Christian J

Instruktionerna till Saliferts nitrattest är lite förvirrande, där står ordagrant: "The nitrate values are in ppm (mg/L)". I magnesiumtestet står det "1ppm = 1.023 mg/L", och i kalcium-testet "mg/L=ppm". Red Sea Pro fosfattest använder ppm på colorimeter-hjulet, men mg/L i omvandlingstabellen.

Ppm (liksom procent och promille) förutsätter väl dessutom att samma enheter används (t ex mg/kg)? https://en.wikipedia.org/wiki/Parts-per_notation#Mass_fraction_vs._mole_fraction_vs._volume_fraction

Ja detta måste väl vara mest effektiva? Hellre ett effektivt UVC i visningskaret några veckor, än ett mindre effektivt i sumpen året om? Dessutom slipper man problemen med monteringen...

Dels det, men även som allmän försäkring. Syftet är alltså inte att utrota prick, det tror jag är omöjligt om ett UVC sitter i sumpen (oavsett flöde och styrka). Men om man nöjer sig med att bara begränsa mängden parasiter, var går gränsen där effekten blir för dålig för att ens vara värd besväret? Kanske omöjligt att svara på utan praktiska experiment. Jag förmodar att tillverkarens rekommendationer gäller när matningen sker direkt från visningskaret, använder man sump blir väl effekten mycket lägre. Just det. Om jag istället matar UVC:t separat så kan flödet anpassas till UVC:ts kapacitet (500l/h för 10w), men eftersom inte allt vattnet från returpumpen då går genom UVC:t så blir ju effekten halverad ändå. Då kunde man kanske lika gärna skicka allt vattnet från returpumpen (säg 1000l/h) genom ett 10w UVC. Effekten blir lika(?) dålig i slutändan, men man slipper en massa extra slangar. Teoretiskt verkar de vara ungefär samma (1000l/h), men jag har inte mätt i verkligheten ännu. Tydligen måste man även komma åt att dra ur lysröret vid byte, det komplicerar kanske monteringen inuti ett sumpskåp ytterligare (om man inte vill ta ut hela UVC:t vid varje rörbyte). Frågan är om jag får plats med ett 20w då. Möjligen två stycken 10w, men det låter för krångligt.

Förmodligen åker väl inte alla parasiter in i sterilisatorn, och isf spelar det kanske ingen roll om även enstaka av de som bestrålas i den överlever? Det viktiga är väl att åstadkomma en minskning av den totala populationen.

Fantastiskt fin bild!

Funderar på att köpa en UVC-steriliserare för att motarbeta eventuella parasiter eller dino i visningskaret. Totala vattenvolymen är ca 280 liter, varav 240 i visningsdelen. 1. Klarar jag mig med en Deltec 10W-version till denna vattenvolym? Enligt https://www.deltec-aquaristic.com/en/products/deltec-uv-sterilizer/ skall den räcka till 250 liter vid "high stocking" (vad spelar "stockingen" för roll egentligen?). 2. Om jag går upp till 20W-versionen så måste jag troligen montera den i taket på sumpskåpet för att få plats. Hur går det då med eventuell ansamling av luftbubblor inuti (taket på sumpen är ju högsta punkten om vattnet sedan skall rinna tillbaks ner till sumpen), eller räcker flödet för att forsla bort bubblorna? Bör jag kanske montera den lite lutande, eller låta slangen från utloppet gå upp till visningsdelen? 3. Är det bättre att köpa en ordentlig anläggning (20W eller 39W) och bara använda den kortare perioder? Då kan jag kanske stå ut med att låta den ligga framme på golvet eller ovanpå visningskaret.

Gäller det även fiskarna?

Borde det inte hjälpa lite att röra om i bottensanden regelbundet? Om cystorna (tomonter) på sandkornen begravs djupare ner kanske det minskar mängden frisimmande (theronter).

Skumt, kan det finnas något ätbart där uppe (biofilm)?

För fem månader sedan köpte jag en sjögurka (Holothuria) med lite konstiga vanor: under alla dessa fem månader har den nästan uteslutande vandrat runt samma stenformation i högra halvan av karet. Vänster halva och alla öppna sandytor ignoreras konsekvent. Ovanstående skulle kunna bero på att den hittar tillräckligt med mat där den befinner sig (den verkar äta normalt att döma av sandhögarna den producerar), men ungefär en gång i månaden klättrar den dessutom upp till vattenytan, ibland kombinerat med att den svävar viktlös över sandbotten samma dag, som om den försökte lämna området. Är detta normala beteenden eller kanske tecken på vantrivsel?

Undrade mest om det stod fel, men det är alltså en massiv kub du vill ha? Annars har t ex Biltema skivor av plastglas och akryl.

En kub?

