OR20

Som jag uppfattade det så hade dessa risken att om de blir punkterade så utvecklas det värme och de kan börja brinna. Detta var baserat på tester jag sett på youtube där man stuckit hål på dem. Sedan tror jag inte att Li GEL batterierna har ett BMS vilket gör att man måste köpa till det för att inte komma under min laddningen. Som sagt bara vad jag hört så ta det för vad det är värt. Man kan säkert kolla med Biltema vad de säger.

Man behöver inte ha det anslutet utan det är som vilket batteri som helst som kan ligga och vara oanslutet till laddaren. Min tanke är dock att man vet inte om det blir strömavbrott när man är på jobbet eller bara iväg några timmar och gör något så det är lika bra att ha den ansluten hela tiden. Din anke om att testa så att pumpen vid "basinställningen" inte sprutar för mycket kan vara klokt. Det är ju som sagt inte bra om en pump skjuter vatten på en korall för hårt i 4-8h. Om man har Tunze pumpar så kan man genom att byta fronten skapa ett bredare flöde som också är lite mjukare. T.ex. 6095 wide fronten passar på 6055 kroppen och 6255 fronten passar på 6105 kroppen. Ett litet diy tips Batteriet med en BMS körs så att man använder spänningen rätt och inte går under vad som skadar batteriet. Jag är inte helt med på din fråga men jag valte 12V då jag tänker att ha lite lägre flöde är ok undeer en period och det viktiga är att det rörs om lite inte att man vidmakthåller samma flöde som när man har ström i huset.

Ingen dum fråga alls. Det går att anväönda vilket 12v batteri som helst och ett bil batteri funkar också. Utmaningen är att deras Ah är lägre och kan därför inte hålla ighång pumpen lika länge, de väger mer och är betydligt större och därigenom svårare att dölja samt att de inte klarar av lika många upp och nerladdningar. Sedan är ju denna lösning helt automatisk så du behöver inte vara hemma för att ställa om något vid ett strömavbrott. När strömmen går så slår det om till att dra på batteriet.

Jaha, då är det bara att bädda soffan....... jag har nämligen varit och köpt ett fjärde akvarium till min frus stora "glädje". Dealen för att få det över tröskeln var att det lilla 60 liters fraggkaret och det nya 80 liters testkaret stängs ner och ersätts av.....trumvirvel..... ett 140 liters Aqua Medic kar. Det nya karet har måtten 50x50x60cm och är med andra ord en större version av testkaret. Det är dock en enkel swap då jag tar all utrustning och för över den till det nya karet. Det enda som blir nytt är att jag kör med Aqua Medics dc pump så att jag slipper borra om karet. Vi får se om vi kan använda den Tunze 6055 som jag hade tänkt till något annat. Det kommer en uppdatering framåt helgen då jag har lite mer tid att pilla med karen och göra bytet.

Väldigt inspirerande!

Jag glömde skriva att när det gällde fisk kontra koraller så spelar det ju roll vad vi pratar om för något. En frökenfisk är säkert mer tålig än en djupvattens acropora medan en skivanemon förmodligen är tåligare än en Achilles kirurgfisk när det kommer till att vara utan flöde/låga syrenivåer. Men som sagt här spekulerar jag lite.

Hej, Roligt att du gillade texten. Du har helt rätt i att både koraller, fiskar och andra djur behöver flöde. Den primära anledningen till att hålla igång cirkulationen är att undvika att syrenivån sjunker i vattnet. Detta påverkar fisk och ryggradslösa djur direkt medan koraller påverkas mer, om jag minns rätt, av att ytskiktet runt dem inte byts ut och på så sätt hindrar flödet av joner mellan cellväggen och vattnet. De som är absolut mest känsliga för detta är dock djur som sjöstjärnor m.m. Om jag skulle ranka det så skulle jag nog ändå sätta typ sjöstjäror/räkor m.m. först, sedan fisk och sist koraller. Jag har sett mjukkoraller med väldigt lite flöde som överlevt trots detta. Oavsett så tror jag att man bör hålla igång flödet i karet och att man gott kan vänta med värme, ljus, dosering av kemikalier en eller ett par dagar beroende på hur varmt man har det i huset. När det gäller din fråga om strömmen så borde din pump, om controllern kopplas bort/slås av, gå tillbaka till en förutbestämd inställning. Oftast är detta ett fast flöde med en viss procent av max. Det som händer i ditt fall med en Tunze controller borde vara att strömmen går, controllern "slås av" och pumpen går över i "basläget". Du kan testa detta genom att dra bort styrkabeln från 7096 enheten som går till din pumpcontroller (den med de tre små rattarna) och se vad som händer med flödet. Om det finns ström till pumpen så kommer den att fortsätta gå men dra ström från batteriet. Det är detta som safety controllern tillåter. Man kopplar med andra ord inte in controllern utan bara pumpen till safety controllern. Som svar på din fråga om 24 kontra 12v så påverkas en 24v pump av att man kör den med 12v bara med en lägre hastighet/flöde. Det är samma sak som när du kör din dc pump på X%, det du då ger den är bara 12v istället för 24v som är max. På din fråga om vad som händer om det går under 12v så hanterar batteriets BMS detta så att strömmen slås av innan spänningen går under min nivån. Jag vill dock tillägga att jag inte är elingenjör utan bara en glad amatör och på det sätt som jag tolkar det jag läst mig till. Du får säga till om jag missförstått några av dina frågor!

