utfällningar. Den metod Fredrik använder innebär att kalcium och karbonat fälls ut och bildar kalciumkarbonat (kalksten). Fredrik - det är att detta bildas som gör att du tror att inte allt löses sig. Det påverkar dina kalciumvärden samt din alkalinitet. MVH Lasse

Vad jag fattat så är det den fria syremolekylen O som reagerar och givetvis så kommer den att reagera med första bästa den träffar på - en annan syreatom, en bakterie, en organisk molekyl eller vad det nu blir. Det är slumpen till viss grad som avgör men även den relativa förekomsten av olika tänkbara "offer" spelar roll. Varför det luktar apskit vet jag inte men en teori kan nog vara att ozonet snabbar på nedbrytningen på kemisk väg. MVH Lasse

Skulle bara kolla att du var vaken Det var du och hittade båda. MVH Lasse

Inte riktigt med sanningen överenstämmande - läs denna tråd så finns hela historien där. MVH Lasse

Lite historia Redoxmätning togs från början fram för att kunna mäta vad som hände i sediment där det inte gick att utföra sedvanliga syrgasmätningar. Redoxen ger ett mått på om det är en oxiderande miljö (redoxpotential > 0) (dvs om den huvudsakliga nedbrytningen förbrukar syre eller inte, det vill säga är aerob) eller om det är en reducerande miljö (redoxpotential < 0) (det vill säga nedbrytningen sker utan syre, främst med hjälp av nitrat, sulfat eller kolföreningar, dvs att nedbrytningen är anaerob). Någon kom på att den går att använda även i vattenkolumnen och då framförallt för att styra oxiderande processer. Nu är redoxpotentialen, precis som Capote säger en sk fruktparameter - den mäter en hel serie av processer och inte speciella skeenden. Därför är den mest användbar i "rena" vatten såsom nyproducerat dricksvatten för att styra tillsättning av klor exempelvis. den är även då lämplig för att styra tillsättning av ozon men framförallt i vatten där just tillsatsen är den dominerande processen. I ett komplicerat akvarievatten så mäter metoden fler processer än den process som ozonet utgör. Vid samma tillsatts av ozon (i mg/l) är effekten olika vid samma redoxpotential i nytt och gammalt vatten samt skiljer sig också i förhållandet till belastningen. Som styrparameter för ozontillsättning är den inte absolut utan varierar mellan olika kar och med tiden i samma kar. Jag tror att det kan löna sig för er som styr er ozongenerator med redoxmätning att då och då kolla potentialen utan att köra ozon i några dagar. Då får ni en referns som ni kan använda. Både när ni startar och då och då under tiden. Hur verkar då ozonet? Ozon består av 3 syreatomer - O3. Denna förening är mycket instabil och faller isär i en syrgasmolekyl O2 samt en fri syreatom. Denna syreatom är en så kallad fri radikal som är mycket reaktiv, dvs den vill sätta sig i stort sett vart som helst - och det fort. Var den sätter sig avgör slumpen - det blir det den träffar först - träffar den en annan syreatom så blir det syrgas. Träffar den en organisk partikel så oxiderar den denna partikel, träffar den ett cellmembran så förstör den det (oxiderar det). Ju fler fria radikaler du har desto mer chans att den är bakteriedödande. Är den bakteridödande i de nivåer vi använder i akvarium? Jag tror att svaret är lite både och. I det fria vattnet är det min åsikt att de nivåer vi använder av ozon är klart bakteriedödande - den vattenklarning vi kan se är bland annat en följd av avdödade bakterier och organiskt material (där det sitter bakterier). Min erfarenhet är att det också är parasitdödande i vattenkolumnen. Inom sötvattenstekniken använde man förr (innan alla mediciner - läs malakit) uppfanns ofta väteperoxid för att döda av vita prick. Väteperoxid uppträder på liknande sätt som ozon i en vattenmiljö. det vore roligt att höra hur ofta som ni som använder ozon har saltvattensprick exempelvis. Däremot tror jag inte att det är bakteriedödande (i de koncentrationer vi använder) i biofilter och i sandbäddar. Orsaken till att jag tror att dessa klarar sig bra är att i ett substrat så finns det så mycket annat än jus parasiter och bakterier för den stackars syreatomen att sätta sig på. Detta innebär att man statistiskt sett skall betydligt fler fria radikaler än vad vi normalt har för att kunna döda av bakteriefilm. Dessutom finns det betydligt fler bakterier och parasiter i ett substrat än i vattenkolumnen så antalet fria radikaler måste vara flera här. Detta förutsätter att man inte tillför ozonet just innan ett biofilter utan just i vattenkolumnen. De flesta tillför det i skummaren - nackdelen jag ser det är att man då också luftar ut en del ozon. Det är dock svårt att tillsätta ozon på ett bra sätt annars så det kanske är den bästa metoden trots allt att använda skummaren. I och med att man inte kan styra vart syreradikalen sätter sig så kan man vid för stor dos helt förstöra fisk och lägre djur och man bör precis som Capote säger vara försiktig. Hela molekylen ozon (O3) är för oss giftig så det är viktigt att man inte blåser ut för mycket i vår luft. Luktar det åskväder och blixtnedslag så är det för mycket.... MVH Lasse

Jag föredrar att byta efter ca 6-8 månader men de klarar betydligt längre tid utan att gå sönder. Efter dessa 6-8 månader har "kraften" minskat såppas mycket att jag vill byta. MVH Lasse

Vad har du för pH i karet nu? MVH Lasse

Cyano är beroende på ljus - de är primärproducenternas moder. De arbetar med fotosyntes. MVH Lasse

Troligtvis en bambuhaj om den är bottenlevande MVH Lasse

Jodå - mantis är välkänd. Det går bland annat en liten gynnare hemma hos mig. Mycket bra föreläsning dessutom MVH Lasse

