jonasroman

fördelen med balling är att man bara doserar de som verkligen behövs...dvs man ersätter kalcium o karbonatförlusterna o inget mer..dvs de metoden är till för. All in one innehåller calciumacetat, vilket också tillför calcium o karbonat på ett balanserat sätt, men ger som restprodukt koldioxid, samt innehåller en kolkälla. Denna metod är därför inte så renodlad. Balling känns mer logisk o bättre därför, man vet mer vad man gör. Detta med balanserade värden, innebär att man tillför lika mkt ca o karbonater som går åt för att bilda en enhet kalciumkarbonat...de metoder som tillför calcium o karbonater på detta balanserade sätt är:kalkreaktor, kalkvatten, calciumacetat, balling(dvs kalciumklorid + natriumvätekarbonat i separat lösningar). TM lösningar är färdigblandad balling..de är dock mkt enkelt o betydligt billigare att blanda själv, o går ganska snabbt. fauna marine har färdiga kemikalier samt recept. Vid stora akvarium eller med mkt hög förbrukning av kalcium o karbonater, är kalkreaktor i längden billigare, o kanske att föredra framför att tillsätta kemikalier enligt ovan. Mvh Jonas

Alla ser inte sambandet mellan kolkälla o vodka i sina kar, men rent generellt tror jag kolkällebruk ökar risken för cyano. De tror jag inte beror på att kolkällan i sej skulle stimulerar cyano, för cyanon är inte heterotroph utan fixar sin egen kolkälla medelst fotosyntes, o dessutom kan sannolikt ej använda sej enkelt av vilken kolkälla som helst. Enligt de uppgifter jag fått fram i en del bäcker i mikrobiologi, är att cyano använder framför allt koldioxid som kolkälla, o ej etanol. Ta detta med en liten nypa salt...har inte lusläst allt om detta såklart, men mkt pekar på att den kolkälla vi tillför inte kan nyttjas av cyanon. Jag är mer o mer övertygad om att de handlar om att kolkällan gör de så mkt sämre för cyanons konkurenter, dvs de högre algerna. man skall ju inte se cyanon som en alg, utan som en bakterier i detta sammanhang..o då är de ganska lätt att förstå att de blir lättare för cyanobakterien att få fäste när man gör de sämre för dess konkurenter mikro o makroalger. Visst skall vi ha låga näringsvärden, efterlikna naturen, men vi skall inte gå ännu längre!...vi skall inte strippa vattnet på all kväve o fosfat...då dör ju alla mikroalger o annan mikroflora också, o cyanon får fritt fram. Svårigheten är ju att ligga på en lagom låg nivå...helt klart en klurig balansgång...o de är baksidan med våra potenta kolkällor. Förr va problemet de omvända, vi kämpafe med för höga näringsvärden...idag har vi uppfunnit de motsatta problemet...baksidan o faran med för låga näringsvärden. Som allt annat, slår pendeln i ändlägen, o ofast brukar idealet ligga mittemellan. /Jonas

tackar!. gott nytt år på dej! hur går de själv

tacl för alla svar förresten...min slutsats blir att inte gör nåt, o pilla så lite som möjligt i karet (hur de nu ska gå till..e ju så kul...) hoppas de ordnar sej för dej calle..vi får hålla varann uppdaterade! JOnas

ingen fara calle..jag har nytta av dina frågor/svar;)...jo...kameran e inte nåt vidare...blir en bättre va de lider:) Gott nytt år på alla! Jonas

inga prickar direkt, som vargklos, utan två små utväxter,som bomull på strålfenan (kanske de heter..?)...

förresten calle..de ser ut som din imperator färgat ut lite ytterligare!! häftigt! Jonas

ser inte riktigt på dina bilder, men svamp är ju vanligt på kejsare, o särskilt i början med all stress etc. svamp är ju mer som lite ludd eller tussar/bollar..så i mitt fall är de tveklöst svamp...ledsen att jag inte kan hjälpa dej mer...men utan att se så bra på bilderna tror jag de är svamp du har också..men du kanske kan skicka en större bild?? vet nån kejsarakvarist nåt mer om svamp...går de bort om man bara har bra vatten? skall calle o jag vara oroliga??

javisst..men jag skulle inte ta sailferts all in one...är jag inte helt ute nu så innehåller de calciumacetat, som är ett balanserat sätt, dvs de höjer både calcium o kh. dessvärre innehåller de "för mkt" kol, så acetatjonen bildar förrutom HCO3 även CO2, vilket kan sänka ph-värdet. Dessutom är acetat en kolkälla, och kan därför favorisera denitrifikation o assimilering av nitrat. detta är inte med sjävklarhet en önskvärd effekt, särskilt inte vid nystart, när man inte har så stora nitratproblem. Jag tror mer på biocalcium, som är balling i pulverform...dvs lika enkelt, men bättre kemikalier, ingen kolkälla, ingen koldioxid som restprodukt, ingen påverkan på baketriemassa etc. Där kan du ju inte dosera med pump förvisso. /Jonas