Aj f*n älskling, strömmen har gått! Vi har säkert alla svurit över hur dyrt det blivit med elen på senare tid men nu börjar man hota med att vi kommer ha planerade strömavbrott också. Detta ger väl de flesta av oss lite kalla kårar då man direkt börjar tänka sig hur ens små fiskar ska klara av detta. Är det bara någon timme så är det väl hanterbart men när man börjar prata om 4-6h så kanske det blir lite mer problematiskt beroende på vad och hur mycket man har i karet. Men allt är ju inte nattsvart utan även för detta finns det ju lösningar: Batterier……. Möjliga lösningen Ett flertal tillverkare har lösningar på detta t.ex. Icecap och Ecotech men utmaningen med dessa är att de baseras på blybatterier. Detta innebär att de har en relativt kort livslängd och bör bytas ut redan efter ca 2-3 år. Givet vad dessa ämnas användas till så är det problematiskt enligt mig. En annan tillverkare som jag anser löst det hela lite smartare är Tunze med sin Safety Connector. Detta är en liten omriktare (max 4A) som du kopplar mellan nätaggregatet och pumpcontrollern. Till omvandlaren kopplar man även två extra sladdar som går till ett 12v batteri. Genom dessa sladdar laddas batteriet vid normal drift samtidigt som DC pumpen får sin elektricitet via nätaggregatet medan det vid ett strömavbrott kopplas om direkt så att pumpen får sin ström från batteriet. En nackdel med lösningen är att man måste införskaffa ett batteri själv. För vissa är detta dock en fördel då man kan skala upp eller ner hur stort batteri man behöver och också typen av batteri. Du kan t.ex. ha ett blybatteri eller kanske till och med ett Litium-Järn-Fosfat (LiFePO4) batteri. Ett LiFePO4 batteri har en livslängd på ca 3-5000 cykler vilket motsvarar ca 10 år. Det är dock viktigt när man tittar på dessa att man köper ett med en Battery Management System (BMS) eller köper till detta för att säkerställa att batteriet inte laddas ur felaktigt. Vissa hör LiFePO4 batterier och tänker på att de är en brandrisk. Detta gäller dock en annan typ av batterier Litiumjon batterier som vid punktering kan utveckla stor värme och bör därför undvikas. För att beräkna hur länge som ditt valda batteri kommer att driva pumpen så räknar man ut detta enligt följande: Batteriets Volt x AmpTimmar = antal timmar som pumpen kan köras Pumpens watt Givet hur Tunze har designat sin lösning så kan du enkelt genom att koppla in fler batterier öka på antalet timmar som pumpen kan gå. Efter samtal med Tunze så går det dock inte att koppla in fler pumpar på samma safety connector. Även om säkringen i safety connectorn klarar av det så Hur ser min implementation ut? Jag införskaffade två stycken Tunze Safety Connectors för ca 550kr styck och sedan två stycken LiFePO4 12v 8AH batterier för runt 650kr styck. För runt 1800kr kan du få ett 30AH batteri men frågan är om du verkligen behöver det. En annan fördel med ett mindre batteri är att det fysiskt också är mindre. De batterier som jag beställde är endast 14x10x7cm och väger runt ett kilo. Med ett sådant batteri har jag möjligheten att rädda mitt nya lilla kar genom att den Tunze 6055 som jag använder där i kan fortsätta gå och i det stora karet kan en av de Tunze 6095 pumparna fortsätta gå. Givet energiförbrukningen för Tunze 6055 (4-18w) och Tunze 6095 (5-21w) kommer jag att kunna köra dessa pumpar mellan 5,3-24h (Tunze 6055) och mellan 4,6-19,2h (Tunze 6095). Mao så har jag köpt mig mellan 4-24h lugn och ro för runt 2200kr, vilket jag tycker är rimligt för båda akvarierna. Det är värt att beakta att man endast kan köra DC saker med denna lösning. Om du vill bibehålla värmaren, AC pumpar m.m. så får du titta på en generator. Detta är dock betydligt dyrare framförallt om du ska ha en med automat start. Hur gick implementationen till? De två batterierna inköptes från Amazon.se och kom dagen efter. Tunze Safety Connectors inhandlades från Mrutzek och tog ett par dagar till. När jag väl hade dessa hemma så var det bara att ta bort klämmorna på den ena sidan av kablarna som kom med batterierna och stoppa in dessa i Tunze Safety Connectorns kabeladapter. Illustration 1 – Kopplingsschema När detta var gjort kopplas de andra ändarna på kablarna in till batteriet. Sladden från nätagregatet kopplades in i Tunze safety connectorn för att ge ström till pumpen och till batteriet. Även kabeln från Tunze safety connectorn kopplas in i pumpens controller så att den får ström och kan gå. Sedan är det klart. För den som vill ha en lite längre utläggning över hur dessa saker används så kan jag rekommendera American reef på youtube https://www.youtube.com/watch?v=KEQbTZuCkZk&t=1351s. I denna video får man också lite inspel om man känner att man vill koppla in en solcell och på så sätt få ännu längre skydd mot elavbrott. Bild 1 – En Tunze 6105 med en safety connector och ett 12v LiFePO4 batteri Bild 2 – Tunze safety connector Bild 3 – Anslut kablar från batteri till Tunze safety connector

