Christian J

Här t ex: https://www.aquaristic.net/Meerwasser-Unterschrankfilter/ (581 respektive 848 Euro idag). Compact 16 är kanske dyrare för att det medföljer ett Comline filter, vilket jag tycker verkar lite onödigt i en sump. Dessutom verkar sumpbehållaren ha en mellanvägg, vet inte om det gör den bättre (det kanske behövs för 9012 men inte för 9014?). Fast jag tycker ändå inte det motiverar ett såpass mycket högre pris. Skummare 9014 är gjord för att stå i en sump medan 9012 även kan sitta i akvariet (båda har f.ö. vanliga pumpar, skall du köpa delar separat finns det även med reglerbara DC-pumpar som är lite dyrare). Vad jag läst skall de vara ungefär lika bra i övrigt.

Har också funderat på dessa. Compact 16 verkar innehålla skummare 9012, filter, osmolator och returpump. Det finns även en Compact 15 till betydligt lägre pris som innehåller skummare 9014 (med filtersocka), osmolator och returpump. Kolla så att den 46cm höga sumpen är lätt att komma åt i Juwelskåpet, man måste kunna lyfta ur skummarkoppen ovanifrån. Osmolatorns förrådsbehållare måste också placeras någonstans. Kalktillförsel kan eventuellt ordnas med en Tunze Calcium Dispenser i osmolatorbehållaren, jag har en sådan själv men vet inte hur effektiv den är om man håller mycket snabbväxande stenkoraller. Annars antyder Tunzes hemsida att det finns ett fack för kalkreaktor i Compact 16, men det blir kanske trångt.

Antar att det borde gå bra, förutsatt att saltet löst upp sig ordentligt och temperaturen är OK. Eller finns det organiska ämnen/fria bakterier/plankton i "mognat" saltvatten som djuren uppskattar (ungefär som humusämnen i sötvatten), men som saknas i nygjort saltvatten?

Instämmer, på så vis blir acklimatiseringen både enklare och skonsammare för djuren. Om man senare vill höja salthalten i karantänsakvariet är det bara att låta vatten avdunsta. Förr höll jag istället på med droppacklimatisering i 2-3 timmar, vilket jag läst skulle vara bäst men i praktiken kanske bara stressade mig och fisken i onödan.

Jag hade en beige sjögurka (med svart mönster? minns inte riktigt) som kom in i en pump, vilket dödade samtliga fiskar (korallerna klarade sig utan problem). Detta var helt och hållet mitt eget fel eftersom jag hade slarvat med insugssilen på pumpen.

Kan du inte montera ett långt rör på slangen? Då borde det gå att hålla i röret ovanför vattenytan.

Dum fråga kanske, men är du säker på att de dött? Det är normalt för många mjukkoraller att skrumpna ihop ibland, men de pumpar upp sig igen. En vecka är nog för kort tid att dö enbart av ljusbrist. Vad jag läst kan Xenia både vara härdiga och känsliga i olika kar utan synbar anledning. Symbiosanemoner kan också vara känsliga, men Sarcophyton borde vara lätta.

Vilken typ av inredning/biotop? Vissa kanske ser bäst ut med punktbelysning medan andra passar bättre med jämnare ljus. Mats Bryzell på Zoopet-forumet har rekommenderat IKEAs LED-lampor (kanske inte som enda belysning?) vilket blir betydligt billigare än "riktiga" akvariebelysningar.

En spade för kattsand med ca 2mm breda springor fungerar bra som sikt.

Jag tror inte det beror på Göteborgsvattnet heller. Mitt karantänsakvarium har inga sådana här alger alls, däremot mycket gröna trådalger. Jag matar mycket med nori, kan det bidra?

Sandvändaren gjorde att 80% av algerna "försvann" (troligen begravda), men resten syntes fortfarande. Istället har jag provat att skopa upp sanden och sikta den, sand med algväxt på stannade kvar i sikten och kastades.

Jag får också en brun beläggning efter några timmar. Göteborgs kommunala vatten, inga vattenbyten, ingen osmos, inga tillsatser.

Troligen inte varje gång, utan bara när den blivit för stor för det nuvarande skalet. Däremot vet jag inte vad som händer om större skal saknas. Avstannar växten? Dör kräftan?

