Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 505
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    321

All aktivitet

  1. Ska du ha sand i karet eller Bare Bottom? MVH Lasse
  2. Den jag såg hos Göran hade metspöt - görhäftigt när han/hon fällde ut det. MVH Lasse
  3. Är inte helt säker på detta morphriz, min erfarenhet av betning och beskäring är snarare tvärtom men man får ju bort näring genom att göra som du säger. Ovanstående är ett typexempel på när våra resonemang om kemiska begränsningar går snett. Troligtvis är dessa alger mycket snabbare på att ta upp näring (och i lägre nivåer än de kemiska lösningarna) och gör det också direkt på plats i karet. Mitt råd är att om du inte kan leva med dem (vilket jag nog skulle tänka mig kunna göra) klipp dem som morphriz föreslår eller skaffa en betare som Greger föreslår. Ytterligare en sak är att skaffa sig något "korallogräs" typ stjärnpolyper som kan slåss på algens vilkor så hålls algpoppulationen nere. MVH Lasse
  4. Det är en Antennarius commersoni och det är en fisk försedd med ett metspö! Den har en liten antenn som den sticker fram framför munnen . Antennen har ett litet "maskformigt" bihang längs ut. Kommer en bytesfisk i närheten så öppnar den bara munnen och suger in bytet. Göran i Lerum har en inne för tillfället men eftersom jag inte har något lämpligt kar så har jag avstått. Troligtvis kräver den ett specialkar som dina kofiskar - frågan är om de går att kombinera. Den blir ca 30 cm. En annan art är Antennarius maculatus som blir mindre. För bild av den se http://www.bunaken.pwp.blueyonder.co.uk/sss-fish-02.htm MVH Lasse Angående dina frågor om kofiskar så är det enda jag direkt vet att de är känsliga för prick (troligvis på grund av hudens uppbyggnad) och att de är sävliga vilket gör att de har svårt att konkurrera. Vad storlek på akvarium gäller så tror jag att du kan styra det lite själv genom att välja hur mycket du skall mata.
  5. Kofisk i all ära Birgitta men vad säger du om denna skönhet? MVH Lasse
  6. Svärd Det var inte mitt UV. Jag använder inte det i hobbysammanhang och när jag använt det i proffssammanhang så har det varit hus av rostfritt. Jag ville bara visa att det säljs saker av tvivelaktig kvalité och om man har den typ av utrustning så bör man nog placera det så att ev. läcka går i sumpen. MVH Lasse
  7. Jag räknade sumpen också (+ moms) MVH Lasse
  8. Ca 1000 liter vatten och två Clownfiskar - jag då skulle till och med jag våga stänga av skummaren:ler: MVH Lasse
  9. Hej Som ni vet så har jag till och från uttalat mig negativt om de UV-anläggningar som finns att köpa till akvarier. Främst är jag kritisk till dess verkan men även till att reaktorkammrarna är av plast. Detta på grund av att det mer eller mindre inte finns någon UV-beständig plast - förr eller senare bryts all plast ner. Förr för den nedan avbildade uv-c reaktorn är tre år. Den sprang läck och plasten var skör som ett äggskal. Ett bra exempel på en mycket dålig produkt. MVH Lasse
  10. Det är viktigt att åtgärda - bubble disease är inte så ovanlig som man kanske tror. Du kan inte se dem komma ut från returpumpen för just där är de inte bubblor utan förekommer som lösta gaser. Ögonblicket efter så "materialiseras" bubblorn igen när det då trycklösa vattnet inte kan hålla samma mängd löst. MVH Lasse
  11. Jodå - se min tråd https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11020 rätt nära slutet MVH Lasse
  12. Jag är en akvarist och jag heter Morphriz och detta är min senaste galna självförnekelse till min drog: Avlysnat på senaste mötet hos anonyma akvarister i Karlstad. En klar femetta morphriz:smiley20: MVH Lasse
  13. Ove Du kan inte jämföra ett välväxande växtakvarie med ett saltvattensakvarie som nyss är startat. I ditt fall kan det mycket väl vara övermättat syre som ansamlas - tvivlar dock på det vad gäller Jörgens kar som dessutom troligtvis har 30 fallt bättre cirkulation (och därmed möjlighet till utjämning via vattenyta/luft). Det är iofs rätt lätt att konstatera genom att fråga om din pump, Jörgen hostar även på natten och om mikrobubblorna finns där precis innan ljuset tänds. Hostar den inte på natten och du inte har några mikrobubblor på morgonen så kanske jag får ändra mig vad gäller Oves teori men tills dess ställer jag mig frågande. Jag är mer benägen att tro att problemet kommer via sumpen och skummaren. Om den övermättar vattnet med luft och det sugs in i returpumpen så kommer det vara löst