Det finns två utmaningar med att ha en för stor skummare. Dels så blir det ojämnt både vad gäller DOC i vattnet men också vad skummaren drar ut. Vi vill ju ha så jämt som möjligt. Risken med detta är att man försöker justera detta genom att t.ex. höja uppsamlingshöjden på vattnet i skummaren och att man då får översvämningar när det börjar dra ut saker. Den andra utmaningen är att det inte blir lika effektivt även över tid då du inte har tillräkligt med DOC/luft för att få det att gå över kanten på skummarkoppen. Detta gör att skummaren också går sämre än vad en mindre hade gjort rent tekniskt. Man kan justera skummaren lite baserat på pumpens varvtal (DC pump), luftintaget om man har en ställskruv och genom att minska stigröret i skummarkoppen (finns ett nytt företag i USA som presenterade en sådan lösning på senaste MACNA). Det enklaste är dock att köpa en anpassad skummare för den belastning du har. Ett varningens finger är att man måste titta på hela filteranläggningen. Enligt t.ex. Royal Exclusiv så har ett rullfilter en effekt som motsvarar ca 6-700l akvarium. Mao om man har en skummare som är korrekt anpassad för 1300l och ett rullfilter så kan man ha ett kar på upp till 2000l.

Så en liten uppdatering kring Noopsyche K7 v3 wifi lampan eller snarare inköpet av denna. Jag fick precis en räkning från FedEx/Tullen på ca 800kr. Detta innebär att totalkostnaden för lampan blev: Lampan 188 USD Frakt 23 USD (Motsvarar 2321kr vid 11kr/USD) Tull, moms och deklareringsavgifter 800kr Total landad kostnad: 3121kr Detta kan tyckas vara ett högt pris för en kinesisk lampa på "bara" 140w men efter att ha lekt med lampan och appen så upplever jag att den väl står sig mot t.ex. en AI hydra 64 eller en Ecotech Radion G4 Pro XR30 och priset är då fortfarande attraktivt. Självklart kommer jag att uppdatera med den långsiktiga utvärderingen av lampan.

De brukar vara rätt enkla att fästa tycker jag. Om det blir några infektioner så kan man ofta hantera det med ett dopp i Logols lösning. Ett par droppar i en liter akvarium vatten och sedan ett par minuter innan man lägger tillbaka korallen i karet igen. Lycka till, Sven

Mjukkoraller är det lättast att klippa av med sax. Annars kan du använda ett rakblad men det brukar bli lite fumligt under vattnet tycker jag. Man klipper av fingrarna för att trimma ner korallen. Vill du så kan du ta dessa små bitar och lägga dem i en matlåda med lite korallkross och en plastnät över så kommer de att fästa där och bli nya koraller. Vill du få bort en av armarna så får du nog slå sönder stenen lite för att få loss den. Om du vill döda korallen så kan kan klippa av den och sedan skrapa bort det som är kvar. Det är dock lite synd kan jag tycka. Jag skulle ansa korallen och sedan göra fraggar av dem. Kanske kan du byta dem mot något nytt till ditt kar.

Generellt sett så kommer du att använda mer horisontella än vertikala ytor för att fästa korallerna. Lite beroende på typen av koraller du vill ha så skulle jag också sänka höjden en hel del. Generellt sett så vill man ha den lägre så att korallerna har möjlighet att växa och ta upp den negativa utrymmet. Det finns en väldigt bra artikelserie på reefs.com som du kan titta på rörande hur man planerar sin aquascape. https://reefs.com/magazine/aesthetics-of-aquascaping-part-i/

Jag tror inte att det har att göra med diametern på röret utan snarare att luftbubblorna hindras i sitt stigande och spricker för tidigt. Du vill ju att de ska upp över kanten på röret så att du får bort DOC.

