Gå till innehåll

Är hobbyn lite stagnerad?


Claes_A

Rekommenderade inlägg

Jag satt och läste igenom en del gamla trådar på RC och diverse tyska forum. Det som slår mig är att hobbyn verkar lite stagnerad jämfört med vad den var den senaste tioårsperioden. Jag upplever det som om entusiasmen kanske inte är vad den var - pionjärstiden kanske är över? De stora tekniska problemen (främst att upprätthålla bra vattenparametrar) verkar vara lösta och kommunicerade i form av böcker, onlineartiklar och en oändlig mängd trådar i diverse forum. Med detta menar jag att idag finns det etablerade (inklusive kommersiella) koncept för att hålla många djur inklusive de förr (90-tal) så svåra stenkorallerna.

Jag tycker mig se detta också i att en mängd personer som gjorde sig namn i den engelsk- och tyskspråkiga saltvärlden verkar ha trappat ner. I början till mitten av 00-talet förefaller det ha kommit ut ny (i alla fall snyggt ompaketerad) information i form av t ex artiklar och diskussioner mest varje månad. Vilken saltbok kom ut 2010 som jag borde köpa?

Kanske var den sista stora diskussionen den om organisk koldosering i akvarier? Michael Mrutzek och Jörg Kokott lyckades helt klart röra upp en del känslor både i Tyskland och USA 2003/2004 när de föreslog att man kan dosera vodka i sitt akvarium. Egentligen fanns nog fundamentet redan där i Tyskland i och med att Thomas Pohls Zeovit redan var spridd men diskussionen om Zeovit verkar ha kretsat kring zeolithen snarare än om organiskt kol i de små flaskorna.

Stämmer det att pionjärsandan har gått ur hobbyn? Den kritiska informationen för att driva ett litet hemmrev går idag lätt att få tag på (om man orkar läsa). Kommersiella helhetslösningar finns tillgängliga. Hobbyn har stagnerat något och nya mål borde definieras?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ja, odling som sagt, skulle gynna hobbyn på flera sätt

Sen finns det väl mycket kvar att förfina, tex alla dessa testar med färgjämförelser känns ju som om man är kvar på det glada 70-talet och sötvattens-PH test från Tetra, och tur man inte är färgblind, vill se bättre och exaktare digitala tester (till normala priser, dvs för den stora massan)

Sen tror jag det finns mycket kvar att lära på ljus-sidan, hur är det med blått spektra och zooxantheller, behövs vitt ljus alls egentligen, osv.

Till detta kommer ju den nya LED-tekniken och den känns ganska omogen ännu, här kommer hända mycket framöver tror jag.

Alger är ett annat mysterium, när trivs dom och hur får man bort dom?

Spårämnen, när kan man strunta i vattenbytet och bara tillsätta exakt det som förbrukats? kommer nog snart också

ja det var lite tankar bara i allmänhet :)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag håller med er alla om att det finns mycket att göra! Men det mesta som nämnts är inom ramen för nuvarande kunskap - det är mest en fråga för företagen att göra bra produkter till oss eller industrialisera fiskodlingen (har egentligen redan skett i USA).

Det jag funderar på är mer om kunskaps- och även produktutvecklingen har lett till att det är så pass enkelt att sätta upp ett akvarium som fungerar att det har tagit energin ur många av dem som var med och satte saltvatten på kartan i främst USA? Att hobbyn för dem blir lite som en repig skiva som hakat upp sig?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det är väl massor som hänt de senaste 10 åren. Skummarteknologin har gått framåt med förfinad teknologi som inte längre kräver 2-meters monsterskummare. T5-belysningen har väl också kommit under denna tidsperiod, Biopellets kom för bara något år sedan och kommer antagligen bli lika vanligt som aktivt kol och fosfatremover framöver. LED har börjat komma på allvar de senaste två åren.

Odling kommer nog bli stort framöver, såvida djurrättsakvisterna inte lyckas döda hobbyn med nya lagar innan dess...

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Självklart har teknikutvecklingen gått framåt för prylnördarna men jag tror absolut att den stagnerat för de som har intresse av djuren och utmaningarna.

