Gå till innehåll

PatriksS

Medlem
  • Antal inlägg

    2 432
  • Gick med

  • Senaste besök

All aktivitet

  1. Vad är fördelarna med detta system då? Jag tror att systemet inte är så vanligt kan bero på följande: Systemet denitrifierar nitraten - vilket senare kan komma att behöva tillsättas separat för att just parera det. I denitifikationsprocessen förbrukas relativt stora mängder KH, som också måste tillsättas. Fosfaten däremot kommer till viss del att bindas och till viss del att lagras för återläckage. Framifrån ser också ett tjockt sandbotten ut som väldigt skitigt. Dessutom har Monaco-akvariet som använder Jauberts system kontinuerliga vattenbyten med NSW (natural sea water). Ingen mobbning av detta system utan vill som vanligt framhäva även den andra sidan av myntet, så att det hela inte ses bara rosaskimrande. (Jag slår vad om att Sprung bara skriver om fördelarna.)
  2. Är det ännu värre...? Fasiken, måste testa! Jasså, används det alltså även i fryst foder för fiskar? För annars har jag specifikt använt osmosvatten för att inte få kloridstörningar. Oavseet vad så är det väl ändå en kväve-källa?
  3. Oj, tackar tackar Wiking, jag kommer ihåg att någon gjort något liknande, men orkade inte leta. Jag har för mig att även Klas genomförde ett motsvarande test tror jag. Hur som helst: tack för länken! Då kom vi fram till samma resultat, testerna borde i så fall bekräfta varandra. Också alltid bra att se med egna ögon. Svärd: japp, jag läste det du skrev om det, har själv råkat ut för det nyligen och därför ville veta fosfatkällan i mitt kar. Nu är det klargjort att det är fodret.
  4. Blev lite nyfiken idag och tog en 1/2 dl köksmått, fyllde med osmosvatten och la i en bit av frysta Ocean Nutriton mysis, som fick tina upp där. Vispade runt lite också för säkerhets skull. Mätte fosfaten i måttet till mycket mörkare färg än 3 ppm. Blev grön i ansiktet, tappade hakan och höll på att ramla av stolen. Jag läste tidigare att vissa brukar skölja fiskmaten, några gjorde liknande tester osv., men jag brukade slarva med det, tänkte att det var väl lite överdrivet. Tydligen inte. Jag måste se saker och ting med egna ögon antar jag. Tog då och mätte nitraten. Den visade cirka 3-5 ppm, lite svåravläst. Efter att ha gjort kanske 7-8 närmast 80-90%-iga vattenbyten i köksmåttet fick jag ner fosfaten till cirka 0,5. Fortfarande helt oacceptabelt. Visar förresten också att vattenbyten är ett kasst sätt att få ner förhöjda vattenvärden. Därefter upprepade jag det amatörsmässiga experimentet med Saliferts Energi Plus pellets. Fick motsvarande om inte ännu högre vattenvärden i köksmåttet (som sköljts ordentligt mellan testerna i citronsyra). Inte undra på att jag på sistone fick en glad tillväxt på vissa makroalger och ett fläck bryopsis. Även om makroalgerna är snygga i sig (bryopsis är inte det) så vill jag inte att de växer. Enbart korallerna skall kunna klara sig i min burk. Jaja, nu får det väl bli en bakläxa till mig för att skölja fiskmaten ordentligt under rinnande vatten innan den hivas i karet!
  5. Jag är inte helt säker, men jag tror att det kan vara körd för den. Ditt system kan nog inte klara den typen av koraller.
  6. Du kan skörda växtplankton för att på så sätt bli av med nitraten och fosfaten, dödar du plankton med uv-c så har du kanske enbart blivit av med symtomen. Så länge du har tillväxten av växtplankton så har du ett kännetecken att gå på, du har en visualisering av problemet. Att behandla symtomet tycker jag är onödigt när du istället kan ta det till hjälp för att bedöma karets status. Ställ skummaren istället på blöt skumning så får du en möjlighet exportera överflödet av nitraten och fosfaten i form av plankton. Detta kan nog pågå rätt länge, eftersom plankton kräver väl inte så mycket oorganik. Härdar du ut och samtidigt håller dina Ca, Mg och Kh värdena under kontroll så får du nog din burk på rätt bara igen. Kolla bara som sagt hur du ditt akvarium drivs i övrigt: matar du mycket? med vad? hur snabbt exporterar du överbliven skit? smutsig sand i botten? osv. osv.
  7. Snyggt! (om man bortser från alger på rutorna och algmagneten)
  8. Kanske för lite ljus?
  9. För mig är BB enklare och säkrare, utan de konstigheter som hör ovanstående system till. Men smaken är som baken.
  10. Får du grön gegga i skummarkoppen skulle jag ta det för phytoplanktonblomning. Vilket i sin tur innebär att det är frågan om massa nitrat och fosfat i vattnet, vilket även syns till och med på Saliferts hobbytest. Ser man grönt i skummarkoppen utan att man själv doserat phyto kan man vara 200 % säker på att man har nitrat och fosfat i vattnet även utan att ha testat vattnet. Fundera på att på något sätt effektivisera exportvägar så att organiken inte är kvar i karet och ruttnar, med nitrat och fosfat som följd.