Min erfarenhet är att just skummare är känsliga saker som man behöver pilla en del med för att få dem att fungera optimalt. Själv skulle jag hellre ha en billigare men väl inställd och underhållen skummare än en dyr men illa inställd och icke underhållen. De saker som jag ser till att rengöra är stigröret, pumpen, ljuddämparen och luftinsuget till pumpen. * Pumpen rengörs i citronsyrabad en gång i halvåret * Stigröret rengörs en till två gånger i veckan (funderar på att införskaffa en automatrengörare) * Ljuddämparen en gång i kvartalet * luftintaget en gång varannan vecka genom att hälla varmt vatten i luftintaget Hur ofta som man måste rengöra beror på flera saker så som om du använder någon form av mekanisk filtrering innan, du kör med kolkälla, hur mycket avlagringar du har i karet m.m.

Hämtades precis så nu är det borta

Styrningen av akvariet Jag hade en GHL Profilux 3,1a över som jag tänkte att den kunde göra mer nytta på detta kar än i mitt akvarielager. Datorn är uppdaterad och kör nu senaste firmware. Jag valde dock att bara ansluta en av de två GHL powerbars 6D som jag hittade då jag inte tror att ett så litet kar kommer att behöva mer. I gömmorna hittade jag också en GHL Doser gen 1 (fyra pumphuvud) som jag satte dit mer för att framtidssäkra karet än att det behövs just nu, egentligen hittade jag två Doser gen 1 men att ha åtta kanaler är overkill tyckte jag. Jag valde att sätta dit en temperatursensor, pH sensor och två nivåsensorer. Den konduktivitetssensor jag hade var så gammal att jag inte trodde att den skulle gå att få liv i så den slängde jag. Jag ser heller inte riktigt nyttan med en i detta kar då jag kommer att göra vattenbyten från mitt stora kar veckovis/varannan vecka (20 liter) beroende på NO3/PO4 nivåerna. Detta kommer hjälpa till att bibehålla korrekt salthalt då jag i mitt stora kar har olika hjälpmedel för att hålla koll på salthalten bl.a. en konduktivitetsmätare. Jag kommer dock självklart att kontrolleras salthalten i detta kar också periodvis med hjälp av min saltmätare (Milwaukee digital refraktometer). Lampan, datorn, doserpumpen, flödespumpen samt GHL grenuttaget kopplas alla till vägguttaget medan skummaren, ATO pumpen, doppvärmaren koppas till GHL grenuttag för att kunna styras. ATO pumpen styrs på de två nivåsensorerna, doppvärmaren på temperatursensors, flödespumpen går att stänga av/slå på vid matning och vattenbyten (feedpaus) och skummaren likaså. Skummaren skulle kunna anslutas via en 0-10v och på så sätt styras av datorn också men jag har inte bestämt mig om detta är det enklaste sättet att göra detta på. Jag har dock kablar för att göra detta så skulle jag bestämma mig för att göra det så är det enkelt att koppla in den. Returpumpen däremot styrs via en 0-10v kabel. Detta för att kunna få full nytta av DC pumpen och kunna ha den på lite lägre flöde under natten. Detta skapar dels en tystare pumpgång men ger också fiskarna lite lugn och ro under natten. Som en bonus så blir det lätt att stänga av pumpen vid vatten byten m.m. vilket minskar risken för att den går torr. Doserpumpen har fyra huvud och kommer initialt att dosera alkalinitets- och kalcium/magnesiumlösning. Möjligtvis kommer jag att använda de andra för att testa olika spårämnen, aminosyror eller flytande foder. Trots de fördelar som finns med att ha en dator så ska jag vara helt ärlig med att jag inte hade köpt en ny dator för att kontrollera ett så litet kar. Jag hade istället köpt en Tunze Osmolator och varit nöjd med det. När man kommer upp på lite större kar så förändras detta och den styrning som datorn ger, framförallt på distans, ger ett stort värde för någon som mig som reser mycket i tjänsten. Eftersom jag hade en dator hemma som bara stod så tänkte jag att jag likaväl kunde använda den och det sparade en del kronor då jag kunde använda dess sensorer m.m. Nackdelen med Profilux 3,1a versionen är att den inte har en LAN anslutning utan man bara kan ansluta den till en dator via USB kabel. Detta gör att man inte kan ansluta den till webben. Det kan vara svårt att hitta en USB till USB kabel men man kan enkelt beställa detta från Amazon.se. Ett tips är att när ni köper en sådan kabel så köp den någon meter längre än ni tror att ni behöver det. Det är alltid bättre att kunna dra en kabel till köksbordet eller TV soffan än att behöva stå vid akvariet hållanden datorn i ena handen och skriva med den andra.