i tryckledningen eftersom trycket på trycksidan är högre än atmosfärstryck och i trycksatt vatten kan mer av alla gaser lösas. När detta trycksatta vatten kommer upp i akvariet och på nytt möter ett trycklöst system så kommer luften ej längre kunna hållas löst och små, små bubblor kommer att uppstå. Enklaste sättet att kolla detta är att stänga av skummaren under någon eller några dagar och se om problemet kvarstår. Löser inte detta problemet så stänger du cirkulationspump efter cirkulationspump 24 timmar och kollar. Sist får du ta returpumpen. Varför jag frågade om du hade fiskar i karet är att om så är fallet så skall du undersöka dem nogrant framförallt på ovansidan av huvudet och i ryggfena och runt basen av ryggfenan efter pytte små bubblor som ser ut som om de satt både inne i skinnet och utanpå. Övertryck av luft i ett trycksattsystem kan skapa ett litet överskott av löst kvävgas i akvariet. Fiskarna kommer då att reagera precis som vi gör vid dykarsjuka. Det finns ett namn på denna sjukdom och det är "bubble disease". Detta är vanligast vid torruppställda pumpar där man har en läcka på sugledningen - därför mina frågor om uppställningen av returpumpen. MVH Lasse
  14. Se http://www.e-akvariet.dk/product_info.php?cPath=21_22&products_id=53 MVH Lasse
  15. Har du någon fisk i karet än Jörgen? Vad har du för returpump - är den dränkt eller monterad "torrt" med en sugledning? Har du bubblor i sumpen. Jag tror inte detta är ett fotosyntesorsakat problem (inte om de hostar en gång i minuten) Jag kan dock ha en förklaring men då måste jag ha svar på de frågor jag ställt ovan. MVH Lasse
  16. Jodå det är pirål - en makroparasit kan man säga. Djuppbottnens dögrävare har den kallats också. MVH Lasse
  17. Då är det gott - då skall du inte vända dem. MVH Lasse
  18. Det är de som jag använt. Skall du bara ha dessa räcker det med att du slänger ut orginal ballasten och lysrörshållarna. Sedan måste du göra en liten åverkan på de nya hållarnas ända där sladden löper ut eftersom du måste vinkla den i 90 grader för att få plats. Du får med 4 hållare. Om du känner försiktigt på reflektorplåten (lyfter du på den så ser du vad jag menar) så känner du fyra exakt placerade pinnar som du kan skruva fast hållarna (ta en liten stjärna och karva ett litet hål i reflektorn) i. Led bort sladdarna genom uttagen i bak på rampen. I detta fall kan du ha kvar transformatorn till fläktarna om du vill men Drullputts förslag är heller inte dåligt. Du bör vända på fläktarna så de blåser innåt eftersom du då slipper slitage av saltavlagringar som det gärna blir när du suger salthaltig luft igenom dem. MVH Lasse Edit: Jaken, Jaken du stackars sälle som inte sett ljuset av ett snyggt moddat Molly, jag hoppas du blir upplyst i sinom tid:ler:
  19. 15 sniglar i ett 450 liters är alldeles för litet för att de skall hinna med. Det är till och med i minsta laget för ett 80 liters åtminstone i startfasen. Jag hade ca 30 i mitt när jag startade det och med den mängden är de inte överskattade. MVH Lasse
  20. Finaste fisken - ingen tvekan se http://havsfiske.wasa.net/info/Blogylta.html och bilden nedan som är lånad från den sidan - allting annat kan slänga sig i väggen. MVH Lasse
  21. Jag satte mig och googla lite och fått fram några olika släkten, Valonia, Ctyosphaeria och Ventricaria (http://saltaquarium.about.com/cs/algaecontrol/a/aa011501.htm) Det finns fler och läs gärna den här artikeln http://web.archive.org/web/20010420152046/http://www.animalnetwork.com/fish2/aqfm/1999/apr/outer/default.asp Jag ramlade också på följande sida där man sedan kan studsa vidare bland annat om skumning. Jag har inte läst dessa artiklar så jag vet inte vad de säger men de kanske är intressanta: http://www.reefs.org/library/aquarium_frontiers/ Of topic men jag hittade denna sida också: http://www.coralreefmultimedia.org/ MVH Lasse
  22. Jag har fått för mig att dessa är en av de alger som kan gynnas av organiskt kol konstigt nog. Göran i Lerum har två kar där han testat vodka i låga mängder. Alla alger har som väntat minskat - utom denna. Jag har hela tiden (1,5) år haft några kollonier i mitt äldsta 27 liters. De sitter som klistrade på stenen så det är svårt att ta bort dem. Skalet är också hårt men genomskinligt - material - ??? MVH Lasse
  23. Du måste nog byta lagerbyglar här, jag har för mig att det är standardbyglar, dvs de finns för andra fabrikat också men vart får man tag på dem? Lagerfirmor? MVH Lasse Stig Inte just nu men då vet jag var den finns
