Christian J

Kan även nämna 300l-akvariet jag hade för 20 år sedan. Enda vattenreningen var skummare (medelmåttig med dagens mått gissar jag) och ca 20kg levande sten, inga vattenbyten. Övrig teknik bestod av 2-3 cirkulationspumpar (gamla sorten med smal stråle) och automatisk påfyllning (pga bekvämligheten) av kalkvatten. I början var belysningen kvicksilverlampor, senare bytte jag till metallhalogen. Enda vattentesterna jag gjorde (förutom salthalt) var för nitrat, men pga den levande stenen ökade det aldrig, så jag testade mer och mer sällan. Detta akvarium innehöll både fisk, kräftdjur, mjuk- och stenkoraller, senare (med metallhalogen) även en Acropora-koloni som växte mkt bra.

Om den levande stenen redan är inkörd kan du kanske börja sätta in algätande eremitkräftor nu (särskilt om du ser begynnande trådalgväxt), men jag skulle vänta lite med symbiosanemoner och koraller för säkerhets skull. Jag har dock ingen erfarenhet av att tillsätta bakteriekulturer. Om den levande stenen inte är tillräckligt inkörd får du kanske utbrott av kiselalger och cyano i början, men om du inte har någon ammonium kanske du ändå kan börja försiktigt med städpatrull. Enda gränsen för antal koraller är egentligen utrymmet, men vissa arter (inte minst symbiosanemoner) kan bränna andra. Stenkoraller behöver kalciumtillskott, och koraller utan zooxantheller behöver mat precis som fiskar.

Många saltvattenakvarister gillar att mäta massor av olika värden, inte för att det alltid behövs utan av ren nyfikenhet (eller ångestneuros :-p ), samma sak gäller användandet av avancerad teknik, så låt dig inte avskräckas av vad andra gör. Mitt 100l karantänsakvarium innehåller bara en pump, en värmare och ett par kg levande sten. Belysningen är en LED-ramp för ca 1000:-. Jag fyller bara på sötvatten en gång i veckan (kanske lite för sällan?). Inga vattenbyten. Inga mätningar. Detta har fungerat det senaste året för både enstaka fiskar och kräftdjur (bara under karantänen, annars går karet tomt), men jag har iofs inte testat koraller i det karet. Salthalt ändrar sig bara när (söt)vatten avdunstar, så man behöver inte tänka så mycket på det förutom när man blandar nytt saltvatten för vattenbyten och när man acklimatiserar nya djur. Det är oftast mest praktiskt att ha samma salthalt som akvarieaffärerna. Övriga vattenvärden brukar inte vara något problem om akvariet är inkört och man byter vatten regelbundet. Eventuellt kan man mäta främst nitrat någon gång ibland bara för att se om man byter vatten tillräckligt ofta.

Här t ex: https://www.aquaristic.net/Meerwasser-Unterschrankfilter/ (581 respektive 848 Euro idag). Compact 16 är kanske dyrare för att det medföljer ett Comline filter, vilket jag tycker verkar lite onödigt i en sump. Dessutom verkar sumpbehållaren ha en mellanvägg, vet inte om det gör den bättre (det kanske behövs för 9012 men inte för 9014?). Fast jag tycker ändå inte det motiverar ett såpass mycket högre pris. Skummare 9014 är gjord för att stå i en sump medan 9012 även kan sitta i akvariet (båda har f.ö. vanliga pumpar, skall du köpa delar separat finns det även med reglerbara DC-pumpar som är lite dyrare). Vad jag läst skall de vara ungefär lika bra i övrigt.

Har också funderat på dessa. Compact 16 verkar innehålla skummare 9012, filter, osmolator och returpump. Det finns även en Compact 15 till betydligt lägre pris som innehåller skummare 9014 (med filtersocka), osmolator och returpump. Kolla så att den 46cm höga sumpen är lätt att komma åt i Juwelskåpet, man måste kunna lyfta ur skummarkoppen ovanifrån. Osmolatorns förrådsbehållare måste också placeras någonstans. Kalktillförsel kan eventuellt ordnas med en Tunze Calcium Dispenser i osmolatorbehållaren, jag har en sådan själv men vet inte hur effektiv den är om man håller mycket snabbväxande stenkoraller. Annars antyder Tunzes hemsida att det finns ett fack för kalkreaktor i Compact 16, men det blir kanske trångt.

Antar att det borde gå bra, förutsatt att saltet löst upp sig ordentligt och temperaturen är OK. Eller finns det organiska ämnen/fria bakterier/plankton i "mognat" saltvatten som djuren uppskattar (ungefär som humusämnen i sötvatten), men som saknas i nygjort saltvatten?

Instämmer, på så vis blir acklimatiseringen både enklare och skonsammare för djuren. Om man senare vill höja salthalten i karantänsakvariet är det bara att låta vatten avdunsta. Förr höll jag istället på med droppacklimatisering i 2-3 timmar, vilket jag läst skulle vara bäst men i praktiken kanske bara stressade mig och fisken i onödan.