Jag tror inte de som Claes snackar om är speciellt intresserade av tekniken utan av djuren, det har blivit mer en ingenjörs-hobby där man gör små tekniska förbättringar kontinuerligt, än en hobby för de med intresse för att hålla nya spännande djur. Det är en av de delar som ibland fått mig att tappa gnistan, det otroliga fokuset på teknik, och jag tror inte jag är ensam...

För mig är tekniken runt karet ett nödvändigt ont, helst skulle jag vilja kunna hålla ett kar helt utan teknik. Men det är kanske en av de nya utmaningarna, i.a.f. för mig, att minimera teknikinblandningen i karet. Det är alldeles för lätt att hålla ett kar idag tycker jag, det är ingen utmaning att ha väl utfärgade koraller som växer alldeles för snabbt. Jag behöver utmaningar för att jag ska hålla uppe intresset, annars kan jag lika gärna köpa en bluray film ifrån ett korallrev.

Mina utmaningar kommer nog ligga i att ge mig på lite mer utmanande djur i framtiden, man får bara inse att det ibland kommer att förorsaka förluster av djur, vilket jag hatar, men som jag sagt många gånger, hobbyn måste ju på något sätt drivas framåt, inte bara hamna i Status Quo, för då blir det precis som med det mesta i världen, en dussinvara som man lika gärna kan vara utan....

Odlingen av djur är ju en av de intressanta sakerna, men finns en del etiska betänkligheter kring detta också, allting är inte lika lätt som att skilja på svart eller vitt när man väl börjar tänka i den större bilden. Storskalig odling av djur i västvärlden är nog inte lösningen på alla problem som en del människor vill se det som... Självklart vill vi alla att vi inte ska hota de naturliga bestånden av djur och vissa djur kanske är lämpliga att odla, men att flytta över fattiga länders naturresurser och göra det till en industri i västvärlden tror jag inte kommer att vara det bästa för revens ekologi för att då kommer inte lokalbefolkningen att ha några skäl att bevara miljön. Det är alltid så lätt för oss här i väst att domdera vad vi ska göra i fattiga länder, men om vi skådar oss själva i ett kritiskt ljus så inser man rätt snabbt att vi utnyttjar våran natur stenhårt, och innan vi sköter oss själva så bör vi inte kasta allt för mycket sten...

Ber om ursäkt om mitt inlägg är lite obstinat men ibland måste man säga sin åsikt också ;)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nu vet jag i och för sig inte var "odling i västvärlden" kom ifrån, som definition på framsteg/mål. Jag tror snarare odlingen kommer skapa en god försörjning för många i tredje världen, inte i väst (på motsvarande sätt som inom sötvattensakvaristiken, där det mesta odlas i sydostasien). Och att påstå att vi i praktiken löst detta i USA mm är väl minst sagt att ta i?

Men som sagts ovan, inget är oproblematiskt och odlingen är ingen garanti för en bättre djurhållning mm. Men sannolikt är det positivt att på sikt minska det vi plockar direkt från reven..

Som kuriosa kan man väl också minnas att vissa inom engelska vetenskapsakademin ville lägga ned verksamheten då Newton presenterade sina lagar, för allt var ju därmed gjort.. :=)

På motsvarande sätt tror jag inte att vi "är klara" utan bara nosat på denna hobby, om vi verkligen vill skapa livskraftiga, och hållbara, system.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Självklart har teknikutvecklingen gått framåt för prylnördarna men jag tror absolut att den stagnerat för de som har intresse av djuren och utmaningarna.

Jag tror inte de som Claes snackar om är speciellt intresserade av tekniken utan av djuren, det har blivit mer en ingenjörs-hobby där man gör små tekniska förbättringar kontinuerligt, än en hobby för de med intresse för att hålla nya spännande djur. Det är en av de delar som ibland fått mig att tappa gnistan, det otroliga fokuset på teknik, och jag tror inte jag är ensam...