  11. Fasen vilken cool skummare!!
  12. Förlåt, jag blir lätt alltför exalterat, hehe. Vad som framgick av min sökning (har inte postat alla länkar) så synes dessa non-heterosystiska råka ut för "bleaching" under ljusperioden, typ inte hinner med att bli av med allt syre eller något sådant, eftersom de flesta cyanobakterier gillar ju när det blir lite syrebrist under sina mattor. Under natten så återhämtar sig bacterierna tydligen enligt vad du ser i ditt kar, Lasse. Mer vet jag inte för stunden, och det är inte ens säkert att jag förstod källorna rätt.
  13. Och slutligen en till, en förhandsvisning av en bok med bl.a. förklaringar vad som heterocyster betyder och en bra drös med infom om cyanobakteriers och mikroalgers uppbyggnad: Ultrastructure of Microalgae Av Tamar Berner, J McC Howell, J M Gawthorne (den är alltför avancerad för att vara en trivsam läsning för mig, hehe)
  14. Varsågod, Lasse. Eftersom den här nattliga skörden hos vissa cyanobakterier synes förekomma hos de s.k. "non-heterocystous cyanobacterier" kan det här kanske vara ännu bättre, men jag har tyvärr inte ens abstrakten: N2 Fixation by Non-Heterocystous Cyanobacteria Book Series:_Nitrogen Fixation: Origins, Applications, and Research Progress Volume:_____Volume 2 Book:_______Genetics and Regulation of Nitrogen Fixation in Free-Living Bacteria Publisher:____Springer Netherlands DOI:________10.1007/1-4020-2179-8 Copyright:___2005 ISBN:_______978-1-4020-2178-7 (Print) 978-1-4020-2179-4 (Online) DOI:________10.1007/1-4020-2179-8_6 Pages:______111-139 Subject Collection:___Biomedical and Life Sciences SpringerLink Date:____Saturday, January 28, 2006
  15. Jo, fast tillväxten är ju ändå inte snabb. Vad jag menade är att med en tillsats av CO2 i en växtburk ökar tillväxten tiofalt jämfört med utan, och något sådant mirakelmedel finns väl inte i saltvatten.
  16. Mmm, hittat lite intressant info om detta. Det framstår som att det är frågan om en särskild typ av cyanobacterier som fixar sitt kväve (enbart?) på natten. Källa (abstract): The Diurnal Pattern of Dinitrogen Fixation by Cyanobacteria In situ Mark S. H. Griffiths, John R. Gallon and Alan E. Chaplin New Phytologist, Vol. 107, No. 4 (Dec., 1987), pp. 649-657 (article consists of 9 pages) Published by: Blackwell Publishing on behalf of the New Phytologist Trust Och vidare: Sulphate-limited growth in the unicellular cyanobacterium Gloeothece (Nägeli) sp. PCC 6909 BY JOSE-JULIO ORTEGA-CALVO^ and LUCAS J. STAL Laboratory for Microbiology, University of Amsterdam, Nieuwe Achtergracht 127, NL-1018 WS Amsterdam, The Netherlands (Received 9 March 1994; accepted 2 June 1994) I delen "Discussion" s. 279 skriver författarna bl.a.: [...] regardless of the source of nitrogen, good growth of Gloeothece PCC 6909 occurs only under low light (Myint, 1991; Stal, unpublished observations).
  17. Hmm, verkligen konstigt, inget som jag kommer på direkt, skall försöka söka lite och se om något dyker på google-radaren.
  18. Arcticreef: oroa dig inte, det krävs relativt ohyggliga mängder CO2 för att verkligen helt undanröja kolbromsen i en växtburk och få växterna att käka nitrat som galningar. Inget som kan appliceras direkt här, inom saltvatten synes det inte finnas något sådant mirakelmedel som CO2 för sötvattensväxterna. :/
  19. Moose: vad menar du att du märker skillnader osv. när du precis installerat reaktorn?
  20. För att man inte har något annat att göra när karet funkar skapligt, man måste hålla intresset uppe och på köpet kanske komma på någon förbättring? Det är i alla fall min anledning. Nej, jag ser dem inte heller här. Å andra sidan kan ju reaktorerna inte skriva själva, och deras ägare är väl helt upptagna med att pumpa, dosera och bli kloka på systemet. (OBS! - ovanstående är bara ett skämt)
  21. Det kan bara vara för lite ljus. Kolla watten, typ på rör (märkte och modell), reflektor, vattenklarheten m.m.
  22. Wow, det var snyggt!! Samma kan nog sägas om huset också, riktigt modernt.
  23. Hmm,, jag tyckte att det såg ganska brunt och smutsigt ut (förutom bubbelkorallen).
  24. Om du kör utan skummare, dvs. low-tech, så skulle jag nog rekommendera en starkare returpump som klarar av att suga in ytvattnet via gallret och in genom filtersvamparna/aktivt kol/annat biologiskt material som du kanske har där.
  25. Aha, okej, då så, då kör vi på det (länk, namn, årtal). Tack Stig!
×
×
  • Skapa Ny...