Phyto på blomnäring

[morphriz]

Det saknas dock amonium men de är ju snabt fixat hemma;)

Ammonium är inte nödvändigt. Dessutom tror jag efter att ha läst nogrannare på MiracleGRO näringen att phytona klarar sig med väldigt lite av andra metaller än zink, järn och mangan. PMDD micro kommer alltså att innehålla för höga halter av flera metaller.

mvh Mattias

[Lasse]

Någon det som har prövat detta eller som vet om det finns så finmaskiga nät eller något annat sätt att separera vattnet från phyton?

Ska se om jag kan få tag på det. Jag vet att det finns textifilter på 1 mikron men är lite osäker på "duk" filter.

MVH Lasse

[Jaken]

Ni har aldrig tänkt på att använda pmdd? mer kontroll på vad som hamnar i burken och i vilken mängd. Det saknas dock amonium men de är ju snabt fixat hemma;)

Jag har själv klurat lite på att odla phyto och för mig känns det mycket tryggare.

Man är ju gammal växtnörd och därmed lite skadad:)

Ok, då jag aldrig hört talas om PMDD så var jag tvungen att Googla lite.

http://www.pmdd.se/

PMDD (Poor Man's Dupla Drops kallas numera även Poor Mans Dosing Drops).

Recept:

7 teskedar (35 ml) KNO3 blandas i en halvlitersflaska med vatten

3 kryddmått (3 ml) KH2PO4 blandas i en halvlitersflaska med vatten

2 teskedar (10 ml) NutriSI blandas i en halvlitersflaska med vatten

Jag tycker därför det är dumt att chansa när det är så lite pengar det rör sig om, i synnerhet på lång sikt. Men visst funkar det.

Det är inte för att spara pengar jag vill prova Blomstra utan för att det inte går att få tag på riktigt näring i Sverige, och jag tycker det känns löjligt att behöva beställa en sådan liten sak från Schweiz eller Florida. Men i slutändan kanske det blir så ändå. Jag trodde ett tag att det skulle lösa sig då FaunaMarin hade ett preparat som hette Ultra Green, men som tyvärr slutat tillverkas då det inte sålde något.

Ammonium är inte nödvändigt. Dessutom tror jag efter att ha läst nogrannare på MiracleGRO näringen att phytona klarar sig med väldigt lite av andra metaller än zink, järn och mangan. PMDD micro kommer alltså att innehålla för höga halter av flera metaller.

mvh Mattias

Efter det receptet jag hittade på PMDD så verkar det inte vara speciellt mycket metaller i, eller har jag missförstått det hela nu.

Förslaget med PMDD var ju intressant, tror ni att det skulle funka?

[Lasse]

PMDD är ju framtegen för sötvattensförhållanden - där är spårämnen och metalljoner inte så vanliga - Nutri-SI innehåller dessa tillskott. I saltvatten finns normalt dessa spårämnen redan från början i tillräcklig mängd - kanske med undantag för järn. (förutsatt att du byter vatten i odlingskulturen eller ersätter förbrukat vatten med nytt saltvatten). Jag skulle till en början testa utan NutriSI eller en tiofalldig minskad dos av det. Kör lite försök vet ja. Den bästa indikationen du har är den gröna färgen och tidsperspektivet. Kör belysningen 7/24 också.

MVH Lasse

[NiXoN]

PMDD är ju framtegen för sötvattensförhållanden - där är spårämnen och metalljoner inte så vanliga - Nutri-SI innehåller dessa tillskott. I saltvatten finns normalt dessa spårämnen redan från början i tillräcklig mängd - kanske med undantag för järn. (förutsatt att du byter vatten i odlingskulturen eller ersätter förbrukat vatten med nytt saltvatten). Jag skulle till en början testa utan NutriSI eller en tiofalldig minskad dos av det. Kör lite försök vet ja. Den bästa indikationen du har är den gröna färgen och tidsperspektivet. Kör belysningen 7/24 också.

MVH Lasse

Yess nån som förstod! Pmdd består faktiskt av "lösa" komponenter och kan därmed doseras efter önskemål. Använder man en närningskalkylator finns i exellformat och på vissa växtsidor så kan man styra upp de hela relativt exakt.

Om micro+ är problemet så går det ju att ersätta med järn som finns hos vissa pmdd försäljare, dom övriga brist ämnen kan vara klurigare.