För mig är tekniken runt karet ett nödvändigt ont, helst skulle jag vilja kunna hålla ett kar helt utan teknik. Men det är kanske en av de nya utmaningarna, i.a.f. för mig, att minimera teknikinblandningen i karet. Det är alldeles för lätt att hålla ett kar idag tycker jag, det är ingen utmaning att ha väl utfärgade koraller som växer alldeles för snabbt. Jag behöver utmaningar för att jag ska hålla uppe intresset, annars kan jag lika gärna köpa en bluray film ifrån ett korallrev.

Mina utmaningar kommer nog ligga i att ge mig på lite mer utmanande djur i framtiden, man får bara inse att det ibland kommer att förorsaka förluster av djur, vilket jag hatar, men som jag sagt många gånger, hobbyn måste ju på något sätt drivas framåt, inte bara hamna i Status Quo, för då blir det precis som med det mesta i världen, en dussinvara som man lika gärna kan vara utan....

Odlingen av djur är ju en av de intressanta sakerna, men finns en del etiska betänkligheter kring detta också, allting är inte lika lätt som att skilja på svart eller vitt när man väl börjar tänka i den större bilden. Storskalig odling av djur i västvärlden är nog inte lösningen på alla problem som en del människor vill se det som... Självklart vill vi alla att vi inte ska hota de naturliga bestånden av djur och vissa djur kanske är lämpliga att odla, men att flytta över fattiga länders naturresurser och göra det till en industri i västvärlden tror jag inte kommer att vara det bästa för revens ekologi för att då kommer inte lokalbefolkningen att ha några skäl att bevara miljön. Det är alltid så lätt för oss här i väst att domdera vad vi ska göra i fattiga länder, men om vi skådar oss själva i ett kritiskt ljus så inser man rätt snabbt att vi utnyttjar våran natur stenhårt, och innan vi sköter oss själva så bör vi inte kasta allt för mycket sten...

Ber om ursäkt om mitt inlägg är lite obstinat men ibland måste man säga sin åsikt också ;)

Måste man inte (nästan) alltid säga sin åsikt? ;)

jag håller dock inte riktigt med dig. Tekniken är ju ett medel att nå målen, inte målen i sig.

Du måste ha ett superkar om du tycker det är för lätt att hålla karet och är helt nöjd med dina koraller. Jag kommer aldrig bli nöjd med mina. Jag kan nog tycka att de är fina och välfärgade ibland men nöjd? Nej, det kommer alltid finnas mer att göra.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hm, vad är det jag försöker argumentera för egentligen? Jo, jag har en känsla av att en grupp väldigt kommunikativa akvarister inte är så kommunikativa längre - i alla fall så ser jag inte kommunikationen i form av böcker, online-artiklar eller foruminlägg. Kanske rör det sig helt enkelt om ett generationsskifte eller så är det så att de flesta uppenbara ämnen redan avhandlats gång på gång. Att det inte finns så många nya vinklar att kommunicera om?

Under 00-talet skedde mycket kunskapsutveckling och nu gick det t ex inte bara att hålla bruna SPSer - de blev färgglada också när vi lärde oss hantera kemin (inte minst N/P-halterna) och miljön (främst kanske ljuset). Så här i slutet av 00-talet så känns grunderna avklarade. De två större nymodigheterna som jag upplever och själv därför testar efter några år utan akvarium är tekniska: Biopellets (kolkällan behöver inte vara flytande) och LED-belysning (samma ljusspektrum ny ljuskälla).

Var ligger utmaningen idag? Krångliga koraller med dålig överlevnadstatistik? Julian Sprung var där och petade redan 2002 och gav sig då på den klassiska utmaningen Goniopora. Icke-fotosyntetiska koraller har väl också varit en liten utmaning och inte så main-stream?

Ändrat av Claes_A
stavningen alltid stavningen...
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

ja, det finns mycket att göra, men visst.

Det kanske har blivit såpass "enklare" att man inte behöver utbyta lika mycket (dock lever forum mer än någonsin). Vilket leder till att mycket går att läsa till online.

Man behöver inte massa böcker något mer, vilket kanske också är en generations sak.