Jag hade en beige sjögurka (med svart mönster? minns inte riktigt) som kom in i en pump, vilket dödade samtliga fiskar (korallerna klarade sig utan problem). Detta var helt och hållet mitt eget fel eftersom jag hade slarvat med insugssilen på pumpen.

Kan du inte montera ett långt rör på slangen? Då borde det gå att hålla i röret ovanför vattenytan.

Dum fråga kanske, men är du säker på att de dött? Det är normalt för många mjukkoraller att skrumpna ihop ibland, men de pumpar upp sig igen. En vecka är nog för kort tid att dö enbart av ljusbrist. Vad jag läst kan Xenia både vara härdiga och känsliga i olika kar utan synbar anledning. Symbiosanemoner kan också vara känsliga, men Sarcophyton borde vara lätta.

Vilken typ av inredning/biotop? Vissa kanske ser bäst ut med punktbelysning medan andra passar bättre med jämnare ljus. Mats Bryzell på Zoopet-forumet har rekommenderat IKEAs LED-lampor (kanske inte som enda belysning?) vilket blir betydligt billigare än "riktiga" akvariebelysningar.

En spade för kattsand med ca 2mm breda springor fungerar bra som sikt.

Jag tror inte det beror på Göteborgsvattnet heller. Mitt karantänsakvarium har inga sådana här alger alls, däremot mycket gröna trådalger. Jag matar mycket med nori, kan det bidra?

Sandvändaren gjorde att 80% av algerna "försvann" (troligen begravda), men resten syntes fortfarande. Istället har jag provat att skopa upp sanden och sikta den, sand med algväxt på stannade kvar i sikten och kastades.

Jag får också en brun beläggning efter några timmar. Göteborgs kommunala vatten, inga vattenbyten, ingen osmos, inga tillsatser.

Troligen inte varje gång, utan bara när den blivit för stor för det nuvarande skalet. Däremot vet jag inte vad som händer om större skal saknas. Avstannar växten? Dör kräftan?

Går det att ta bort sanden? Ställ i så fall en skål med sand i det i övrigt sandlösa karet, så borde fisken förhoppningsvis gräva ner sig där.

Belysningar är ofta gjorda för att passa vissa mått, så det kan vara bra att bestämma sig för belysningen innan man väljer mått på karet. Om t ex en lampa täcker 50x50cm så passar det perfekt med två sådana lampor till ett 100x50 kar, men om karet var 120x40 skulle man få ljusspill framför och bakom samtidigt som kortsidorna hamnade i skugga. Om ett kar är lågt får man jämnare ljusstyrka från ytan till botten, men med ett högt kar blir skillnaden större (vilket som är bäst av detta kanske är en smaksak). Höga eller djupa kar (front till baksida) kan vara svårare att nå ner i för skötseln. Höga kar behöver tjockare glas vilket gör dem dyrare och tyngre. Ett långt kar låter rastlösa fiskarter simma längre raksträckor, och kanske låter andra arter bilda fler revir (är iofs lite osäker på den praktiska nyttan av detta), medan ett djupt kar tillåter en mer varierad inredning som fiskarna kan utforska.

Om det är Stomatella så är de bra, men det är svårt att se på bilden.

Jag har den äldre modellen LX6100HV, och håller helt med om ovanstående. Kan din modell minska ljusstyrkan steglöst hela vägen tills lampan släckts helt? Min gör diskreta hopp under de sista minuterna, vilket blev lite av en besvikelse. Molnsimuleringen stängde jag av eftersom det blir svårare att fotografera när den är på.

I en annan tråd nämndes en hydrometer: Jag har svårt att tro att både hydrometern och refraktometern visar fel, så salthalten kanske inte är orsaken till det höga Calciumvärdet?

Datorfläktar brukar vara gjorda för 12VDC tror jag, så en vanlig väggadapter borde funka om man tar bort DC-kontakterna och skarvar med en sockerbit. Nätaggregatet från en PC borde också funka, då kanske fläktens Molex-kontakt passar direkt.

Har för mig att filékniv har rekommenderats för sådana arbeten...

Oavsett så räcker det inte långt att övertyga de få som läser i den här tråden. För att nå ut till ALLA användare måste det nog stå i instruktionerna som följer med testerna. Men om tillverkarna inte vågar säga något av rädsla för att väcka myndigheternas uppmärksamhet kanske den enda miljövänliga lösningen blir förbud och böter.

Samvetet behöver korrekt information också, annars blir det lätt att man prioriterar fel saker. Kanske hela akvariehobbyn orsakar så många olika utsläpp (tillverkning av produkter, import av djur, elförbrukning) att man helt borde sluta med den? Att istället gå till återvinningen med testavfall blir då en symbolhandling utan praktisk betydelse.