Jag tänkte mer på plötsliga svängningar både uppåt och neråt. Annars påstås Carbocalcium vara betydligt effektivare än kalkvatten, så det är väl bara att hälla i så mycket korallerna behöver (baserat på föregående veckas förbrukning).

Det kan vara att undvika ljusspill, eftersom det då kan börja växa trådalger runtom i sumpen. Det kan även vara bra om vattencirkulationen får chaeton att rotera så den blir mer jämnt belyst.

Ja man måste nog mäta KH inför varje ny påfyllning t ex varje vecka. Frågan är om dramatisk förändring av avdunstningen kan ske ännu snabbare än så? Å andra sidan har man väl det problemet med kalkvatten också (koncentrationen Ca+Alk i ATO-behållaren är väl samma om jag inte tänker fel) och det brukar väl inte leda till katastrofala följder.

Varför inte för större?

Det verkar fungera enligt Tropic Marin. Några har funderat över om kolinnehållet i Carbocalcium kan orsaka svamp- eller bakterieväxt i en ATO-behållare, men det skall tydligen inte vara fallet: "You can absolutely dilute Carbocalxium into your ATO holding container. While it is true that the calcium formate will add some very small amount of organic carbon compounds, the amount is so small, that it does almost nothing for "carbon dosing". Especially if you are mixing up new ATO water every week or two, it just isn't enough time and nutrients to grow much at all, in that ATO holding tank. We have tons of people doing that with great results."

Jag har tagit loss gallret på min Tunze ytavrinningsbox några gånger för rengöring, och nu verkar slitaget ha fått gallret att sitta lite löst så att det ger ifrån sig klickande ljud av vattenvågorna i karet. Har fler än jag drabbats av detta? Jag har klämt fast gallret med en bit luftslang, men om plasten slits ännu mer i framtiden kanske inte gallret sitta kvar alls?

Jag tror inte de glider av om de sitter ordentligt från början. På t ex min Tunze ytavrinning sitter silikonslangen med slangklämma runt ett plaströr. Ett annat alternativ skulle kunna vara att sätta silikonslangen inuti någon form av böj som tvingar slangen att böja sig lagom mycket, typ som det här (fast fel dimension): https://www.hornbach.se/shop/JAFO-Slanghallare-for-avloppsslang-8184235/5111224/artikel-detaljer.html . Om det inte finns att köpa i rätt dimension kanske det går att tillverka själv av t ex akryl? Eller skulle du kunna linda slangen utanpå/omkring ett runt föremål av lämplig krökning, t ex ett hjul?

Ytterligare ett tips är att planera för vilka sorters djur man vill hålla. Ett kar med bara ett fåtal småfiskar och räkor klarar sig med betydligt enklare teknik än ett med stenkoraller och mycket fisk.

Jag ser ingen skummare i listan, en sådan rekommenderas absolut. Har du ingen sump är väl Tunze 9012 nästan det enda alternativet, med sump finns betydligt större utbud. Belysningen ser alldeles för svag ut om du skall ha koraller. Vet ingenting om Eheims pump eller JBLs sand. Jag hade nog hellre valt sand som är uttryckligen avsedd för saltvatten. Ytterfilter och vattenberedningsmedel gör nog ingen större nytta till saltvattenskar, och bakteriekulturer behövs inte om du använder levande sten. Skaffa så mycket levande sten som ser snyggt ut, tänk även på att många koraller blir ganska stora. Du klarar dig nog med 10kg om du har skummare. De viktigaste vattenvärdena är temperatur och salthalt, den senare mäts enklast med refraktometer. Efter några månader till ett halvår kan du även börja mäta alkalinitet (KH), nitrat och fosfat. Vattentestet du länkade till verkar däremot vara avsett för sötvatten. Skaffa gärna två svaga värmare hellre än en stark, det ger mer säkerhet när de går sönder. Du kan säkert ha 1st ungdjur av Zebrasoma scopas eller Z. flavescens i 200 liter i några år. Vissa andra kirurgarter kanske växer fortare och/eller behöver mer simutrymme.

Sen finns det väl många fiskarter som lever i flockar i havet utan att bilda egentliga stim? Det som håller dem samman kanske är närheten till ett gemensamt gömställe (t ex en stor korall) snarare än någon form av sällskaplighet, tvärtom kanske de håller lite distans till varandra i det fria vattnet för att lättare kunna hitta mat. Ett akvarium är nog för litet för att sådana arter skall uppvisa något flockbeteende.

Hur är det med Banggaikardinaler (Pterapogon kauderni) och Pyjamaskardinaler (Sphaeramia nematoptera), stimmar de något i akvarium?

Ja det förekommer, isf bör vattnet klarna inom ett par timmat. Minns inte om det märks i skummaren också. Även koraller kan föröka sig sexuellt i akvarier, men det har jag aldrig varit med om personligen.