Men det är just tekniken som delvis skjuter fram hobbyn, så det kan man se både gott och ont.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Odlingen av djur är ju en av de intressanta sakerna, men finns en del etiska betänkligheter kring detta också, allting är inte lika lätt som att skilja på svart eller vitt när man väl börjar tänka i den större bilden. Storskalig odling av djur i västvärlden är nog inte lösningen på alla problem som en del människor vill se det som... Självklart vill vi alla att vi inte ska hota de naturliga bestånden av djur och vissa djur kanske är lämpliga att odla, men att flytta över fattiga länders naturresurser och göra det till en industri i västvärlden tror jag inte kommer att vara det bästa för revens ekologi för att då kommer inte lokalbefolkningen att ha några skäl att bevara miljön. Det är alltid så lätt för oss här i väst att domdera vad vi ska göra i fattiga länder, men om vi skådar oss själva i ett kritiskt ljus så inser man rätt snabbt att vi utnyttjar våran natur stenhårt, och innan vi sköter oss själva så bör vi inte kasta allt för mycket sten...

Ber om ursäkt om mitt inlägg är lite obstinat men ibland måste man säga sin åsikt också

Mycket bra att du säger min åsikt också på samma gång :)

Jag håller inte med om att tekniken har gjort saker och ting lättare som helhet. Den mesta tekniken idag är inriktad på sps och att hålla dessa koraller. Detta har gjort att många tror att det inte går att hålla igång saltvattenskar utan all denna teknik. Sanningen är att det går att hålla fina saltkar med mycket enkel teknik om man anpassar vad man har i karet till detta. Iofs har jag själv börjat med mer teknik än vad jag haft innan men det beror på att jag är tekniker också och gillar all leka ibland :).

Jag håller heller inte med om att det stått stilla de senaste åren, det har kommit det ens genombrottet efter det andra - både kommersiellt och i hur folk har sina kar hemma. Sedan är det en sak att de stora debattörerna och utvecklarna har tystnat eller stagnerat men jag tycker nog att nya har tillkommit allteftersom.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hm, vad är det jag försöker argumentera för egentligen? Jo, jag har en känsla av att en grupp väldigt kommunikativa akvarister inte är så kommunikativa längre - i alla fall så ser jag inte kommunikationen i form av böcker, online-artiklar eller foruminlägg. Kanske rör det sig helt enkelt om ett generationsskifte eller så är det så att de flesta uppenbara ämnen redan avhandlats gång på gång. Att det inte finns så många nya vinklar att kommunicera om?

Under 00-talet skedde mycket kunskapsutveckling och nu gick det t ex inte bara att hålla bruna SPSer - de blev färgglada också när vi lärde oss hantera kemin (inte minst N/P-halterna) och miljön (främst kanske ljuset). Så här i slutet av 00-talet så känns grunderna avklarade. De två större nymodigheterna som jag upplever och själv därför testar efter några år utan akvarium är tekniska: Biopellets (kolkällan behöver inte vara flytande) och LED-belysning (samma ljusspektrum ny ljuskälla).

Var ligger utmaningen idag? Krångliga koraller med dålig överlevnadstatistik? Julian Sprung var där och petade redan 2002 och gav sig då på den klassiska utmaningen Goniopora. Icke-fotosyntetiska koraller har väl också varit en liten utmaning och inte så main-stream?

Håller inte med dig alls.

Hobbyn har gjort enorma framsteg de senaste tio åren. Men att det skulle vara slut på utvecklingen - att målet är nått eller att vi nått en återvändsgränd - håller jag inte med dig alls.

Ljus har någon nämnt och du ser det som en ren teknisk utveckling. Det handlar lika mycket om nyvunnen - och ännu ej vunnen - biologisk/biokemisk kunskap; om optimala våglängder etc. Här finns det massor att kartlägga och av det som skrivs på saltvattensforum världen över får åtminstone jag en känsla av att vi ännu har massor att lära och att den samlade kunskapsmängden växer för varje månad.