Hej Min imperator är nu 2 veckor gammal...mår fint, äter allt etc...men har lite svamp på de nedersta fenorna som sitter under buken. två små klumoar, på kanske 1mm. Hade nån frågat mej hade jag sagt att om vattnet är rent o fint o fisken mår o äter, kommer detta förvsinna av sej självt. Men när de kommer till ens egen fisk, vill man höra om ni delar denna uppfattning. Ni med kejsare...vad säger ni? Jonas

ha,ha...

spännande de där..att cyanon kan frigöra sitt eget lilla fosfat medans de kan vara tomt på de på andra ställen. Men, jag har fått för mej att cyano kan vara ganska vanligt i zeoburkar, o somvi ju hört vanligt i vodkaburkar, även de med noll i fosfat. men de kan jui o för sej va så att man inte kört helt slut på all fosfat...jag kan tänka mej att de är i princip omöjligt att tömma substrat o sten från detta helt...om de sker en utfällning i närmiljön, bode de nog kunna sek de i även en hårt driven zeovitburk...o isåfall förklarar de ju de faktum att zeovit inte på ngt sätt är en garanti mot cyano..snarare tvärtom.Mvh Jonas

ja..de är de...de krävs ju en definitiv export, precis som att skörda ett algfilter.

okej...visst ligger de närmre citroncyracykeln... de bästa vore kanske att tillsätta druvsyra, de är de närmsta steget innan de bildas acetylCoA,som ju sen går in i citroncyracykeln.

Ja..varför inte...menar du att de blir total fosfatbrist eller bara en snabb sänkning?? behöver inte cyano fosfat?, nitratbriust är ju inget hot mot cyano, men fosfatbrist..är inte de ett hot?? de kan väl inte ersättas??

De för oss inte framåt så mkt, men de skadar inte att ta upp biologin bakom vårt resonemang:)

Då menar vi samma sak..va bra:) Jag håller helt med dej att om de finns fritt ammonium så tar bakterien de hellre, o de klart...jobbar dom på då riktigt bra, så blir de inte så mkt nitrat, de tas om hand innan. Jag tror precis som du att vid nystart är detta huvudmekanismen vid vodka o zeovit etc. Frågan e om man har ett äldre kar med mkt nitrat, o då kör igång med vodka eller zeovit. Då måste väl ändå assimilering av nitrat vara en stor mekanism till nitratreduktion...o visst, för all del även denitrifikation...fast där tror jag lite annorlunda än du; visst köper jag att även denitrifikationen ökar vid vodka, men jag tror nog ändå inte de är huvudorsakentill näringsminskningen. kanske vid ett DSB kört akvarium eller ett med biofilter, dvs akvarium med mkt anaeroba zooner...men om man inte har de..så tror jag även på sikt att de är assimilering o direkt ammiakupptag som är huvudmekanismerna till att vodkan funkar. Så precis som patrik skrivit(tror de va patrik), så kanske de alltså är lite olika verkningsmekanismer på vodkan vid DSB kar o kar med mkt anaeroba zoner...??

Hmm...e de så??...jag lägger mej intre i tvärläge, men har läst om processen i mina böcker, o jag fattar de som att bakterien tar nitraten extracellulärt, o sen kanske i själva cellmembranet konverterar. Alternativt skre en transport av nitrat genom cellmembranet o konveerteringen sker intracellulärt. men de spelar ju ingen större roll...min poäng e att de är de extracellulära nitraten som tas upp i vilket fall som helst. är de inte så?? så beskrivs ju vodkametoden...hmm.. ja..de är ytterligare en mekanism, som kanske är den som svarar för den största effekten vid nystart, när de inte finns så mkt nitrat. Jag är inte säker på de...huvudeffekten av vodkametoden tror jag fortfarande beror på assimilering...du får övertyga mej så skall jag krypa till korset;)....börja faktiskt göra de beträffande nitrat o cyano.. Tack själv...ibland sitter de långt inne..men jag har lärt mej en hel del av dej lasse;)Mvh Jonas

ja...har bläddrat lite i min mikrobiolofibok...kanske vi får fråga tintomara...men som jag hittills förstår är de faktiskt så att cyanon inte kan använda sej av etanol eller socker heller som kolkälla!! De enda jag ser är att den använder koldioxid...o den är ju inte heterotroph heller,så de kanske är så. Men varför ser vi då cyanoutbrott ihop med kolkälla...ja då kanske jag får krypa till korset o erkänna att de kan va den där befruktade nitratbristen...som tar död på andra alger o cyanon får fäste...de känns som denna diskussion är en process..

cyanomn är ju inte direkt heterotroph, utan autotroph, dvs den fixar sin egen kolkälla genom fotosyntes...de hindrar dock kanske inte att den kan få ytterligare hjälp av kolkälla...så ja..de borde va logiskt att även cyano växer till vid kolkälledosering...