Om du vill köpa nytt till vettigt pris så kan jag rekommendera antingen Smatfarm G5 LED aquarium light eller Noopsyche K7 v3 wifi. Jag har en sammanfattning av den senare på en av mina byggtrådar och lite input i en tråd där det frågades efter bra och billiga LED lampor. Om du letar begagnat så hittar du säkert något vettigt här på forumet. två AI prime eller en Hydra 32 är båda vettiga, Radion XR15 likaså (har en Gen 3 Pro med fäste för rail om du är intresserad).

Som sagt så kommer vi ju närmare och närmare att det ska levande saker i karet. Tanken är att det ska bli ett mjukkoralls kar med kanske några LPS::er. Tanken var egentligen att det skulle bli ett test kar där jag skulle göra en del experiment men min fru har tjatat om att hon vill ha det ena och det andra i karet. Högst på listan står en filfisk för henne. Min tanke är att denna kombineras med en Royal gramma och två skunkclownfiskar och att det sedan kanske räcker. Sedan tänkte jag sättas i en sjöborre, en liten putsar räka eller två och några sniglar men frågan är vad skulle du sätta i ett sådant kar? Finns det några fiskar, ryggradslösa djur som du tycker passar extra väl i ett så litet kar som detta? Karet är ju bara på 80l och har måtten 45x45x45cm ungefär så det ger ju en viss begränsning/möjligheter i vad man kan ha i.

Jag hade planerat för att salta karet i helgen men det sket sig. När jag höll på som mest och pilla med sakerna gick det upp för mig att den gamla sensorhållare som jag ville använda behövde sitta på samma plats som lampans föste behöver sitta. Jag har ju försökt att använda så mycket av mina gamla saker som möjligt men här har behövs något nytt. Mao var det bara att göra en beställning från Mrutzek i Tyskland på en magnetisk sensorhållare för att lösa problemet. De brukar dock vara snabba så vi håller tummarna för att nästa helg så blir det åka av. Det fastnade lite annat kul i varukorgen också, det brukar ju bli så när man gör en beställning där ifrån, och jag köpte en GHL pH sensor, två Tunze safety connectors och lite olika foder. Jag har dock hunnit med att programmera om datorn under förmiddagen så det var inte en helt bortkastad dag. Just Tunze safety connector är en rätt intressant sak som det inte pratas så mycket om. Denna tillåter dig att koppla ett batteri till en Tunze dc pump. Denna lilla sak ligger och laddar batteriet samtidigt som den ger ström till pumpen och skulle det bli strömavbrott så slår den direkt över till att dra ström från batteriet istället. På så sätt kan man undvika att ett strömavbrott leder till att man inte har någon cirkulation i karet. Givet hur det verkar bli i vinter tänkte jag att det kunde vara bra att ha för både det stora och det lilla karet. Jag beställde också två LiFePO4 batterier från Amazon. När sakerna kommit hem så kommer lite bilder och en review av sakerna.

Jag använder citronsyra för att tvätta mina sensorer och det fungerar jättebra! De optiska sensorerna kan behöva putsas lite med en tandborste om det blivit väldigt skitigt men en svag citronsyralösning brukar ta bort det mesta av avlagringarna. Det är svårare om det blir bakteriebeläggningar t.ex. via koldosering. Dessa kan man dock ta bort med tidigare nämnd tandborste (mjuk och inte din frus).