Känns dock som om det inte är riktigt aktuelt för mig att starta en kultur.

Men det kommer att bli pmdd om jag får för mig att göra de.

Btw finns det nån akvarist i södertälje trakten med en kultur? Kunde ju prova bara för sakens skull om jag får tag på en startkultur.

[Peter Josefsson]

Hej alla. Då jag för ett antal år sedan körde ett kar som artemiareaktor och då med ide att kunna köra det som automatisk matning av mitt saltkar provade jag en säkrare lösning. Säkrare med beaktning av de funderingar ni snuddat vid.

Blomnäring innehåller allt vad en växt i hyfsad proportion behöver i mat. Ämnen som coppar,amoniumkväve, etc ingår. Alg är inte en växt men har snarlika matvanor troligen. Vattnet ni skall odla dessa alger i (vanligt saltvattensakvariumsalt)innehåller i princip allt vad en god algtillväxt borde kräva förutom de kvantitativa näringsämnena som kväve (läs nitrat) och möjligen fosfor (fosfat).

Då min tanke med automatisk matning av mitt akvarium stod högt på prioriteringslistan så var jag tvungen att strunta i phosfaten. Okul att öka den halten i karet.

Blomnäring innehåller således allt för växten men för akvariet borde det bli katastrof med för höga halter. I sötvattenskar fungerar det ypperligt.

Vad använde jag då? Jo jag fick ett kilo kalksalpeter av en trädgårdsmästare av typen gartnervara. En hyfsat ren produt fri från belastande restprodukter men innhålande 15,5% nitrat, väldigt lite amonium och ett gäng Ca. Ca är det ju förbruknng av i karet så det såg jag bara som possitivt. Amoniumet var så lite så det bortsåg jag från. Jag dosserade så att reaktorn innehöll ca 200 ppm nitrat.

Vattnet bestod då av:

Akvariesalt + kalksalpeter i dosering 200 ppm.

Va hände?

Mina Phytoplankton växte kraftigt och det blev en kraftigt grön färg i reaktorn. Artemian växte ett tag och började föröka sig. Det blev dock efter ett tag inte särskilt många artemier så jag kläckte fler ägg i reaktorn och då blev det bara ännu färre.??

Anledningen mätte jag mig fram till. Halten amonium var kraftigt förhöjd i reaktorn och det var troligen anledningen till artemian dog. En för stor kläckning av artemia var då orsaken till artemiadöden. Döda artemia - amoniumbildning. Förenklad slutledning såklart. Under hela denna tid så mådde phytoplankton bra. Det var grönt hela tiden.

Efter ett år av kladd med detta system så ledsnade jag på kladd och artemiareaktorn fick en trygg plats på vinden. En extremt vacker dag kommer den på plats igen för nya försök.

Må

peter

[morphriz]

Efter det receptet jag hittade på PMDD så verkar det inte vara speciellt mycket metaller i, eller har jag missförstått det hela nu.

Jag som skrev fel, menade andra ämnen. Samansättningen är gjord för upptag av vattenväxter. Det går nog som sagt det kan dock vara ämnen inte används. Det blir troligen inga farliga konsentrationer, möjligen Cu.

mvh Mattias

[morphriz]

Efter ett år av kladd med detta system så ledsnade jag på kladd och artemiareaktorn fick en trygg plats på vinden. En extremt vacker dag kommer den på plats igen för nya försök.

Va skojjigt att nånn försökt sig på tankvatten som näring. Jag har sett väldigt lite av detta! Mycket roligt med lite praktiskt erfarenhet. Du körde en batchsetup eller? Ta lite vatten, odla och häll tillbaka?

Jag har tänkt i kontinuerligt flöde, dvs dra en lina från en doserpump som pumpar 10-50% av displayvolymen per dygn och odla i det. Kanske dosera lite macro. Det stora problemet är att odlingar lätt kraschar pga bakterie tillväxt så sterilisering av inkommande vatten osv är problematisk.

mvh Mattias

[Lasse]

Hej alla. Då jag för ett antal år sedan körde ett kar som artemiareaktor och då med ide att kunna köra det som automatisk matning av mitt saltkar provade jag en säkrare lösning. Säkrare med beaktning av de funderingar ni snuddat vid.