Odling av fiskar och andra djur. Än så länge är det väldigt få arter som vi överhuvud taget klarat av att odla i fångenskap. Men utvecklingen är explosionsartad sett till hur det såg ut för 10-20 år sedan. Jag ser ingen anledning att tro att utvecklingen kommer att stanna av.

Att enbart lyckas hålla en fiskart vid liv ser inte jag som en fulländad akvaristisk gärning. Jag talar inte om kommersiell odling - utan enbart om att vi ska ha kunskap och redskap nog att ha möjlighet att odla fiskarterna i fångenskap om vi önskar det. Först då har vi lyckats uppfylla artens behov. Här finns det massor att upptäcka och utveckla - vilket också sker.

På det du skriver låter det som om vi nått i det närmsta fulländad kunskap beträffande vattenkemi för akvarierna. Det är sant att vi nu lyckas få koraller att växa fantastiskt bra tack vare bland annat bättre vattenkvalité jämfört med tidigare; bättre salter, bättre tillsatser och bättre filtrering.

Men samtidigt är det klart att vi inte alls vet riktigt vad det är vi gör rätt. Varje dag här på saltvattensguiden spekulerar vi i vilken vattenparameter det var som gjorde att korall X tappade färg/växte så det knakade eller triggade alg Y eller fick skummaren att gå bersärk eller vilken beståndsdel i en viss skötselregim det är som egentligen är verksam (tänk Zeovit). Teorierna är vitt skilda och någon konsensus kring allt råder knappast. Samtidigt vet vi oerhört mycket mer än för tio år sedan - och kunskapen växer.

jag har en känsla av att en grupp väldigt kommunikativa akvarister inte är så kommunikativa längre - i alla fall så ser jag inte kommunikationen i form av böcker, online-artiklar eller foruminlägg.

Den stora skillnaden som jag ser det är att internet gjort det möjligt för oerhört många fler att fördjupa sig inom saltvattenshobbyn. Fler kan göra sig hörda och behovet av enskilda auktoriteter är inte lika stort och kanske framför allt, de dominerar inte debatten genom monopol på kunskapsspridning så som de gjorde innan forum på internet tog över. Numera finns det en mängd mindre auktoriteter, på olika forum och med olika specialintressen. Och de kommer och går snabbare än förr när en fem år gammal bok på biblioteket var den mest aktuella kunskapskällan för en akvarist.

Sammanfattnig:

* Det finns massor av viktiga kunskaper kvar att vinna inom saltvattensakvaristiken.

* Denna kunskap erövras kontinuerligt och snarare i en allt ökande takt.

* Det finns massor av skickliga akvarister som upptäcker och sprider kunskapen snabbare och i mindre steg än tidigare då ett fåtal auktoriteter vart femte år gav ut en bok.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hobbyn har gjort enorma framsteg de senaste tio åren. Men att det skulle vara slut på utvecklingen - att målet är nått eller att vi nått en återvändsgränd - håller jag inte med dig alls.

På det du skriver låter det som om vi nått i det närmsta fulländad kunskap beträffande vattenkemi för akvarierna.

Det var inte riktigt min mening att argumentera för att vi lever i någon sorts bästa av världar. Tvärtom så tror jag det finns väldigt mycket att lära. Jag funderar bara på om inte kunskapsläget stått och stampat lite de senaste par tre åren. Men å andra sidan kanske dessa par tre år har varit väldigt viktiga att sprida de kunskaper som etablerats tidigare? Eller så ser jag inte utvecklingen för att jag lever mitt i den?

Den stora skillnaden som jag ser det är att internet gjort det möjligt för oerhört många fler att fördjupa sig inom saltvattenshobbyn. Fler kan göra sig hörda och behovet av enskilda auktoriteter är inte lika stort och kanske framför allt, de dominerar inte debatten genom monopol på kunskapsspridning så som de gjorde innan forum på internet tog över. Numera finns det en mängd mindre auktoriteter, på olika forum och med olika specialintressen. Och de kommer och går snabbare än förr när en fem år gammal bok på biblioteket var den mest aktuella kunskapskällan för en akvarist.