Automatisering av vattenpåfyllnad ger en stabilare salthalt över tid En och inte den viktigaste parametern med ett saltvattensakvarium är den ofta översedda ”salthalten”. Det är ofta som någon frågat varför fungerar inte mitt kar eller varför började saker att dö och så frågar man men när testade du salthalten sist eller kalibrerade ditt mätinstrument. Svaret brukar då vara för ett tag sedan……Jag har själv gjort detta fel. När jag startade mitt första saltvattenskar 1995 så hade jag ingen automatisk sötvattenspåfyllnad utan jag gjorde det själv. Jag får erkänna att det kunde slå rätt rejält i salthalt när jag fick mycket att göra i skolan. Nu, som tur är vet vi/jag bättre och mitt nya kar kommer att ha en automatisk vattenpåfyllnad. Denna består av en Tunze osmolator pump vars kablar jag lött ihop med en strömförsörjning (12v 2A) som införskaffats via amazon.se. Valet av pump styrdes av pumphöjden och nätadaptern av priset samt de krav som pumpen har (3-12v, 1,2A). Pumpen måste kunna lyfta vattnet ca 1,4m och inte ha för högt tryck. Jag tittade på andra möjligheter t.ex. Sicce mindre pumpar men de hade alla för högt flöde vid de höjder som det rörde sig om. Enligt mig var detta inte önskvärt då det skulle dels ge variation i vattennivån men också slita på dessa pumpar som behövde slås på och av snabbt. Osmolator pumpen kommer att anslutas till en av min GHL Profilux förgreningskontakter och styras av två nivåsensorer (en optisk och en flytnivåsensor). Valet av att ha en av varje föll sig enkelt då jag hade en av varje över i mitt ”lager”. En fördel med detta är också att man får en viss redundans i att man har olika typer av mekanismer. En optisk sensor är t.ex. känslig för bakterieuppbyggnad medan en flytsensor är mer känslig för kalcium- och saltavlagringar. Dessa två sensorer placerades i samma del av den bakreavdelningen som temperatursensors för att de ska vara så långt borta från doseringsslangarna inklusive sötvattensslangen som möjligt. Det är värt att tänka på att när man vill ansluta två nivåsensorer till samma uttag på sin Profilux behövs en Y-kabel. Detta öppnar då upp möjligheten att använda både sensorport ett och två, annars så kan man bara använda sensorport ett. GHL säljer även hållare för nivåsensorerna och plexiglasstång som man fäster i en normal probe hållare. Det är värt att komma ihåg att den optiska och mekaniska nivåsensorerna har olika monteringshållare då den optiska måste placeras horisonten och den mekaniska är vertikal. Den enda nackdelen med Tunzes Osmolator pump är att den är relativt högljudd. Det ska dock komma en ny version sommaren 2023 och jag får då se om jag ev. byter ut denna. Pumpen slår dock bara till ett par gånger om dagen så det stör inte så mycket och jag har valt att ställa in så att den inte fyller på under natten för att slippa vakna av ljudet. Min initiala tanke var att löda ihop kablarna från pumpen med kablarna från nätaggregatet och sedan täcka dem med krympslang. När jag satt och letade efter en lämplig och prisvärt nätaggregat hittade jag ett för lite över hundralappen som dels uppfyllde mina krav (12V, 2A) och som kom med en lös DC 2,5x5,5mm strömuttag kontakt (hona). Dessa går även att köpa från Amazon eller hos Kjell och Co. Det enda jag behövde göra var att skruva fast kablarna i honan (bruna kabel till den positiva kontakten och den blå till den negativa) och så fungerade pumpen. Då dessa kontakter går att införskaffa relativt billigt online så valde jag att göra denna lite mer vattensäker genom att applicera lite lim från min limpistol där kablarna fästes mot kontakten samt vid skruvhuvudena. En fördel med detta upplägg istället för om jag lött ihop sladdarna är att jag kan dela på kabeln om jag behöver byta ut pumpen lite snabbt eller slipper att dra pump/nätaggregat genom olika utrymmen om jag behöver dra om sladdarna i skåpet. Bild 1 – pump och nätaggregat ihopsatt med en 5,5x2,5mm kontakt Vattenpåfyllnaden sker från en 20 liters vattendunk som införskaffats på Biltema. Dessvärre så går det inte att få ner pumpen genom öppningen men detta löstes med hjälp av min dremel och ett kaphjul. Detta ökar avdunstningen inne i skåpet lite men som en fördel så är det lättare att få i påfyllnadsslangen när behållaren ska fyllas på. Det är också värt att nämna att man behöver inte öppna upp hela toppen på dunken utan kan ju bara öppna upp lite där korken satt för att få i pumpen.