Blomnäring innehåller allt vad en växt i hyfsad proportion behöver i mat. Ämnen som coppar,amoniumkväve, etc ingår. Alg är inte en växt men har snarlika matvanor troligen. Vattnet ni skall odla dessa alger i (vanligt saltvattensakvariumsalt)innehåller i princip allt vad en god algtillväxt borde kräva förutom de kvantitativa näringsämnena som kväve (läs nitrat) och möjligen fosfor (fosfat).

Då min tanke med automatisk matning av mitt akvarium stod högt på prioriteringslistan så var jag tvungen att strunta i phosfaten. Okul att öka den halten i karet.

Blomnäring innehåller således allt för växten men för akvariet borde det bli katastrof med för höga halter. I sötvattenskar fungerar det ypperligt.

Vad använde jag då? Jo jag fick ett kilo kalksalpeter av en trädgårdsmästare av typen gartnervara. En hyfsat ren produt fri från belastande restprodukter men innhålande 15,5% nitrat, väldigt lite amonium och ett gäng Ca. Ca är det ju förbruknng av i karet så det såg jag bara som possitivt. Amoniumet var så lite så det bortsåg jag från. Jag dosserade så att reaktorn innehöll ca 200 ppm nitrat.

Vattnet bestod då av:

Akvariesalt + kalksalpeter i dosering 200 ppm.

Va hände?

Mina Phytoplankton växte kraftigt och det blev en kraftigt grön färg i reaktorn. Artemian växte ett tag och började föröka sig. Det blev dock efter ett tag inte särskilt många artemier så jag kläckte fler ägg i reaktorn och då blev det bara ännu färre.??

Anledningen mätte jag mig fram till. Halten amonium var kraftigt förhöjd i reaktorn och det var troligen anledningen till artemian dog. En för stor kläckning av artemia var då orsaken till artemiadöden. Döda artemia - amoniumbildning. Förenklad slutledning såklart. Under hela denna tid så mådde phytoplankton bra. Det var grönt hela tiden.

Efter ett år av kladd med detta system så ledsnade jag på kladd och artemiareaktorn fick en trygg plats på vinden. En extremt vacker dag kommer den på plats igen för nya försök.

Må

peter

Jag vill ta en delvis alternativ förklaring till dina krascher. Det lilla ammonium du tillförde var det som orsakade själva krascherna. En algblommning av den sort du beskriver driver pH väldigt högt. I sötvatten kan det röra sig om nivåer kring 10. Även ytterst små mängder ej konsumerad ammonium blir till livsfarliga nivåer av ammoniak i det pH:t. Mätte du pH i reaktorn. id en sådan konstruktion som du nämner skulle jag vilja försöka med koldioxid till algreaktorn och styra tillsatsen av den med en pH mätare på utgående vatten från artemiareaktorn. Förutom Ca skulle du också i detta fall få en alkanitetshöjning i utgående vatten.

MVH Lasse

PS. Peters inlägg fick mig att tänka igenom igen - jag skulle inte ta något ammonium i men lite fosfat.

[Peter Josefsson]

pH om jag kommer ihåg rätt låg på rätt nivå (runt 8,3-8,5) hela tiden. Detta troligen pga vattnets buffring. Den mängd amoniumkväve som tillsattes borde på inget sätt haft dödlig inverkan på artemian. Däremot i en dåligt biologiskt filtrerad lösning så får ju amoniumhalten fullkomligt spel när artemian börjar dö. Varsego å lukta på en gammal artemiakläckt flaska så får ni se. Nä det var en för kraftig kläckning som blev katastrofen tror jag. Koldioxid styrningen du pratar om Lasse är sötvattenstänk tycker jag. Visst kan det kanske fungera men skall inte behövas. Felet ligger inte på det planet. Börja om är bättre. Nått annat år. Med mer vilja. Å klokare. Att hitta något näringsämne som inte innehåller amonium utan bara nitrat går inte mig veterligen om man då bortser från salpetersyra å det går ju inte så klart.

De allra flesta konsumentanpassade blomnäringar innehåller företrädesvis i proportion mest amonium så kalksalpeter var bäst för den sakens skull. Å phosfat nä tack. Inte i mitt kar.

Morphis:

Att ta vatten från karet till reaktorn skulle bara leda till glada invandrare från karet. En formidabel kalsmiddag skulle dom fått och sen hade det varit ajöss med den reaktorn. Att ersätta det vatten som försvinner från reaktorn måste då enlig min mening vara nytt. Kluddigt eller hur? Men så fungerade det ju inte heller.

