jonasroman

Okej...förlåt...då missförstod jag dej lite grann...om du tillsätter syret istället för att zooxanthellerna gör de, så är jag med på ditt resonemang. Mvh Jonas

Kul att du e tebax Calle:)....är de alltså dinoflagelater du har bekymmer med??

hej Patrik. jag måste få ställa ngr frågor angående de du skriver, o kanske nåt påstående också.. Det är viktigt att poängtera att kolet är, trots rikligt med oorganiskt kol, begänsande för just de heterotrofa bakterierna, eftersom dom inte kan tillgodoöra sej det oorganiska kolet(som ju är i form av co2 och HCO3). För dom autotrofa(cyano, nitrifiaktionsbakterier, svaveloxiderande bakterier mm) cellerna däremot så finns det som du säger mer kol, för dom kan ju som sagt använda det oorganiska. I kolkällemetoden är de ju de heterotrofa bakterierna vi talar om, så där är kolet begränsande som regel. Oj!...detta va mer än jag visste...jag har verkligen läst in på mej på detta inför mina kommande kapitel, men inte hittat att koraller kan fixera kvävgas. Har du nån länk som bevisar de här? Det är konstigt patrik, för visst kan vi svälta ihjäl en korall på kväve om vi överdriver vår kolkälla i ett redant näringsfattigt vatten. Som jag förstår det så får korallen sitt kväve från 3 håll: 1)oorganiskt direktupptag av nitrat och ammonium (ja..korallcellen kan ta upp oorganiskt kväve precis som alger, dock ej nitrit faktiskt!), 2)transport av aminosyror från zooxanthell till korall, 3)samt korallens rent heterotrofa upptag, dvs matning med organiskt material som ju innehåller organsikt kväve (såsom detritus(POM), bakterier, zooplankton, DOM) visst e e de så...'en kommentar om kvoten: den är ju som sagt det förhållande phytoplankton och sannolikt andra alger o bakterier också fixerar sitt c/n/p. I vattnet spelar egentligen kvoten ingen roll, så länge det finns nåt kvar av alla tre ämnen. dock kommer ju kvoten i vattnet bli intressant i så måtto att man vet vilket ämne som kommer ta slut först och begränsa tillväxten. Om man dock har ett system som havet, där allt är ett kretslopp, och det alltså aldrig sker ett nettotillskott av nånting..så kommer ju kvoten i vattnet bli ungefär samma som inom organismerna. Så är de ju faktiskt i naturen också om man tittar på de värden man mäter upp där. Det är säkert ingen slump att vattenvärdena råkar sammnfalla någotsånär med redfieldkvoten i organismerna. Men som sagt, i ett akvarium är det nog en utopi och onödig ansträngning att till varje pris hålla denna kvot...bara man är medveten om den så man förstår vilket ämne som kommer begränsa de heterotrofa organismerna. Mvh Jonas

precis!..algernas sätt att klara den oerhört låga halten av oorganiskt fosfat..till akvaristens förtret;) /Jonas

nja..man kan nog säga så här...tack vare att korallen gör sej av med zooxanthellerna så klarar korallen sej..den är alltså sannolikt inte tåligare, utan gör sej av med zooxanthellerna för att klara sej...det är zooxantheleras syrebildning som är hotet.

Jag håller med dej, för som du kanske ser har jag redan tagit upp detta. För mkt ljus, eller för många zooxantheller, ger en ökad bildning av giftigt syre..detta måste korallen hantera med att bilda mer peroxidaser, men detta är också giftigt...de enda korallen då kan göra är att göra sej av med zooxanthellerna. Där har vi en av modellerna bakom ljusorskad bleaching, samt faktiskt också en mekanism bakom varför för högt nitrat kan skada korallen genom dess zooxanthellinducerande effekt. Vad RTN kommer in där har jag inte hittat nåt om, så det är nog, så långt vi vet idag, två olika saker.

Jag vet inte vad det innebär, men det låter fint:). Grattis ted! Jonas

Du har helt rätt pimo. Den organiska fosfatexporten sker via skummaren(som ytterligare ökar vid kolköllebruk, men finns där även utan kolkälla), den oorganiska endast via fosfatremovers(ej via skummare). Skördar man inte alger eller koraller, så finns ingen annan fosfatexport. Mvh JOnas

jag uppskattar din support och generositet patrik;)...du fyller en viktig funktion här på guiden.