Automatisera det roligaste med hobbyn Det roligaste för många är ju att mata fiskarna. Det är den del av hobbyn där man har mest interaktion med sina fiskar, om man bortser från när clownfiskarna försöker äta upp dig under städningen av karet……. Då jag reser mycket i tjänsten och jag tror på att det är bättre att mata många gånger per dag fast väldigt lite istället för att ge en stor måltid så köpte jag en Eheim Autofeeder. Jag har testat flera olika automatiska matare men fastnat för denna modell då den är relativt enkel att programmera, håller maten torr och fungerar väl. Jag har bl.a. två stycken monterade på mitt stora kar. Att jag har två beror på att jag ville mata olika typer av foderstorlekar vilket den inte klarar av. Mataren består av tre delar. En behållare där maten förvaras (pellets eller flingor), en motor och styr del och en fästanordning. Mataren kan mata fiskarna fyra gånger per dygn och man kan vid varje matning få foderbehållaren att snurra antingen en eller två gånger. Det går även på foderbehållaren att ställa in hur stor öppningen ska vara. Det finns en bra instruktionsfilm på youtube om hur man ställer in mataren som kan vara väl värd att titta på. https://www.youtube.com/watch?v=q78TCtfTsFY . Mataren monteras enkelt med hjälp av en ”tving” som man skruvar fast i akvarieglaset och som genom en skruv fästes i själva mataren. Monteringen kräver att man har ett rimless akvarium men skulle man ha en kant så går det att placera mataren på själva kanten. Nackdelen med detta är att den inte är fastmonterad och på så sätt riskerar att falla i karet om man stöter till den. Min upplevelse av mataren Detta är min tredje Eheim Autofeeder vilket kanske säger något om vad jag tycker om modellen. En stor fördel som jag ser det med denna är att den har en liten cirkulationsfläkt vilken blåser bort fuktigluft från fodret. Detta kan annars få det att klumpa ihop sig och/eller bli dåligt. När man väl knäckt hur man programmerar maskinen via knapparna så är de väldigt lätta att använda. Det är dock värt att sätta sig och titta på youtubeklippet ovan då det kommer att förenkla processen avsevärt. Den enda nackdelen som jag ser är att det kan vara lite svårt att ställa in glipan som fodret ska falla ur. Ett tips är att ta ett vitt papper och låta fodret falla ur mataren när det roterar. Detta ger dig en bra fingervisning om du ska öka/minska öppningen eller inte. Jag har också haft en annan nackdel med denna matare och det var i mitt stora kar när en av mina stora kejsare kom på att om man hoppar upp och slår till fodertunnan så kunde man få igång just den foderautomaten (en gång av 20). Detta skapade en del intressanta kvällar när det hoppades vilt mot foderautomaten för att få igång den med tillhörande ljud, vatten på golvet m.m.. Jag ser det mer som ett fiskpsykologi problem än ett fel hos själva mataren men ändå en rolig anekdot.