[morphriz]

Morphis:

Att ta vatten från karet till reaktorn skulle bara leda till glada invandrare från karet. En formidabel kalsmiddag skulle dom fått och sen hade det varit ajöss med den reaktorn. Att ersätta det vatten som försvinner från reaktorn måste då enlig min mening vara nytt. Kluddigt eller hur? Men så fungerade det ju inte heller.

Japp det är detta som är problemet, man behöver både döda allt i inkommande vatten och filtrera det bra. Har tänkt på en UV lösning. Ska titta lite på hur känsliga bakterier och större organismer är.

mvh Mattias

[Capote]

Att ta vatten från karet till reaktorn skulle bara leda till glada invandrare från karet. En formidabel kalsmiddag skulle dom fått och sen hade det varit ajöss med den reaktorn. Att ersätta det vatten som försvinner från reaktorn måste då enlig min mening vara nytt. Kluddigt eller hur? Men så fungerade det ju inte heller.

Jag kör automatisk vattenpåfyllning/avtappning både till zoo-planktonreaktor och Artemiareaktor utan problem. Vid ett tillfälle har zooplanktonreaktorn kraschat och det var när jag fyllde på för hand och fick med en massa fridmanni-yngel från akvariet.

Nu tar jag vattnet vid utloppet från skummaren. Ett gammalt omosfilter kan man ju sätta dit om man är orolig, men det har inte behövts hos mig.

Värre till en phytoreaktor för där räcker det ju att få in EN brachionius

[Peter Josefsson]

Kul att du får det att fungera Capote.

[Capote]

Peter; Jag menade inte att vara en viktigpetter, ja du vet... Jag får det minsann att funka bla, bla bla hoppas du inte uppfattade det så.

Tänkte på att en zoo-planktonreaktor genererar mycket nitrat. Kanske man kunde dra nytta av i en annan reaktor. Jag har separata avlopp från artemia och zoo-plankton till akvariet idag, de borde kanske vara i serie, vad tror ni?

[morphriz]

Hur menar du att du har satt upp det nu?

tank => artemia => tank

=> zoo => tankt

Nått sånt?

Och du vill ha tank => zoo => artemia => tank ??

mvh Mattias

[Capote]

Hur menar du att du har satt upp det nu?

tank => artemia => tank

tank => zoo => tankt

Nått sånt?

Och du vill ha tank => zoo => artemia => tank ??

mvh Mattias

Ja, om man har nån nytta av det. Jag matar både artemia och zoo med phyto. Ska prova med att komplettera med tiggerpods eller liknande i artemiareaktorn som egentligen är ett litet refugium med lite LS, belysning och ytavrinning.

[Jaken]

H

Blomnäring innehåller således allt för växten men för akvariet borde det bli katastrof med för höga halter. I sötvattenskar fungerar det ypperligt.

Vad använde jag då? Jo jag fick ett kilo kalksalpeter av en trädgårdsmästare av typen gartnervara. En hyfsat ren produt fri från belastande restprodukter men innhålande 15,5% nitrat, väldigt lite amonium och ett gäng Ca. Ca är det ju förbruknng av i karet så det såg jag bara som possitivt. Amoniumet var så lite så det bortsåg jag från. Jag dosserade så att reaktorn innehöll ca 200 ppm nitrat.

Vattnet bestod då av:

Akvariesalt + kalksalpeter i dosering 200 ppm.

Va hände?

Mina Phytoplankton växte kraftigt och det blev en kraftigt grön färg i reaktorn.

Under hela denna tid så mådde phytoplankton bra. Det var grönt hela tiden.

Tack för att du delar med dig Peter.

Kanske provar kalksalpeter längre fram.

Har idag satt igång en flaska Phyto med Blostra som gödning. Ingen aning om hur jag borde doserat, men jag körde i 0,5 ml på 1,5 liter vatten. Får väl se om det funkar eller inte.

Såg att det fanns lite gödningsprodukter på ebay.de också

Phytoplankton Dünger (Doppelkonzentrat für min.8000 L) 12,50 Euro

[morphriz]

Ja, om man har nån nytta av det. Jag matar både artemia och zoo med phyto. Ska prova med att komplettera med tiggerpods eller liknande i artemiareaktorn som egentligen är ett litet refugium med lite LS, belysning och ytavrinning.