http://www.mathgame.de/RiffACalc.htm, kanske?? rätt komplex...men bara man fått fram hur många gram cacl de går åt per dygn, så går de ju räkna ut..för vi har ju koncenatrtionen på våra egna lösningar. fauna marine har nog en enklare kalkylator på deras hemsida också Jonas

Tack Jonas o Marko! Marko: Enbart T5...men de tog ett tag innan jag hittade de snygga ljuset. Personligen tycker jag blåljus ger så kallt o liksom mest ljusblått ljus, så till slut hittade jag de där DUO röret som e 17oooK...o så fastande jag för actinicpure,som ju ger ett violett ljus...o till sist et lite "gulare" rör...aquablueplus, som sägs vara på 15000k, fast de känns mer som 10000K, framhäver röda toner bra: 4t5 39w 1)aquablueplus, deltec 2)pureactinic,deltec 3)aquasciense duo, fauna marine 4)pureactinic,deltec Mvh Jonas

njaee...ättikssyra går ej in i metabolismen... Allt handlar om att kolet skall in i den sk ctronsyracykeln. detta är en cykel/process som till slut bildar ATP molekyler..det är molekyler som ger cellen energi. Så enkel kan man säg att citroncyracykeln är cellens motor, o för att den skall snurra behövs kolkälla. Hos människan är all kolkälla glucos...så alla andra stadium bryts först ner till glucos...detta bryts sen ner till druvsyra, o druvsyra bryts sen ner till AcetylCoenzymA...o detta, de går in i citroncyracykeln. De finns bakterier som gör samma sak, men där tror jag de finns fler alternatvi till citroncyracykeln. En sak som är säker beträffande bakterier är att dekan använda acetat, o detta kan omvandlas till just acetylcoenzym A...så den bästa formen av kolkälla borde vara nåt sokm är likt acetylcoenzynA, dvs acetat(cH3Co2). Ättikssyra tror jag ligger närmare att konverteras in i citroncyracykeln än etanol...så skulle göra ett experiment, vore ättikssyra helt klart intressant. sen beträffande jörgens lukttest...så är de faktisk så att människan har en unik förmåg att känna igen ett antal specifika kemikaler. Sött, salt surt o de där, de vet vi, men ättikssyra är också nåt mkt karakteristiskt som man ej tar miste på. Alla som luktar på ren ättikssprit känner vad de är...luktsinnet är suveränt där. Sen är de urkast på att avgöra kvantiteter såklart, o även om annat är inblandat...men känner jag lukt av ättikssyra, ja då är de de. Sen har jag själ inte luktat så jag passar den frågan. Vidare är de konstigt att de kan väckas agg mot att de skulle finnas ättikssprit i zeostart eller va de nu heter. De e väl jättebra om de innehåller de..de är säkert en skitbra kolkälla enligt ovan...så varför detta bråk?? ...etanol är också väldigt billigt...de är ju inte kostnaden på kemikalierna vi betalar för, utan utvecklingskostnaden. /Jonas

nej patrik... de är inte ättikssyra...utan snarare en bättre form...nämligen inte långt till acetylcoenzymA som är de som skall in i citronsyracykeln!

Jo..som jag svarade i en tidigare tråd, kan de flesta mikroorganismer assimilera nitrat, dvs omvandla de till ammioniak, som de sedan kan använda i sin proteinsyntes/tillväxt. Det är ju detta som är huvudmekanismen bakom vodkametoden..om du missat de förstår jag inte hur du kunnat förstå vodkametoden..ursäkta mej om jag fatta dej fel nu.....hela den bygger ju på denna assimilering. Att vodkametoden boostrar denitrifiering också tror jag är en mindre viktig del...huvudresultatet av vodkametoden får alltså hänvisas till assimilering. Vodka är ju inte ett nitratfilter, utan en odling av bakterier, även aeroba, medelst assimilering av nitrat. Sen uttryckte jag mej otydligt kanske i mitt tidigare svar. Jag vet också att kolkällan begränsar om man inte använder kokälla...de jag menade va att när man använder de så är ju kolkällan inte begränsande såklart, utan då vänds förhållandet o kväve eller fosfat kan bli begränsande. Jag är helt enig med dej där. de är ju inget du/vi/andra hittat på, utan de är väl ganska belagt. Att kolkällan funkar bygger ju på att de finns lite för lite kol, den berömda kvoten uppfylls inte eller precis på marginalen. De jag menar då är att koltillgången kanske är olika i olika akvarium, o därför funkar inte vodka lika bra i alla system. Har man ett akvarium med god tillgång på kol, så kommer ju inte vodka ge nån större effekt. Likaså om man har låg tillgång på nitrat, kommer ju kolkällan också kunna bli verkningslös, när kvävet tatt slut. Idelafallet för vodka är ju ett akvarium med rätt så lite kolkälla naturligt o ganska mkt nitrat o fosfat...så fort omvända förhållanden råder är inte vodkametoden lämplig. Och åt detta håll går man ju om man överdoserar vodka. Så...vodka på rätt indikation, o i måttliga doser. Jonas