  24. Dino har också ett krav på silikat (kisel) vad jag förstått vilket innebär att en begränsning kommer att drabba dem också. Vi pratar fortfarande om nivåer av näringsämne (och spårämne) som normalt är så låga att det inte går att mäta. Vad händer under och efter den inledande kiselalgsblomningen? Helt tydligt är att i ett nystartat akvarie är kiselalger de som har bäst konkurenskraft. Om det beror på kisel eller något annat det vet jag inte. Låt oss säga åtminstone att de måste ha kisel. Kväve och fosfor finns nada i ett nystartat akvarium och kommer att öka mycket sakta i början. Låt oss säga att dessa kiselalger är mästare att trixa till åtkomst av de två näringsämnena fosfor och kväve. De kan ta lägre nivåer, de plockar från fastlåst fosfor eller har andra knep. Samt en viktig sak - de har snabb tillväxt. Detta gör att de kommer att dominera i en början men kommer få minskad tillväxttakt i och med att det lösta kislet minskar. Det är inte så att kislet försvinner upp i det blå utan det förekommer i andra former och kommer att gå fram och tillbaka i löslgt och låst form under resten av akvariets levnad. I och med att kiselalgerna får minskad tillväxt så kommer deras "uppsug" av fosfor och kväve från vattnet att minska och grönalger och liknande kommer få en chans. Om man som jag matar med ett naturligt foder så vet jag att jag hela tiden får in en ungefärlig perfekt balans mellan fosfor och kväve i karet och måste därför vara uppmärksam på att det är lätt, på grund av att kvävet har flera luftfaser, att gå i obalans mellan fosfor och kväve. De som matar med högproteinfoder riskerar inte detta i lika hög omfattning, beroende på att det finns ett överskott på kväve. Kraftig skumning kan dock föra ut stora mängder kväve ur systemet och obalans kan uppstå. En sådan obalans innebär att de organismer som kan tricksa till sig eget kväve (kvävgas från luften som är löst i vattnet) på ett eller annat sätt får övertag, exempelvis de röda cyanobakterierna. Förutsatt nu att vi lyckas hålla balansen på fosfor och kväve och får en trevlig grönalgsväxt. Denna är nyttig i igånstarten men vi vill ju gärna har koraller i karet och ha dessa som primärkonsumenter på den fosfor och kväve som vi tillför karet. Ett sätt är här att uttnyttja betare i form av olika snäckor. Tillväxten av fotosyntiserande koraller kommer att med tiden konkurrera ut även grönalger, skugga för dem osv men innan dess är vi beroende av betare. Vi vet väldigt lite om behovet av olika spårämne och näringsämne hos koraller och andra saltvattensorganismer. Efter som det är stört när omöjligt att mäta några kiselvärden i ett korallrevsakvarie som är i gång (enligt den refererande artikeln) så kan vi nog dra slutsatsen att det finns ett begränsande läge - tillförd kisel blir omedelbar låst i någon organism. Jag säger inte att ovanstående är sant men det kan vara det. Så länge som ingen annan mer trolig teori för ekologin i ett nystartat akvarium presenteras så är i alla fall jag försiktig med kemiska begränsningar av olika ämnen eftersom jag vet inte vad det medför längre fram. Magnus - jag hade missat din tråd. Jag vill som sagt inte säga att ovanstående är sanning men det ger i alla fall en teoretisk förklaring till det du har sett i olika akvarier. Om din burk är inkörd så kan du ju börja med att minska delen osmosvatten du kör genom silikatfiltret - låt oss säga att du under någon vecka tar 10% osmos som inte gått genom filtret och 90 som gått igenom som ersättning för ditt dunstade vatten. Går det bra så ökar du inblandningen efterhand så får vi se vart du slutar. MVH Lasse
  25. Ljuset och de förra anemontrådarna är en sak. Vi har ju inte fått något ID på anemonen utan bara förutsätter att den är en med zoox. Det andra är att oavsett detta så behöver den mat. Karet har gått i en månad knappt. Ljuset är svagt så det finns inte maximaltillväxt hos de fotosyntesare som finns i karet. Att öka maten i detta läge med att införa en anemon kommer att öka belstningen ganska mycket. Du kan om du väljer att ha den kvar möta detta med ett ökar vattenbyte. När jag flyttade mitt Molly som gåt då i fem månader så genomfördes vattenbyte var tredje dag 20 liter för att motverka eventuellt fosforläckage från bottnen. Här tillför du medvetet mångmycket mer mat än vad mitt gamla Molly får i dagsläget. (7 månader gammalt och kraftig koralltillväxt). MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...