Tja käkar artemian upp zoo:n får du ju fetare artemia. Löser nog inte problemet med nitrat och dylikt i vattnet. Hur stor cirkulation har du genom systemet?

mvh Mattias

[Clownen]

Peter; Jag menade inte att vara en viktigpetter, ja du vet... Jag får det minsann att funka bla, bla bla hoppas du inte uppfattade det så.

Tänkte på att en zoo-planktonreaktor genererar mycket nitrat. Kanske man kunde dra nytta av i en annan reaktor. Jag har separata avlopp från artemia och zoo-plankton till akvariet idag, de borde kanske vara i serie, vad tror ni?

Det är det principen i Zinnreaktorn som jag och bl.a. Patu använder på forumet. Zooplankton och phyto odlas i samma reaktor men är skiljda med ett finmaskigt nät som gör att phyton matar zooplankton och den näring som zooplaktonen producerar som t.ex. nitrat kommer phytoplankton till nytta (nätet är för finmaskigt för att zooplankton ska kunna komma igenom).

Lasse:

Det skulle vara jättebra om du hade möjlighet att kolla upp ett så finmaskigt nät som du beskrev.

Mvh

Peter

[morphriz]

Zinn reaktorn var intressant. Verkar ju göra problemet med ihop koppling med akvariet mindre, bara bakterier man behöver oroa sig för. Ju mindre organism desto mindre effekt på UVt. Den lilla grå plastlådan på Zinn:en det är bara ett filter väl?

mvh Mattias

[Peter Josefsson]

Oj va ni skriver!

Nej jag tog inte illa upp Capote. Orkade inte skriva mer just då. var bara glad att du får det att fungera. Jag hade ett liknande (eller samma) som Clownen talar om. Allt i ett system sas. Ville inte ha för mycket mulle meck fast med tiden blev det tvärtom.

Clownen:

Kläcker du artemia efterhand eller förökar det sig självt? Det var där min iver fördärva alltihop tror jag.

Jaken:

tack. Om man följer rekomenderad dos till krukväxter brukar halten kväve (nitrat och amonium) landa runt 120-200 ppm. Så det blev väl bra. Men jag vill inte hälla detta i karet. Mitt saltkar altså.

Nä nu skall jag åka å köpa firrar.

[Clownen]

Zinn reaktorn var intressant. Verkar ju göra problemet med ihop koppling med akvariet mindre, bara bakterier man behöver oroa sig för. Ju mindre organism desto mindre effekt på UVt. Den lilla grå plastlådan på Zinn:en det är bara ett filter väl?

mvh Mattias

Nej, den gråa lådan är till för att fånga upp zooplankton som har kommit in i phytodelen (vilket händer förr eller senare) så att inte phyton kraschar (vattenpump som lyfter vattnet till lådan som har ett finmaskigt nät på undersidan för att sila ut rotifers). Edit: jo jag antar att man kan kalla det för ett filter även om jag var osäker på om du förstod funktionen med "filtret".

Jag kör med aktivt kol när jag odlar artemia och zooplankton. Zinn har även en modell där det går att odla artemia i reaktorn istället för rotifers. Enda skillnaden är att det ställs högre krav på renheten när artemia odlas varför det krävs extra filterfunktioner.

Jag håller med Peter om att det blir mycket meck med en kombinerad reaktor där balansgången blir svår att kompensera. Jag odlar därför extra phyto som jag kan tillsätta när andelen rotifers får överhanden och gör det svårt att få phyton att hålla en tillräckligt hög densitet.

Mina artemia har börjat producera egna generationer men jag fyller på ungefär en gång i veckan med nykläckta.

Mvh

Peter

[Lasse]

pH om jag kommer ihåg rätt låg på rätt nivå (runt 8,3-8,5) hela tiden. Detta troligen pga vattnets buffring. Den mängd amoniumkväve som tillsattes borde på inget sätt haft dödlig inverkan på artemian.

Gjorde en koll på kalksalpeter. Viktsprocent nitratkväve 14,4 % - viktprocent ammoniumkväve 1,1%. Ett nitratinnehåll på 200 ppm nitrat innebär att det är ca 45 ppm nitratkväve . Förhållandet ammoniumkväve till nitratkväve i kalksalpeter är enligt ovan 1,1/14,4 ~ 7,6%. Detta innebär att du i en lösning med 45 ppm nitratkväve (200 ppm nitrat) har 3,41 ppm ammoniumkväve ( ~4,4 ppm ammonium).

