Christian J

För ett år sedan råkade jag använda ett genomrostat rakblad för att skrapa bort kalkalger, 2-5mm av eggen smulades sönder. En månad senare såg jag även en hel del rost på skummarens ena magnethållare, jag vet inte om det kom från rakbladet (men varför bara på den ena magneten isf?) eller från en läckande magnet. Det följande halvåret fick jag plötsligt en enorm trådalgsexplosion, och alla mina snäckor (ca 100st som förökat sig i karet) dog inom någon månad. Möjligen förvärrades detta av en undersdimensionerad skummare som enda vattenrening (förutom LS). Därefter gjorde jag ett Triton-test, vilket visade noll för Ni, Fe och Cr, medan Mo låg på -2. Jag hade inga förhöjda värden alls utom Al (+4) och Si (+1775). Kanske algerna tagit upp eventuellt Fe-överskott? Jag har numera även en bättre skummare och chaeto-odling, och har fått bukt med trådalgerna.

Frågan är om det aktiva kolet läcker störande mängder fosfat (jämfört med det som tillförs genom foder)? Om det är fallet kanske kolet ändå kan vara användbart när man vill höja fosfaten i vattnet.

Men är det inte bara i akvarier som fosfat från det fria vattnet lagras i stenen i större mängd, på korallrev är väl vattnets fosfathalt för låg? Och är det inte kalkvatten och liknande tillsatser som åstadkommer kalkinlagring av fosfat i akvarier, eller finns det en liknande mekanism i naturen? Så om nyimporterad levande sten läcker fosfat beror det kanske främst på döda djur inuti, medan begagnad levande sten skulle kunna läcka fosfat som lagrats från akvarievattnet. Om Marco Rocks består av fossiliserade stenkoraller så kanske eventuell fosfat även i dem kommer från djur som en gång dött inuti stenen, och inte från fritt fosfat i forntida havsvatten? Frågan är då bara varför inte dessa gamla koraller urlakades av havsvattnet redan på den tiden, kanske bitar av levande koraller bröts av vid stormar och begravdes omedelbart i sediment.

Precis, vill man uppnå en liknande spridning med LED så blir det nog mycket dyrare. Kanske det beror lite på karets geometri också. För att täcka en kub med T5 krävs många (men korta) rör, hållare och reflektorer, medan det kanske skulle räckt med en enda LED-armatur. På ett avlångt kar däremot behövs färre T5-rör men desto fler LED-armaturer.

Många verkar gilla glittret från LED, även om jag uppskattar den jämnare spridningen från T5. Personligen valde jag ändå LED, eftersom det verkade omständligt att behöva köpa nya rör.

Kanske, fast när det gäller städpatruller kan det vara svårt att jämföra pga olika storlekar. För fyra år sedan köpte jag eremiter för 30kr styck, men de vara bara ca 5mm stora (utan skal); senaste året verkar de ha kostat runt 50kr men de har också varit mycket större, säg 20-25mm stora (kanske inte samma arter dock). För tre år sedan köpte jag cerith-snäckor för 35kr styck, men de vara bara 12mm stora (med skal); i år betalade jag 39kr för exemplar som är minst 25mm. Fast med LED bör man väl även inkludera strömförbrukning och livslängd i priset. Jag har köpt en sådan från Tyskland, men vågar inte uttala mig om livslängden. Men det stämmer nog att handeln och tillverkarna hellre inriktar sig på kunder som spenderar mycket pengar.

Ja gröna kalkalger kan vara infernaliskt svåra att skrapa bort.

Jag hittade några prislistor från Korallrevet i Södertälje 1995. Priserna gick både upp och ner under året, men här är några ungefärliga exempel: Clownfiskar 70-120kr Frökenfiskar 50-150 kr Dvärgkejsare 150-800kr Kejsare 500-2600kr Kirurger 200-1350kr Gyltor 70-90kr Eldräka 170kr Pistolräka 110kr Kamelräka 60kr Mjukkoraller 150-400kr Stenkoraller 150-1200kr Levande sten 170kr/kg (priserna ej inflationsjusterade).

Jösses, så dyr kan den väl inte ha varit? Jag köpte min i Tyskland för 558DM enligt kvittot. Hittade även ett par gamla svenska prislistor från 80-talet, i Sverige verkar skummaren och filterdelen ha kostat ca 2000SEK vardera. Jag gick på gymnasiet (i din parallellklass tror jag?) och blev lika pank jag.

Det finns några vanliga arter från Karibiska havet, t ex Clibanarius tricolor och Gramma loreto, så om de inte odlas någon annanstans antar jag att någon regelbunden handel måste förekomma?

Kolla upp de som Stig föreslog, de är ganska likartade inom respektive grupp. Även clownfiskar brukar vara populära. Pictichromis är vackra och tåliga men kan vara aggressiva. Jag håller med Stig om att drakfiskar och muränor nog förorenar för mycket, jag nämnde dem mest som exempel på lugna fiskar. Algätare kan vara praktiskt. Blenniella chrysospilos är en trevlig fisk som äter filmalger på rutor och sten (även vissa Salarias kan göra det, andra tar trådalger). En mindre lugnare kirurg som Zebrasoma (särskilt flavescens eller scopas) borde få plats några år, och äter trådalger om de inte blivit för långa. En filfisk Acreichthys tomentosus ser intressant ut och kan förhoppningsvis ta mindre glasrosor.