Hej, o kul att du läst mitt häfte! Om jag nu förstått dej rätt så tänker du som så att så länge du har nitrat/kvävebrist så kommer inte kolkällan kunna sänka fosfaten, därav din tanke att tillsätta nitrat och kolkälla samtidigt, o på så sätt få ner fosfaten. Ja..detta stämmer och det finns en del på guiden som gjort precis så. Vi kunde läsa i någons tråd häromveckan, hur just fosfaten gick ner först när lite nitrat lades till kolkällan. Sen när det gäller doserna så det i mina ögon helt rätt ut. Där tror jag dock inte det är riktigt så noga. Så länge det inte råder brist på Kol, Fosfor eller Kväve i vattnet, spelar det egentligen ingen roll vilken kvot man har i själva vattenkolumnen. kvoten talar ju bara om för en vilket ämne det är som kommer ta slut först och begränsa tillväxten av de heterotrofa bakterierna. och som regel är detta kolet, men i ditt fall blir det sedermera kvävet som begränsar om du tillsätter kol. Du har väl helt enkelt en så god denitrifiaktion, som står i paritet med din matning/belastning. Personligen är jag tveksam till kolkällemetoden om man har en så god denitrifiaktion som du har. Då har man ju egentligen bara ett islolerat fosfatproblem, som jag nog skulle tatt itu med på annan väg...dvs rowaphos, kraftig skumning, frekvent rengöring av mekaniskt filter mm. Och skulle jag ändå vilja "toppa" med lite kolkälla, skulle jag kört en så låg dos så jag inte behövde tillsätta nitrat, för nåt nitrat har du ju. Det känns lite fel att behöva tillsätta ett näringsämne, som man ju sen vill assimilera bort i nästa andetag. Långt o opedagogiskt svar från mej kanske...återkom gärna med mer frågor, så kan vi fortsätta denna intressanta diskussion. Men som sagt, du tänker rätt, vilket gläder mej för då har jag ju lyckats någorlunda med min pedagogik i häftet. Mvh Jonas PS: Vill du vara testpilot på min fortsättning..??..isåfall kan du pm:a mej:)

Onej ja, sannolikt. prova. nej, inte dom med blå klor. köp små. Mvh Jonas

hej Patrik:): visst e de så..men det viktiga att komma ihåg är att fosfor behövs för allt liv. Fosfor är endast dåligt när det blir för mkt av det. Så länge fosforpoolen är "lagom" så finns inget ont med fosforn, tvärtom. Rädslan för fosforn kommr väl ifrån de dagar vi inte kunde hålla nere nivån på lagomnivå. Det kan vi idag, med kolkällor, fina proteinskummare mm...så rädslan och oron för fosfor idag anser jag obefogad. Mvh Jonas

Jag instämmer med dej Janne. Har man höga fosfatvärden i kombination med högt ph, så binder man fosfat till stenens kalciumkarbonat, samt att det bildas eget calciumfosfat. detta kan sen i sin tur frisättas vid en ph sänkning och först då bli tillgängligt för export. Vidare kan den oorganiskt bundna fosfaten lösa ut om vattnet är extremt fosfatfattigt, triggat av den stora skillnaden i gradient. Till sist har vi ju den organiskt bundna fosfaten också, som vi inte har någon som helst koll på. den löser ju också ut med enzymet fosfatas, som både bakterier och alger bildar. Så fosfaten finns där alltid, och den kommer pendla mellan dess olika former hela tiden 24 timmar om dygnet 7 dar i veckan. Inget konstigt med dessa variationer. Om inget fosfor fanns i akvariet skulle inget liv finnas..så patrik, som savr på din fundering var fosfor kommer ifrån: Från LIVET. Mvh Jonas

ted är en kul kille som har en fin saltvattensaffär i kungsbacka...hemsidan finns här på guiden. Lycka till! Jónas

en liten kommentar till. Kalksand som inte är i aragonitform löser upp sej vid ett lägre ph värde än aragonitvarianten. Därför är aragonitsanden bättre på att buffra akvariet(därav mitt råd att du skall ta aragonit). Rent generellt är det dock så att sanden, oavsett om det är aragonit eller ej, buffrar akvariet ganska blygsamt. Sanden ersätter alltså inte behovet av att tillföra ca och karbonater till akvariet. Mvh Jonas