Går det att ta bort sanden? Ställ i så fall en skål med sand i det i övrigt sandlösa karet, så borde fisken förhoppningsvis gräva ner sig där.

Belysningar är ofta gjorda för att passa vissa mått, så det kan vara bra att bestämma sig för belysningen innan man väljer mått på karet. Om t ex en lampa täcker 50x50cm så passar det perfekt med två sådana lampor till ett 100x50 kar, men om karet var 120x40 skulle man få ljusspill framför och bakom samtidigt som kortsidorna hamnade i skugga. Om ett kar är lågt får man jämnare ljusstyrka från ytan till botten, men med ett högt kar blir skillnaden större (vilket som är bäst av detta kanske är en smaksak). Höga eller djupa kar (front till baksida) kan vara svårare att nå ner i för skötseln. Höga kar behöver tjockare glas vilket gör dem dyrare och tyngre. Ett långt kar låter rastlösa fiskarter simma längre raksträckor, och kanske låter andra arter bilda fler revir (är iofs lite osäker på den praktiska nyttan av detta), medan ett djupt kar tillåter en mer varierad inredning som fiskarna kan utforska.

Om det är Stomatella så är de bra, men det är svårt att se på bilden.

Jag har den äldre modellen LX6100HV, och håller helt med om ovanstående. Kan din modell minska ljusstyrkan steglöst hela vägen tills lampan släckts helt? Min gör diskreta hopp under de sista minuterna, vilket blev lite av en besvikelse. Molnsimuleringen stängde jag av eftersom det blir svårare att fotografera när den är på.

I en annan tråd nämndes en hydrometer: Jag har svårt att tro att både hydrometern och refraktometern visar fel, så salthalten kanske inte är orsaken till det höga Calciumvärdet?

Datorfläktar brukar vara gjorda för 12VDC tror jag, så en vanlig väggadapter borde funka om man tar bort DC-kontakterna och skarvar med en sockerbit. Nätaggregatet från en PC borde också funka, då kanske fläktens Molex-kontakt passar direkt.

Har för mig att filékniv har rekommenderats för sådana arbeten...

Oavsett så räcker det inte långt att övertyga de få som läser i den här tråden. För att nå ut till ALLA användare måste det nog stå i instruktionerna som följer med testerna. Men om tillverkarna inte vågar säga något av rädsla för att väcka myndigheternas uppmärksamhet kanske den enda miljövänliga lösningen blir förbud och böter.

Samvetet behöver korrekt information också, annars blir det lätt att man prioriterar fel saker. Kanske hela akvariehobbyn orsakar så många olika utsläpp (tillverkning av produkter, import av djur, elförbrukning) att man helt borde sluta med den? Att istället gå till återvinningen med testavfall blir då en symbolhandling utan praktisk betydelse.

Amerikanska akvarister verkar lika engagerade i miljön som alla andra vad jag kan se, Reef Central har ju rentav ett underforum för etiska diskussioner, så jag blev lite förvånad över deras avslappnade attityd till just testavfall. Jag vet inte om amerikansk miljölagstiftning är strängare än svensk eller tvärtom (antagligen varierar det mellan delstater), däremot verkar amerikanska marinedepot.com vara den enda butik som varnar för att Saliferts ammoniumtest innehåller kvicksilver. Om akvaristers testavfall står för en väsentlig del av utsläppen så håller jag med. Allra bäst vore väl i så fall att tvinga fram sådana säkerhetsdatablad, så man både kan se vilka tester man kan spola ner och vilka man kanske helt vill undvika för sin personliga hälsas skull.

Jag letade efter liknande diskussioner på Reef Central och hittade de här två: http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?t=1725717 http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?t=2417420 Verkar inte vara någon större källa till oro bland skribenterna, här är ett par citat från den andra länken: "A lab I am connected with called a local government agency to find out how to dispose of such chemicals... answer... dilute 5:1 and send down the drain." "I work with worse chemicals in my lab every day. I just rinse them down the sink when I'm done." Hur går det till på svenska skolors kemilektioner nuförtiden, hälls kemikalierna ner i avloppet precis som på min tid? I så fall är nog akvaristernas bidrag försumbart (sett till volym, även om det kanske är helt olika kemikalier).

Var försiktig med att blanda olika kemikalier i samma flaska bara, annars kanske det uppstår oväntade reaktioner...