Där har du nog en stor poäng i verklighetsbeskrivningen. Det är svårt att upprätthålla kunskapsmonopol idag och det blir nog svårare för varje dag som går.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Att enbart lyckas hålla en fiskart vid liv ser inte jag som en fulländad akvaristisk gärning. Jag talar inte om kommersiell odling - utan enbart om att vi ska ha kunskap och redskap nog att ha möjlighet att odla fiskarterna i fångenskap om vi önskar det. Först då har vi lyckats uppfylla artens behov. Här finns det massor att upptäcka och utveckla - vilket också sker.

Detta är en otroligt bra punkt som jag ser det som, jag ser det kanske inte det exakt likadant som att när vi kan odla dem så är det fulländat. Jag ser det mer som att när vi får djuren att bete sig fullt naturligt så har vi lyckats, och då ingår ju att de åtminstone känner sig bekväma nog för att leka. Att vi sen ska få varenda art att odlas ifrån ägg till fullvuxen ser jag inte som det alltid är värt energin, för en sak som är klar är ju att det inte kommer att ske i samma miljö som de vuxna lever i. Så miljön för fiskarna blir inte bättre av att vi fiskar ur äggen och sätter dem i en annan miljö där vi pillar fram och tillbaks med olika födoämnen med mera, där handlar det ju mer om den enskildes intresse. Det är ju inte så att man är en bättre hundägare bara för att man kan odla upp kullar med hundvalpar.

Den stora skillnaden som jag ser det är att internet gjort det möjligt för oerhört många fler att fördjupa sig inom saltvattenshobbyn. Fler kan göra sig hörda och behovet av enskilda auktoriteter är inte lika stort och kanske framför allt, de dominerar inte debatten genom monopol på kunskapsspridning så som de gjorde innan forum på internet tog över. Numera finns det en mängd mindre auktoriteter, på olika forum och med olika specialintressen. Och de kommer och går snabbare än förr när en fem år gammal bok på biblioteket var den mest aktuella kunskapskällan för en akvarist.

Sammanfattnig:

* Det finns massor av viktiga kunskaper kvar att vinna inom saltvattensakvaristiken.

* Denna kunskap erövras kontinuerligt och snarare i en allt ökande takt.

* Det finns massor av skickliga akvarister som upptäcker och sprider kunskapen snabbare och i mindre steg än tidigare då ett fåtal auktoriteter vart femte år gav ut en bok.

Detta är ju helt sant, att mycket har med internet att göra. Det tråkiga med det hela är ju att det blir näst intill omöjligt att sålla informationen så som det fungerar just nu. Vem som helst kan ju skriva att detta är sanningen, det skapar en osäkerhet om vad som gäller, man får bara hoppas att det mognar med tiden och informationen kommer att samlas på något sätt för att den ska bli granskad och sökbar, just nu är det ju väldigt mycket tyckare, men väldigt lite konkret information. Ett av skälen varför jag började med mitt databasprojekt. Om du vill ha reda på nånting så tar nån och skriver att läs denna länken, som pekar ut en tråd på RC på 2000 inlägg, det är enligt mig väldigt dålig informationsspridning, för ofta kan man ta den informationen som finns i den tråden och koka ihop det till några få meningar eller sidor. Forum för mig är ett bra stället att diskutera saker, men det krävs nån slags koncentration av informationen (där fyllde ju tidigare böckerna en viktig del, nu tycker jag det finns rätt få bra seriösa ställen att snabbt få till sig informationen, Advanced Aquarist är väl ett bra undantag, synd att RK dog en snabb plågsam död när de bytte editor)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag ser odling som det främsta insatsområdet för "pionjäranda".

Sedan vet vi alla att teknikutvecklingen kommer att fortsätta, men det gör den ju alltid.

Jag håller också med om att detta med internet och forum är tveeggat. Lätt att sprida information, men svårt att veta vilken information som är riktig. Det finns ju ingen objektik ranking av "auktoriteter".

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Håller med om en viss stagnation i hobbyn. Allt verkar svalare idag än för 10-15 år sedan. Lite "been there done that" känsla...

