Christian J

Fast man bör undvika att bottenslammet sugs upp, både för pumpens och djurens skull. Förr brukade jag tillreda kalkvatten i en stor dunk, sedan hällde jag över den klara lösningen i top off-behållaren.

Vilken sorts kirurg var det?

Båda de arterna kan vara lite blyga, men bortsett från det skulle nog de flesta kunna funka. Arter som fångar samma smådjur som mandariner (t ex filfiskar, dvärgkejsare eller Pictichromis/Pseudochromis) kanske inte är idealiskt. Om ni inte tänkt ha koraller finns det ännu fler att välja på.

Nu har jag äntligen testat vattnet: https://www.triton-lab.de/en/showroom/aquarium/auswertung-b/icp-oes/87472/ Tydligen är det höga värden av tenn. Varifrån kan det ha kommit (kranvattnet?), och kan det förgifta fiskar? EDIT: enligt https://www.reef2reef.com/threads/very-elevated-tin-levels.337574/ verkar förhöjd tennhalt inte vara något större problem.

Nu har jag gjort ett Triton-test, och både järn och krom var omätbara (0 µg/l).

Jag tror den heter Nephthyigorgia ("chili coral", kallas ibland Alcyonium). Hade ett par stycken för 25 år sen, mycket fina när de slog ut de vita tentaklerna. Minns inte hur det gick för dem, när jag sprutade smått foder över dem slöt sig tentaklerna men jag vet inte om de verkligen fick i sig något. Till skillnad från många andra mjukkoraller var de väldigt hårda, jag försökte kapa en med rakblad(?) men det gick inte alls.

Det behövs egentligen ingen sand alls, såvida man inte har djur som vill gräva i sanden (t ex sandvändare) eller gräva ner sig (t ex wrassar).

Att nitraten skulle ha stigit från 50 till 100ppm sedan i söndags låter helt orimligt. Jag skulle gissa på någon form av mätfel, antingen vid avläsningen eller på kemikalierna. Det borde iofs nästan ha halverat koncentrationen. Skillnaden behöver inte vara så stor --"mellan 100 och 50" kan ju innebära 75, och "nästan hundra" kan innebära 90 vilket inte är så långt ifrån 75... Kanske nitrittestet är felaktigt, och du egentligen har nitrit som i sin tur ger felaktigt höga nitratvärden? Men nitrit bör inte finnas i inkörda kar. Hur gammalt är karet?

Här finns en sjögurka till salu: https://www.shop-meeresaquaristik.de/Corals-invertebrates/Invertebrates/sea-cucumbers/Holothuria-edulis-Sea-cucumber::7912.html

Låter som att de hittar tillräckligt med mat i akvariet. Tack! Jag kände inte heller till det, men det verkar stämma: https://www.hindawi.com/journals/tswj/2014/527234/

Men var får du tag på dem? Har fortfarande inte sett röken av någon. ?

Hur tjockt är glaset? Fast som nämnts ovan är det troligen för tunt för att vara säkert utan stöd.

Ja enligt Randy spelar luftens koldioxid inte så stor roll, så länge man inte genomluftar lösningen: http://reefkeeping.com/issues/2005-01/rhf/index.htm#11 http://reefkeeping.com/issues/2003-05/rhf/feature/index.htm

Vet du hur stor volym pulver det motsvarar? Jag har tyvärr ingen tillräckligt känslig våg, och hittar alla möjliga värden på Internet: Aqua-Medics förpackning: 0,35g/ml pulver (350g för 1l pulver). Seachems instruktioner: 0,6g/ml (3g per tesked pulver). Tunzes manual till Calcium Dispenser: 1g/ml pulver (5g per tesked pulver). Om man går efter Aqua-Medics uppgifter (jag använder deras pulver nu) så motsvarar väl 1,7g en tesked pulver, och jag måste tillsätta minst 25 teskedar per vecka till min 25-liters ATO-behållare för att få en mättad lösning. Med Tunzes uppgifter (jag använde deras pulver förut) skulle istället 1,7g motsvara 0,35 teskedar, och jag behövde "bara" tillsätta 9 teskedar. Så kanske skillnaden i effekt helt enkelt beror på skillnaden i densitet på pulvret mellan olika märken! När väl pulvret blandats ut i vattnet kanske inte bottensatsen tar upp så stor volym.

En tesked i en halv liter gjorde susen när jag testade. Fast i min 25 liters ATO-behållare motsvarar detta 50 teskedar (2,5dl) i veckan, så en hel del blir det...

Nu har jag testat en ny förpackning (och annat fabrikat), men även den här verkar rätt dålig: 1 tesked i 5 liter vatten gav bara 10dKH, medan 3 teskedar gav 30dKH. Inte konstigt att många föredrar andra metoder om kvalitén på kalkvatten är så här dålig. Alternativt kanske butikerna har gamla osålda lager pga låg efterfrågan numera. På etiketten under burken står det "12/20", kan man dra några slutsatser om tillverkningsåret av det?

Fast vinbutiker säljer ju också stenkol...

Kokosnötskal verkar vara vanligt, iaf i vinbutiker.

Är det frågan om störande mängder, eller kan man kanske rentav använda det vid fosfatbrist?

Jag har ingen aning om vilka som är mer effektiva, men en del kan damma och eventuellt bidra till HLLE: https://www.advancedaquarist.com/blog/activated-carbon-affirmed-as-causative-agent-for-hlle-disease Kanske stenkol för rening av vin är mindre dammigt/säkrare, å andra sidan är det väldigt finkornigt vilket kanske gör det svårt att använda i vissa filterbehållare.

Aktivt kol eller ozon brukar fungera bra.

@Dimorb är detta samma kar som Såg just att min gamla algskrapa såg ut så här efter att ha skrapat bort tjocka lager kalkalger: Nu vet jag inte om alla bitarna gått av just idag. Tidigare har jag använt den här skrapan i karet där alla fiskar plötsligt började dö: https://saltvattensguiden.se/topic/56943-d%C3%B6dsfall-pga-slarvig-acklimatisering/ Har fortfarande inte skickat in Triton-testet. ?

Uppdatering: tröttnade till slut på algerna och slängde all sanden, därefter har jag kört med bar botten ett år. För en månad sedan provade jag att lägga i en liten mängd ny sand, denna gång lite tyngre sandkorn av ett annat fabrikat. Men efter bara en månad har även denna sand täckts av ett centimetertjockt lager gröna trådalger, så nu fick jag kasta den också. Min teori är att algfragment från den levande stenen hamnar i sanden där de lämnas ifred av mina algätande djur. Man kanske bör vänta med sand tills alla trådalger är borta från stenen?

Ja häverten bör stanna i nivå med T-röret (det är samma princip som i överrinningsboxar). Se bara till så inte "skorstensröret" täpps för.

Ja. Inte särskilt bra. Vad händer om returpumpen stannar? Se upp så inte häverten isf torrlägger ytavrinningsröret och därefter tar in luft och bryts. Om sedan returpumpen starter igen utan att häverten fungerar töms sumpen. För att ytavrinningen skall kunna samla upp skräp från vattenytan måste det även finnas en viss fallhöjd, annars rinner skräpet tillbaka till visningsdelen mot strömmen.