Sanden är viktig, förrutom att det är snyggt med sand, så är det ett förnämligt biofilyter som bryter ner både ammonium, nitrit, o inte minst nitrat. Så sker även i en ganska tunn sandbädd på endast ngr cm...dock blir förmågan att bryta ner just nitrat större vid en djupare bädd. mitt råd är att du har en sandbädd på 3-4cm, och förser den med rikligt med sandlevande sniglar samt ett par stjöstjärnor. Materialet: Också mkt viktigt. Sanden skall bestå av i huvudsak Kalk, dvs kalciumkarbonat, helst i form av aragonit. denna kan i sin tur vara levande, dvs blöt från början innehållande massa nyttuga bakterier, eller helt torr/död. Den levande varianten rekomenderar jag starkt...Ted har sådan sand. Mvh Jonas

signerade?....sjävklart..men skyll er själva, för min handstil är ett kapitel för sej;)... Jag sitter redan med fortsättningen och är näst intill klar med själva textmassan, så när som på ngr skisser. Det är kul om nuvarande häfte distribueras någorlunda så jag därefter kan ta in feedback till den mer heltäckande fortsättningen. Skriften fyller en funktion hoppas jag, eftersom jag inte skriver en rent praktisk akvariebok, utan beskriver alla processer utifrån ett cellbiologiskt perspektiv. I den utgåvan jag just nu skriver på så avhandlas förrutom baktericellen, även algcellen och korallcellen och dess metabolism. Vidare skriver jag om zooxanhtllen o dess symbiosskap, samt ett kort litet praktiskt avsnitt där en diskussion om näringsnivåerna luftas. till sist ett kapitel om alkalinitet och korallens kalkbildningsmaskineri. Ett antal skisser mm kommer till, så nånstans runt 45 sidor blir det. Denna fortsättning överväger jag sälja digitalt i enlighet med mångas önskemål. vi får se. Först får nuvarande häfte landa hos akvaristerna som sagt. det är inte uteslutet at jag distribuerar denna andra version helt gratis till endast er på SG, men de beror nog lite på gensvar och behov. Jag ska grunna på detta. Nu åter till skrivandet... tack för visat intresse:) Mvh Jonas

utmärkt förslag från Svärd tycker jag.

[ Jag håller inte med dej magnus;) detta beror ju lite på vad man har för värden, vilka värden man vill ha samt hur svårt det är att vidmakthålla dom. Ett 20% vattenbyte med ett salt i den riktning man vill ha sina värden kan vara som att gjuta ny kraft i akvariet. /Jonas

om stenen legat ett tag hos herkules, så är den redan inkörd, och då är det inte säkert att det kommer någon nitrittopp alls. städpatrull: sniglar, tex astrea, köp många!, men det är tyvärr ganska dyrt(40 kr styck), men behövs. Åtminstone 10 sniglar per 100 liter vatten till o börja med, o sen kanske 15 sniglar per 100 liter. viktigt att tidigt köpa en sandstädpatrull också..där finns sniglar som ggräver ner sej i sanden..nasarius. Där behöver man kanske 10 per 100 liter också. En eller två sandstjöstjärnor är också bra, gråbruna till färgen. Eremiter, dom med blå klor, kommmer åt där inga andra kommer åt, 5-10 st kan vara lagom. Städpatrullen skall alltid vara den grupp djir som kommer först på plats, o eta när nitrittoppen lagt sej. i ditt fall kanske det inte blir nån nitrittopp, så du bör ganska snart, kanske inom en vecka, börja försiktigt köpa dessa djur. OBS: koppa in dom noggrant..dom är mer känsliga än fioskar o koraller för plötsliga förändringar. Lycka till JOnas

de går nog inte sänka magnesium. låt bara bli att tillsätta nytt så kommer det så småningom gå ner. 1680 är ändå inte nån katastrof. ..hmm.. nu kom jag förresten på ett sätt...nyblandat salt kan blandas med korallsand..korallsandens kalciumkarbonatyta kommer mättas med magnesium. de går ju inte göra i ett akvarium som är igång, men bara som kuriosa. man gör ju så med flit ibland vid nystart för att mätta sanden med magnesium. på detta sätt undviker man att den nya sanden sänker alkaliniteten, som den ju annars lätt gör i början, innan den beklätts med magneisumjoner. Mvh Jonas

uffe: hur e dina värden nu?..har du börjat tillsätta bikarbonat?... Mvh Jonas

där ser man!...då hade du kanske haft ännu lägre värden utan vodka... Mvh Jonas

kolkälla/vodka höjer KH:t....vid denitrifiaktion också...de går 12 vätejoner för att denitrifiera 2 NO3(kan minnas fel på siffran nu, men nåt sånt). Motsatta gäller vi nitrifikation...där bildas vätejoner. alltså tror jag ditt höga kh beror på att du använder vodka:) /Jonas