Går man sedan in i en tabell som visar halten ammoniakkväve i förhållande till ammoniumkväve vid 25 grader så föreligger vi pH 8 5,4 % som ammoniakkväve och vid pH 8,5 är hela 15% som ammoniakkväve. Detta innebär att du kan ha legat på värden upp mot 0,52 ppm ammoniakkväve ( ~0,57 ppm ammoniak) Dessa nivåer är klart dödande för artemia.

Däremot i en dåligt biologiskt filtrerad lösning så får ju amoniumhalten fullkomligt spel när artemian börjar dö. Varsego å lukta på en gammal artemiakläckt flaska så får ni se.

För det första - Artemian producerar egen ammonium när den konsumerar alger som i högt pH bidrar till ammoniakförekomsten. För det andra - något fick artemian att börja dö - och då troligtvis den ammoniak som kom från algkulturen + artemians egenproducerade ammonium/ammoniak. . För det tredje - det tar någon dag innan bakterienedbrytningen har producerat någon ammonium/ammoniak att tala om från döda organismer.

Nä det var en för kraftig kläckning som blev katastrofen tror jag.

Mycket artemia - mycket egenproducerad ammonium/ammoniak från metabolismen, givetvis har det bidraget

Koldioxid styrningen du pratar om Lasse är sötvattenstänk tycker jag. Visst kan det kanske fungera men skall inte behövas.

Bättre sötvattenstänk än inget tänk. Meningen är inte att dra ner pH till under 7 utan bara kanske dra ner det till runt 7,5 och styra det där. 7,5 ppm vid 25 grader ger bara 1,8% som ammoniakkväve - vilket innebär i ditt fall endast ca 0,06 ppm föreligger som ammoniakkväve. Om du dessutom kan hålla kulturen på 20 grader istället så kommer du ännu lägre.

Felet ligger inte på det planet. Börja om är bättre. Nått annat år. Med mer vilja. Å klokare. Att hitta något näringsämne som inte innehåller amonium utan bara nitrat går inte mig veterligen om man då bortser från salpetersyra å det går ju inte så klart.

Jo, jag tror nog att det gör det och hitta en kvävekälla fri från ammonium är inte svårt - kaliumnitrat exsempelvis. Däremot kan artemians egenproducerande ammonium vara till besvär vid höga poppulationer och höga pH. Där är koldioxid ett bra tänk som dessutom, förutom dra ner pH:t, kommer att befrämja algtillväxten

De allra flesta konsumentanpassade blomnäringar innehåller företrädesvis i proportion mest amonium så kalksalpeter var bäst för den sakens skull. Å phosfat nä tack. Inte i mitt kar.

Här måste jag göra en rättning i mitt eget tänk tidigare i tråden - och det är - glöm det jag sagt om blomstra och annat som innehåller ammonium - använd inte det i kontinuerliga odlingar. I odlingar där man skördar av algerna som Clownen vill kan man kanske göra det men inte i kontinuerliga odlingar

MVH Lasse

[Capote]

Tja käkar artemian upp zoo:n får du ju fetare artemia. Löser nog inte problemet med nitrat och dylikt i vattnet. Hur stor cirkulation har du genom systemet?

mvh Mattias

Jag tror inte artemian äter zoo, men jag är inte 100% på det. Däremot tar de phyto. Zinnreaktorn är ju phyto+zoo. Jag är ute efter zoo+arteima (eller annan "större" art) och funderar kring om artemia, tiggerpods och liknande växer bätre i nitratrikt vatten.

Cirklulation är lite mycket sagt.

Zoo-plankton skördar jag cirka 6 dl per dag. Det är ett vattenutbyte på dryga 25% i reaktorn.

Artemiareaktorn är ett litet refugium med en airlift för cirkulation och en led-belysning ovanför ytavrinningen. Lampan tänds och artemian samlas där. En stund senare startar en pump som fyller på vatten och artemian rinner via ytavrinningen ut i akvariet. I akvariet får chromis, anthias, fröknar och min blåkäkade tryckare fnatt av lycka. Därför görs samma manöver om också när ljuset är släckt. Förhoppningsvis klarar sig den artemian lite längre till nytta för filtrerare och mandariner.

[stigigemla]

Jag har "förorenat" rotifrerer med enstaka artemia utan att se några problem.