Förut har de haft en wobbegong http://en.wikipedia.org/wiki/Wobbegong. Är det den du menar? MVH Lasse

Dessa brukar funka perfekt i den applikation som du vill ha Tomtefar MVH Lasse

Henrik Jag tror att stämningen på guiden är lite bättre idag och att de flesta numera förstår att aja-baja tekniken inte är ett bra sätt att kommuniceara på. Dessutom är inga sjöhästar olagliga att inneha men det finns handelsrestriktioner på dem. De är CITES II eller EU:s b-lista vilket innebär att det finns en del krav vad gäller importen och att man bör åtminstone ha sina djurs härstamning klar för sig. Jag tycker att det vore bra om du förmedlade dina erfarenheter om de djur du har så slipper folk dra dyrbara (i liv) egna erfarheter. Intresset för sjöhästar dör inte för att information saknas men de sjöhästar som kommer in kan dö just pga avsaknad av information och det är synd med arter som man försöker begränsa handeln av. MVH Lasse

Om du tar ett 16 mm pvc rör (jag tror det var 16 mm - kan vara 20 också), en skarvkoppling (dubbelhane) till gardena, en värmepistol och tangit går det att göra en koppling. Värm röret, smeta tangit på den ena av hankopplingarna (längst in) - behåll o-ringen på hankopplingen. För ihop och dra år med ett buntband på bägge sidorna om o-ringen (på o-ringen också kan vara bra). Brukar bli både tätt och hållbart men en skarv mellan två material är alltid en viss risk. MVH Lasse

Nej - jag är allt hemma (tyvärr ) Det har bara varit så många intryck från resan att det har tagit tid till att skriva och plocka ut de bättre bilderna. Min erfarenhet av Plectranthias Inermis är inte så mycket. Jag köpte en som fick gå i ett 27 liters i över tre månader. Ytterst lite sten men den är mycket skygg - jag såg den kanske 1 gång i veckan om jag hade tur. För ca 3 månader sedan flyttade jag dem till mitt RSM tillsammans med 4 st Discordipinna griessingeri. Efter ca 1 månad såg jag den en gång - sedan har jag inte sett den igen. Jag är dock inte helt säker på att den är borta - i början så såg jag inte mina Discordipinna griessingeri heller men nu är de framme med jämna mellanrum. 3 har jag åtminstone sett. Alltså - det är en skygg fisk - minst sagt. I RSM går en pepparmintsräka fortfarande (men den är ganska stor). Det är dock en kul fisk för det mindre akvariet och jag har inte upplevt den som svår - dock lite osynlig. MVH Lasse

Lite märkligt då det allmänt anses att just kvartsglas släpper igenom UV-strålning. Används därför i UV-C tillämpningar. Men det kanske finns något nytt under solen. MVH Lasse

Späd med RO-Vatten. Börja med 1 ml prov och 4 ml RO vatten. Om du får omslag multiplicera antalet droppar med 5. Går inte det så ta 0,5 ml provvatten och 4,5 ml RO - multiplicera resultatet med 10 MVH Lasse

Man kan mäta salthalten på två sätt - rätt eller fel Da Trucka har delvis rätt och det är inte fråga om att märka ord. Salthalten är ett begrepp som hänvisar till andelen av salter i vattnet uttryckt i viktprocent eller eller eller vanligast viktpromille (10 promille = 1 % och i praktiken lika med 10 psu ) Rent teoretiskt (alltså rent teoretiskt) om man blandar vatten och salt av olika temperaturer kan temperaturen påverka resultatet men under normal drift så är alltid salthalten densamma oavsett temperatur. Att mäta salthalten har förr varit ganska svårt och dyrt - refraktometrar har varit väldigt dyra så för den vanliga akvaristen så har en annan metod används och som fortfarande är normgivande och det är att mäta den relativa densiteten och då slarvigt kalla den för salthalt. Det är den som anges som 1.025 och så vidare. För att förvärra det ännu mer så finns det två sätt att mäta detta på - relativt och absolut (med norm på 25 grader). En fjärde metod (konduktiviteten) börjar också komma fram så sakteliga men den kan översättas till promille (är dock också lite temperaturberoende och framförallt också beroende på andra joner än havssaltet). Jag föredrar att uttrycka mig i salthalt och beräkna utifrån det. Det finns dock en liten fälla i detta om man exempelvis skall blanda 10 liter vatten med en salthalt på 35 psu. Enligt all matematik skall man då ta 350 gram salt och tillsätta 9650 gram vatten men så enkelt är det inte. Allt salt som vi använder innehåller i sig även vatten (sk kristallvatten) så jag brukar ha ett riktvärde på ungefär 400 gram salt till 9600 gram vatten. Detta riktvärde varierar mellan salterna och vill man göra det riktigt så använder man det utmärkta verktyget aqua calculator som kan laddas ner gratis på http://www.mathgame.de/RiffACalc.htm. Man installerar den engelska versionen och kan sedan under fliken inställningar - allmänt ange svenska som språk! Under fliken saltuträknaren anger man sitt salt i högra kolumnen och kan sedan på knappen saltinfo få fram saltets värden. När man beräknar så använder programmet uppgifterna automatiskt. MVH Lasse

Ja det är Helsingborg. MVH Lasse

Försiktighet min dotter, försiktighet är mitt enda råd. Natriumkarbonat höjer pH väldigt snabbt, mycket snabbare än vad du tror. Använd Stigs blandning 4:1 (exakt är det 83 % bikarbonat och 17 % karbonat om jag kommer ihåg riktigt) så stabiliserar sig pH:t kring 8,3. Kalkvatten är ett annat alternativ om det är pH du är ute efter. MVH Lasse