Är det kanske olika arter? Här står lite: The Care and Propagation of Goniopora

Maxstorleken på en fisk beror delvis på dess beteende, vissa rastlösa kirurgarter kan nog behöva mer simutrymme än en långsam drakfisk. Antalet fiskar beror hur mycket du kan mata, vilket i sin tur beror på deras storlek och på hur effektiv vattenrening du har. Hur löser du det nu? Rent estetiskt kan det se ut som fisksoppa om man har väldigt många, särskilt med blandade arter som brukar uppehålla sig i fritt vatten. Andra arter kan märkas mindre eftersom de föredrar att vistas vid botten, eller inne i inredningen. Vissa arter kan vara aggressiva mot artfränder utom i stora kar.

Ni har väl räkgobies ihop med räkorna? Annars kanske räkorna blir skyggare.

Det kan variera mellan olika individer! Min förra eldräka var alltid framme, men den nya gömmer sig hela tiden. Fiskarna har dock upptäckt den, och simmar ibland fram till räkans grotta för att försöka bli putsade. Min smaragdkrabba har periodvis varit framme även dagtid, men på senare tid har den inte synts (verkar dock vara en utmärkt algätare). Kanske det är tillgången på mat som påverkar, eller fiskarnas nyfikenhet?

Blomstra har provats här, men det är nog ett undantagsfall: N och P tillförs oftast genom fodret, undantag är kanske i nödsituationer där man råkat nolla värdena genom för effektiv vattenrening eller om man har väldigt mycket koraller relativt fisk. Kalcium, magnesium och alkalinitet går lätt att både testa och dosera själv. Spårämnen däremot går visserligen att testa med ICP numera, frågan är bara hur man sedan skall dosera dem i rätt proportioner? Färdiga blandningar kanske inte innehåller samma proportioner som de förbrukats i just det egna karet (dock tveksamt om man kan lita på innehållsdeklarationer: https://www.radron.se/tester/mat-halsa--skonhet/vitamin-b6/?view=artikel ). Själv har jag knappt bytt något vatten i mitt kar på 5 år (visserligen med mest fisk i), så när jag till slut gjorde ett ICP-test räknade jag med brist på olika spårämnen, men till min stora förvåning saknades ingenting utom jod. Inte heller hade några ämnen anrikats efter 5 år (med kranvatten som ersättning för avdunstningen) utom kisel.

Chemistry And The Aquarium: Iodine in Marine Aquaria: Part I By Randy Holmes-Farley Chemistry And The Aquarium: Iodine In Reef Tanks 2: Effects On Macroalgae Growth By Randy Holmes-Farley Efter en snabbläsning av dessa (visserligen gamla) länkar verkar det som att jod är svårt att testa (även med ICP), att många djur verkar kunna ta upp jod från foder (nori innehåller väldigt mycket jod) och att Chaetomorpha och Caulerpa inte verkade växa så mycket snabbare med jodtillsats i tester. Mitt kar har också låg jodkoncentration enligt ICP-test (det enda jag hade brist på), men Xenia (som innehåller mycket jod enligt länkarna ovan) växer som ogräs ändå. Möjligen kan bruna makroalger vara mer beroende av jod i vattnet, iaf växte Dictyota enormt hos mig i början, för att med tiden helt försvinna.

Dessa har jag fortfarande liggande! Skummaren är som synes väldigt kompakt på höjden och borde passa utmärkt i små sumpskåp, dessutom påstås den vara planktonskonande. Osmolatorn har inbyggt ytavsug, vilket tyvärr inte fungerade så bra pga den låga fallhöjden.

Fast om du ändå skall ha skummare är det väl lika bra att köpa en ordentlig. En Tunze 9012 kostar bara en dryg tusenlapp mer än en 9001, men skall vara mycket effektivare.

Får nog ta och testa detta när förrådet av kalciumhydroxid tagit slut. Det låter onekligen enklare än både Balling och kalkvatten.

Det där låter riktigt intressant, verkar inte alltför dyrt heller om man väljer pulverformatet. Frågan är bara om man måste använda osmosvatten.

Ingen aning men det låter vettigt. Enligt Tunze pumpar den 100l luft/h (150l med med DC-pumpversionen, men dessa är dyrare och skall ha kortare livslängd). Jag använde tidigare Tunze 9004 till mitt 300l-kar, den pumpar 150l luft/h och var ganska tyst. Om du sätter skummaren inuti en Back To Nature-modul kanske den senare kan fungera som bubbelfälla.

Sant, man skulle behöva anpassa varje ny Balling-dos efter föregående veckas avdunstning, vilket i praktiken ger en veckas eftersläpning. Nej min tanke var att blanda alla lösningarna i ATO-behållaren för hand, just för att slippa doserpumparna. Det var mest det jag var rädd för. Men har någon provat? Kan de stanna i lösning i ATO-behållarens sötvatten tillräckligt länge? Ja det är det jag gör nu.

Blir det inte undertryck inuti modulen när pumpen går, eller kommer tillräckligt mycket vatten in genom springan mot glasrutan?

Som rubriken! Är detta en idiotisk idé? Fördelen är man skulle slippa extra doserpumpar och slangar (istället kan man tillsätta en större mängd samtidigt som man fyller på ATO-behållaren med sötvatten).