Mina inställningar och initiala observationer rörande Noopsuche K7 v3 wifi Efter att monteringsarmen och lampan är monterad över karet samt en länk mellan appen och lampan etablerats börjar det roliga att ställa in det spektrum och intensitet som man vill ha. Till detta är det fördelaktigt om man har tillgång till en PAR mätare och ev. en spektrometer om man vill vara extra äventyrlig. Har man inte tillgång till detta så kan det vara värt att tänka på att basen i ett revljus ligger i 400-500nm och att man kryddar med vitt ljus för att få det tilltalande för dina ögon och eventuellt med lite grönt och rött för att få fram vissa färger på fiskar och koraller. Man bör dock vara försiktig med mängden rött och grönt då de kan få vissa alger att växa snabbare. En bra sak med Noopsyches monteringsarm är att man kan trä sladden genom ett hål i den och på så sätt ha en inbyggd sladdhållare så att den inte ligger i vattnet. Man kan även komplettera med några buntband eller dylikt om man vill för att ytterligare hålla sladden upphängd. Det spektrum som jag valt att köra är tungt i det blå och violetta spektrumet i likhet med t.ex. Ecotechs AB+ program. Anledningen till detta är för att säkerställa att korallerna får den energi som de behöver via ett korrekt ljus (420-480nm). Jag har dock ökat på de vita kanalerna lite mer för att göra det aptitligt visuellt för mig (jag föredrar ett mer naturligt ljus). Vid uppstart och inför nedsläckning går ljuset dock över till att primärt vara i 400-500nm spektrumet. Inställningen av de olika kanalerna finns nedan i tabell 1. Vid dessa inställningar drar lampan cirka 115w (140w vid alla kanaler på 100%) och jag uppnår ett ppfd (PAR) värde på mellan 320-470 ppfd på botten av min 45cm kub. Jag har därför justerat kanalerna, med bibehållet samband mellan ljuskanalerna, så att jag uppnår en lämplig ppfd nivå för de koraller som jag håller. För att komma ner till PPFD värden lämpliga för LPS/mjukkoraller kan man ta ca en fjärdedel av de procentsatser som anges nedan för att komma till en lämplig PPFD nivå och placera de mer ljuskrävande korallerna högre upp. Jag skulle dock rekommendera att man investerar i en PAR mätare så att man lätt kan justera styrkan på sitt ljus baserat på vilka koraller man vill hålla. Inställningar för att nå ett spektrum liknande Ecotechs AB+ Kanal 1 (Vit) – 50% Kanal 2 (Royal blå) – 100% Kanal 3 (Grön) – 5% Kanal 4 (Violett) – 50% Kanal 5 (Blå) – 80% Kanal 6 (Röd) – 8% Graf 1 – Spektrum baserat på personliga inställningar (Källa James Graham) Baserat på den intensitet och det spektrum som lampan har potential att avge anser jag att den väl klarar av att hantera de mest ljuskrävande korallerna i en 60cm kub. Skulle man ha ett större akvarium så kan man som tidigare angetts koppla samman upp till fyra lampor. Baserat på det spektrum och ljusintensitet som denna lampan kan avge så är den jämförbar med t.ex. Ecotech Radion G4 Pro eller AI Hydra 64 både vad gäller intensitet, spektrum och spridning. Jag letade fram lite gammal PPFD data från en Ecotech Radion G4 Pro jag hade och fann då att den var nära på identisk med det som Noopsyche kunde prestera. Mätningarna baseras på 25 mätpunkter i ett 60x60cm rutnät med lampan monterad 60cm över detta. Måtten är tagna i luft. I grafen nedan återfinns en jämförelse av hur jämt Radion G4 Pro och Noopsyche K7 v3 sprider sitt ljus. Mao hur mycket ”hotspots” skapar lamporna. Grafen visar på hur snabbt intensiteten (PPFD) faller ju längre horisontellt från lampans centrum man rör sig i detta rutmönster. Mao punkten till vänster i grafen visar PPFD värdet direkt under respektive lampa och ju längre till höger man förflyttar sig i grafen desto längre från denna vertikala punkt under lampan rör man sig. Dessa värden är genomsittsvärden baserat på ”ringen” runt lampan. Mao 35 cm motsvarar genomsnittsvärdet av alla mätvärden som ligger 35cm från punkten mitt under lampan. Graf 2 – Jämförelse av ljusspridning Radion G4 Pro vs Noopsyche K7 v3 (60cm över botten) En intressant observation är att Noopsyche K7 v3 har ett jämnare ljus än vad en Ecotech Radion XR30 G4 pro har. Detta syns i grafen genom att den blå linjen är flackare än den röda. Noopsyche lampan har även ett marginellt högre genomsitt på 269 PPFD jämfört med Ecotechs 262 PPFD men detta är inom felmarginalen på mätinstrumenten och ska inte fästas för stor vikt vid. Det visar dock på att dessa två lampor är jämförbara i både det ljus och den ljusstyrka de kan producera. Baserat på vad tillverkarna angett kommer dock Noopsyche K7 v3 inte upp i samma klass som dessa versioner. Jag har dock inte verifierat detta då jag inte haft möjlighet att testa denna version. Givet priset på en ny Radion G6 och en Noopsyche får man dock ställa sig frågan om detta är en rättvis jämförelse. Man skulle t.ex. kunna köpa fyra Noopsyche k7 v3 och montera dem med en 10-15 graders vinkel mot centrum av akvariet. Man skulle på så sätt undvika skuggeffekter samt ha en total effekt på 560w jämfört med t.ex. en Radion xr30 G6 Pro som har 205w om mitt minne är korrekt. Jag tror dock inte att någon skulle använda lamporna på det viset men jag tycker ändå att det på ett bra sätt att illustrera det värde som dessa lampor tillför i relation till sin prislapp. Det lyfter även fram hur man genom att använda flera eller olika lampor kan uppnå ett specifikt mål även om en lampa kanske inte passar perfekt. Detta blir extra tydligt om man t.ex. kombinerar en mer riktad lampa typ. Noopsyche K7 v3 med lampor med ett bredare flöde t.ex. ljusbars. Man kan på så sätt skapa den ljusintensitet som behövs men också undvika de skuggor som ibland skapas. I mitt lila test akvarium som bara är 45x45x45cm så är detta dock overkill och denna lampa kommer att vara den enda. Om sanningen ska fram så är lampan överdimensionerad för ett så litet kar men detta var jag väl insatt i vin inköpet. Som en sista observation så kan jag påpeka att nätaggregatet blir varmt när man har lampan i gång. Jag uppmätte 35 grader Celsius via min IR termometer efter fyra timmars användning. Mao inget att vara särskilt orolig över men ändå något som jag ville lyfta. Även lampan blev lite varmare 47 grader Celsius). Detta är dock inom normala parametrar och ett bevis på att tillverkaren gjort ett gott arbete med att balansera värmeutvecklingen med kylflänsen och fläktens effekt.

Jag kör själv med en Paxbellum reaktor och tillsätter deras vätskor. De som jag har är Järn & Mangan i en ena och Nitrat och Molybden i den andra. Nitratet tillförs via Ammoniumnitrat vilket är lite intressant kan man tycka men fungerar väldigt bra. Fe/Mn tillsätts med en viss mängd per dag och jag kan nu se att återfinns i mina ICP analyser. NO3/Mo tillsätter man baserat på NO3 nivån enligt Paxbellum. Sedan kanske de har en annan järn vätska men den har jag inte sett och tillsätter själv kalium baserat på Saliferts test via DIY blandning eller Fauna Marins om jag är lat.