stigigemla

Prova med ett suddgummi. Eventuella rester efter gummit tar men med bensin och sedan aceton mot fettrester.

Då är ju allt perfekt. Vi kan inte ha närmare kontakt. Någon som vill göra en insats för all I- phoneanvändare.

Kan du fixa en bild i vitt ljus eller med blixt så ser vi bättre.

Du bör nog för säkerhets skull ta kontakt med de som står bakom Aquacalc och skaffa dig tillstånd för jobbet.

Jag tar för givet att Ca- värdet är 400 inte 1400. Det kan vara noll i fosfat som gör det. Jag skulle tillsätta fosfat och nitrat.

Jag skulle tro att Chalmers fortfarande har någon tank med laminärt flöde som de förr använde till att testa fartygsmodeller. Kunskapen borde i alla fall finnas dokumenterad.

Det bör vara mellan 30 och 50 gånger lägre än vattenledningsvattnet.

Vad är det du har 9 ppm av?

Jo det bör det vara. Men det är ju lätt att kolla.

Kan vara dags att kolla silikatfiltret.

Ledningsförmågan i saltvatten är ungefär 5- 6000 ms/m. TDS- mätarna brukar gå till 200. Dessutom är den starkt temperaturberoende. Det finns en dyr TDS- mätare för saltvatten med en bra temperaturkompensering. Men den kostar närmare 1000:- på Ebay.

Det finns korallrev med tidvattensströmmar på upp till 5 knop. I nästan alla barriärrev finns det kanaler mellan i och utsidan. Där är tidvattensströmmarna starka. Generellt är strömmarna mer laminära på större djup.

Jag tycker AGA original är de bästa manometrar och reduceringsventiler jag sett. Stora och klumpiga men tillförlitliga. Nålventilen kan jag inte råda dig om. Jag har något okänt fabrikat nu som är minst 10 gånger bättre än den Dennerle jag försökte med först. (Jag använder koldioxid naturligtvis till sötvatten. I Salt är det Balling som gäller).

Det är en helt vanlig PVC- kran. finns i alla välsorterade saltbutiker.

Det där är det vanliga avloppssystemet vi har i Sverige. Men kranen brukar vi sätta längst ned för att det inte skall porla i röret. Det brukar gå bra med en vanlig kran.

Den sista meningen i Lasses inlägg förklarar varför vi bör ha en viss storlek på populationerna för att arten skall kunna överleva på sikt. Utan en bredd på genmaterialet finns ingen möjlighet till nya genkombinationer som underlättar för arten att klara sig i en ändrad miljö. För däggdjur brukar man räkna med minst 1000 djur i produktiv ålder. Men det gäller inte varg för den är så stor och farlig att där räcker det med mindre än 100 par.

UVC:t behöver mycket större flöde än kol eller fosfatreducering. Det bör vara minst 1 akvarievolym per timme. Jag har UVC:t på returen och separat pump för fosfatfiltret som bör ha cirka 1 volym per dygn.

Ibland får man lov att läsa på- Det finns en massa olika typer av färgseende hos fiskar. Se här: https://www.google.se/?source=search_app&gfe_rd=cr&ei=_04cU_7pEPCB4ATa3oHgCw#q=fish+eye+color+spectrum

Jag misstänker att du inte provat svarta och svartvita wobbler.

Det är lite skumt med röda färger i och med att rovfiskarna inte ser rött. Men visst är det så att det är större andel röda fiskar på djupt vatten. Annars är det nog så att förmågan att uthärda en miljö bättre än andra organismer ger möjligheten att överleva. Många stenkoraller konkurrerar med alger genom att de kan överleva i vatten fattigt på oorganisk näring. Andra fångar en del plankton och kan på så sätt få mer näring än bara genom solljus. Men i fångenskap växer de oftast fortare med lite högre näringsvärden i vattnet och mer ljus + riktad matning. Färgerna kanske blir bruna men det är en helt annan sak. Man ser det väldigt tydligt med en del trädgårdsväxter. Ta som exempel högalpina plantor som växer i ett stenskravel i naturen med minimal näring och kanske blir 5 cm höga och breda. Sätter man dem i vanlig krukväxtjord blir många av dem 3 -5 gånger större och sätter många gånger mer frö. I naturen klarar de inte av den miljön för där blir de skuggade av högre växter och drabbade av rotkonkurrens. Och på vintern ruttnar rötterna bort i blötan. Det är alltså inte miljön som sådan som är bäst för arten som gäller utan den miljö arten har bäst konkurrenskraft i.

Det är en väldig skillnad mellan olika pistolräkor. Alpheus bellulus och randalli har jag inte ens sett angripa borstmaskar i deras egen håla. Men den med blå klor som man sett i några filmer tolererar inte något i sin egen håla. Jag hade en som trasade sönder en Pseudochromis aldabriensis som trodde alla räkor var mat. Fisken överlevde men närmade sig aldrig räkans håla igen.

Koralle nummer 65 är ett specialnummer om spårelement. H. W. Balling och Dieter Brockman har skrivit de flesta artiklarna. Alla artiklarna har långa referenslistor. Eftersom artiklarna i Reefbuilders och Advanced Aquarist stämmer så bra med dessa skulle jag tro att mycket är hämtat från referenserna eller kanske direkt från Koralle om de vetenskapliga referenserna inte är med. Om man går in på Red Seas hemsida och kollar Coral Coloration Program stämmer det mesta som står där också med dessa.

Ett problem med transistorkopplingen är att den fasvänder PWM- signalen. DVS ljust blir mörkt och tvärtom. Jag skulle använda 74HC07 i stället.

Styren tål saltvatten. Men hur är det med limmet?

Ja .