Det jag saknar idag är biotopakvarier på saltsidan. Här ligger sötvattensgänget långt före.

Det finns undantag men de flesta burkar man ser kan vara en salig bladning med endemiska hawaii fisk och röda havet fisk och australien fisk och som grädde på moset en karibisk kejsare... Korallerna har man i regel noll koll på ursprung så blandningen där är nog minst lika stor.

Mina tankar kring förändringar av mitt eget akvarium går runt biotop men då måste man bestämma sig och välja inriktning? Samt hur ska man få info om ursprung på ett vettigt sätt (fisk är väl ok men hur med koraller)?

/Mattias

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag ser det som att vi står inför ett paradigmskifte. Nu har vi lärt oss att sköta belysning, cirkulation och vattenvärden. Vi har tester för det mesta även om det givetvis finns behov av fler. Industrin har hakat på så nya produkter kommer i en strid ström.

Nu kan vi börja med biologin. Vilka djur passar med vilka? Skall vi ha symbiossmörbultar tillsammans med "flasher wrasses", kirurger eller Anthiasarter?

När man kollar prydnadsväxter så finns det en del arter som växer i de mest vidriga förhållanden. I början försökte man efterapa detta vid odling men upptäckte snabbt att de allra flesta arterna växte bättre i mer "normala" förhållanden. Anledningen att de växtarterna fanns på sådana platser var att de var de enda som överlevde. På mer "optimala" växtplatser blev de utkonkurrerade av andra växter.

Jag tror vi har liknande överväganden framför oss när det gäller våra djur i akvarium.

Scott Michael delar i sin bok "Reef fishes" in korallreven i fem olika typer. I boken finns 15 olika tabeller över de olika fiskarterna i olika biotoper i eller vid korallreven. Motsvarande tabeller går givetvis att göra över koraller, kräftdjur, tagghudingar och så vidare.

Men de tabellerna gäller förhållanden i naturen.

En symbiosgoby skulle bli helt stressad av att backa in i sin håla varje gång skuggan av en kirurg passerar. I ett akvarium slutar den ofta med det efter ett tag men är den mindre stressad eller orkar den bara inte?

Det finns många fler exempel. De ser jag som vår utmaning för framtiden.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag förstår att andan gått ur för ren avkvarieskötsel, där kan jag se två stora milstolpar, den första var levande stenen och den andra var kolkällan.

Men trots att kunskapen är spridd så går det fortfarande bara ett superduperakvarie på 100 andra, även om den totala standarden är högre nu för tiden.

Jag tror fortfarande förståelsen för akvariet som ett biologiskt system är för liten och det blir lite mer slumpmässigt provvande vad som fungerar för varje akvarie. Vi har byggstenarna men vet inte riktigt hur de ska passa ihop, när vi kommer till akvariet som ett system så blir det otroligt komplext.

Jag tror att akvarieutvecklingen har för mycket teknikfokus, det borde vara mer biologer som driver utvecklingen och gärna ser på helheten isf. att grotta ner sig i någon specifikt problem.

Vi har tekniken idag den sätter inga gränser, om vi t. ex. kör MH, T5 eller LED är ointressant och kommer inte vara avgörande om vi ska lyckas, MEN det är bl. a. där akvarieindustrin drar in pengarna.

Hur tar man betalt för kunskapen om ett akvarie som ett biologiskt system, det är ju många röster här på SG som t.ex. inte ens unnar Herr Pohl pengar för sin utveckling.

För att lyckas så tror jag man måste inse att varje akvarium är unikt och det går inte att kopiera någon annan, man kan ta råd och snegla på andra, men ditt akvarium har behov som bara du kan ta reda på.

Alla kokböcker med recept på hur akvariet ska skötas tror jag mer begränsar än tillför det där som gör att det blir 1 på 100, man kan komma ganska långt med manualen men det där sista sätter akvaristen på prov. Då måste man vara kreativ, våga gå egna vägar och systematiskt prova sig fram.

Ursäkta att jag kom ifrån ämnet lite.

/Janne

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag tycker Janne är något intressant på spåret. Kan det vara så att i dagens mer hektiska tillvaro (tillvaron känns i alla fall mer hektisk för mig nuförtiden) så finns det mindre tid för egentliga studier om de bakomvarande (biologiska) mekanismerna i ett akvarium? Efterfrågan på snabba paketlösningar ökar och fler akvarister kommer in för att de vill ha ett vackert Elos kubakvarium i vardagsrummet. När "problem" uppstår (t.ex. cyano) efterfrågas genast problemlösare (typ removerpreparat) istället för att sätta sig in i varför problemet egentligen uppstår. Faktum kvarstår att de riktiga superduperakvarierna bara tillkommer efter fleråriga studier och varsamt experimenterande av akvaristen själv (Ländströms kar är ett lysande sådant exempel). Kanske finns det alltför få akvarister som har tid och tålamod för att driva de mer djupgående diskussionerna till skillnad från att diskutera "quick fixes" på problem som uppstår?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Är hobbyn stangerad ?

Är frågan riktad mot det tekniska så tror jag inte det, finns mycket kvar att utveckla.

Är individen stangerad ?

Beror väl på vad målet är ?

Är målet att hålla fiskar och koraller vid god hälsa så är nog en del där.

Är målet att odla fisk i akvarium så är det långt kvar.

Att hobbyn kräver tålamod är nog ingen överaskning, att hobbyn kräver kunskap vet nog alla som vill "ett steg längre".

Som Vargklo skriver så tror även jag att många som börjar inte har tålamodet att passera problemen utan vill att det ska bara fungera.

Har själv sysslat med sötvatten i över 31 år och lär mig fortfarande, men.

Har gått över till saltvatten och visst trodde jag att övergången skulle bli enkel ( not ).

En hel del måste läras om på nytt, jätte kul tycker jag men även jag upplever att tålamodet tryter ibland och söker snabba lösningar.

Då brukar jag tänka på vad en klubbkompis brukar stålsätta sig vid,

"om man kan få det att fungera med enkla medel så har man oftast förstått".

D.v.s biologin kring allt, då kan man utveckla.

Jag undrar om den enskilde har för stora krav på sina medakvarister att hinna ikapp och då upplever hobbyn som stangerad ? ( inget illa menat ).

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tycker också som Claes_A och Mekl, känns som att tiden med de stora erövringarna är förbi och en hel del "been there done that" infinner sig allt oftare när man läser runt på olika forum. Visst är man nyfiken på vad som kommer härnäst - nya leds eller bättre plasmalampa? nya biopellets? osv. - men det mesta tycks vara vidareutvecklingar av något som redan finns.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Tycker också som Claes_A och Mekl, känns som att tiden med de stora erövringarna är förbi och en hel del "been there done that" infinner sig allt oftare när man läser runt på olika forum. Visst är man nyfiken på vad som kommer härnäst - nya leds eller bättre plasmalampa? nya biopellets? osv. - men det mesta tycks vara vidareutvecklingar av något som redan finns.

Man vet ju aldrig vilka stora tekniska landvinningar som återstår... Det är ungefär som att säga följande klassiska fras:

"Allt som kan uppfinnas är nu uppfunnet och därför är det lika bra att lägga ner patentverket" Charles H. Duell, chef för amerikanska patentverket, år 1899.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

"Allt som kan uppfinnas är nu uppfunnet och därför är det lika bra att lägga ner patentverket" Charles H. Duell, chef för amerikanska patentverket, år 1899.

... och... Internet flugan har ju också blåst förbi för längesen...

På tekniksidan hade man gärna sett:

1. En vidareutveckling mot mycket mindre, effektivare och tystare vågmaskiner. Allt som finns idag även "top of the line" är dyrt att köpa, brummar, vibrerar, ger lite cirkulation för pengarna och är dessutom fula.

2. Belysning som inte ger så mycket värme och kräver mindre energi, men där kanske LED blir lösningen.

3. Frysmatare!

4. Självgående algmagneter! Eller självrengörade glas med nanoteknik!

5. Doseringspump som doserar mot mätt värde av KH, Ca och Mg.

/Mattias

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...