Lasse

Troligtvis ingen fara med den. Så länge den inte ruttnar sönder så kommer den komma igen. De kan tjura länge. MVH Lasse

Tror inte du hittar några andra som är bättre. Vad pumpar du igenom - kalkvatten? När jag använde det så höll de ca 3 månader - därför finns det alltid ett antal hemma. Sedan jag slutade med kalciumhydroxid i påftyllnadsvattnet så har jag inte bytt på ett år i alla fall. Men de är förbrukningsvara. MVH Lasse

Under årens lopp har jag väl monterat mellan hundra och femhundra kulventiler. De billigare varianterna visar ett stor kassationsprocent efter 1 - 4 år om de används för att strypa flödet. Sämst är en typ med bara en unionkoppling och blått handtag. GF och andra kvalitetsmärken håller betydligt längre. Används de endast för öppet eller stängt håller de längre. En typ med rött handtag och gula lägesstopp är nog den som hållit bäst. Har använd den för flödesregleringar som varieras ganska ofta utan att behövt byta någon under de 4 - 5 åren jag använt dessa. MVH Lasse

Får du besvär i ett sådant litet kar och inte vet riktigt vad det är så är täta vattenbyten en bra metod. Du bör ju också få i lite mat för att få igång processerna - skaffa en eller flera eremiter om du inte hittar lämplig fisk. Att det inte växer grönalger och du har andra konstigheter är ett tecken på att du har brist på något, troligtvis fosfor och / eller kväve. Apropå kranvatten - har du inga konstigheter i din fastighet som släpper koppar eller en egen brunn så brukar kranvatten inte vara några problem. Jag har använt kranvatten (Göteborg) i 8 år nu utan större problem. Idag gör jag så att allt vatten jag använder till det stora akvariet behandlas med Easy Life flytande reningsmedia (betonitlera). 20 ml till 25 liter vatten. Det gäller både påfyllnads och vatten till saltblandning. Jag använder det inte i rent saltvatten och jag ser alltid till att lämna kvar bottensatsen. När jag blandar saltvatten så häller jag upp de antal liter sötvatten jag behöver i hinkar, tillsätter Easy Life - väntar en dag utan cirkulation. Försiktigt dekanterar jag över vattnet i nya hinkar och blandar dem med salt under omröring med powerheads. Mitt påfyllnadsvatten (25 liters dunkar) behandlas och får stå. Suger sedan ca 2 cm från botten och häller ut eventuellt fällt slam vid "nyladdning". Jag har två andra akvarium där jag inte alls bekymrar mig om att använda Easy Life och har faktiskt inga problem med dem heller. att jag använder Easy Life i det stora är mer ett säkerhetstänk än biologiskt/kemiskt behov Visst går det att starta ett saltvattensakvarium relativt fort om man gör rätt. MVH Lasse

De gräver ut en håla men annars brukar de fungera bra. MVH Lasse

Kulventilerna PVC är bara konstruerad för stängt och öppet. Det är en O ring i axeln som ger sig. Den går att byta. Jag har märkt att det i detta fall spelar priset en stor roll. Bäst hittills är kranarna med spärr och röda handtag. De verkar vara bättre konstruerade. MVH Lasse

Jag använder Aqua Medics blåa - de håller ett år i alla fall hemma hos mig MVH Lasse

Nitrat och fosfat finns inte vad jag vet som titrering men KH, a och Mg är normalt titreringstester MVH Lasse

Tack Manks - då har man fått lära sig ett nytt begrepp MVH Lasse

På ett så litet som 57 liter räcker en av den marina typen. MVH Lasse

Aqua Medic skummare - bytt en under 5 år. Ozonet äter all plast - oavsett vad reklamen säger. MVH Lasse

De LED som ingår i lampan är 2,5 W - vilket innebär att man kan mata med 700 mA om man löser värmeproblemet MVH Lasse

Många fiskar är anpassade till att under längre eller kortare tider äta det som finns tillgängligt. I många miljöer varierar sorten foder mycket. I en korallrevsmiljö är dock det mesta rätt konstant och det är väl bara vid monsun och när havsströmmar ändras som det kan finnas en ändring av fodret. Det är ju också på korallreven vi finner de flesta foderspecialisterna. Den gamla sanningen att variera fodret bygger enligt min uppfattning på det faktum att man inte förr fick med samtliga näringsämnen och annat i samma foder utan var beroende på att ge olika foder. Idag finns det många kompletta helfoder man kan använda och många fiskar äter väldigt ensidigt i naturen pga specialisering. Exempelvis kirurger - det är alger som gäller - morgon, middag och kväll - året om MVH Lasse

Nej MVH Lasse

LG står för Lucky Goldstar - så namnbytet var inte fullständigt MVH Lasse

Organiskt material som bryts ner syrefritt ger/kan ge svavelväte under vissa omständigheter (fritt från nitrat och förekomst av sulfat). MVH Lasse

Då är jag med - förutsatt at PS dimmar med PWM och inte med strömstyrkan. MVH Lasse

Men är det inte så att den samlade energiförbrukningen blir mindre mätt i kWh eftersom effekten inte är likvärdig över tid? Om du har en 100 watts kluster som går på 100 % i en timme så har du förbrukat 0,1 kWh men samma kluster som med hjälp av PWM går på 50 % bara har förbrukat 0,05 kWh eftersom den är släckt halva tiden i snitt - eller har jag missförstått något? MVH Lasse

De kan tjura rätt så länge MV Lasse

Nu missförstod du mig nog - även Dinoflagelater minskar på ytan när det är släckt - det är då de går ner och hämtar ny näring. Har du något som är kvar synligt under natten så är det troligtvis något annat. MVH Lasse

Jag tror att silikatspåret är ett felaktigt spår vad gäller Dino (och faktiskt även för kiselalger i saltvatten). Förklaringen tror jag finns i områdena konkurrens och närsalters tillgänglighet. Jag vill fortfarande hävda att det generella är att dino och cyanotillväxt främst sker i kar med låga näringsnivåer i vattenkolumnen eller där förhållandet mellan olika närsalter är fel i vattenkolumnen. Förhållandet mellan de olika formerna av oorganiskt kväve (ammonium/nitrit/nitrat) kan också spela en roll i vissa fall. Mina funderingar är som följer - inga garantier att de överensstämmer med verkligheten men de utgör ett scenario som jag personligen blir mer och mer övertygad om är åt rätt håll i alla fall: Båda dessa organismer har olika uppträdande beroende på om det är ljust eller släckt. Dino är rörliga vilket innebär att de rör sig upp och ner i sanden eller inredningen om den är porös. Detta gör att de kan komma åt näringsdepåer som bakterierna nere i sanden eller i inredningen frigör, depåer som de organismer som är fastsittande på sanden eller inredningen inte kommer åt. När de rör sig upp till ljuset är de fulladdade med näring och kan utnyttja ljusenergin. Finns det då inga andra organismer som har de begränsande "sittplatserna" i ljuset så kan de få plats, finns det andra organismer där redan så börjar ett krig där det är numerären som avgör. Detta innebär att det kan förekomma situationer där man kan ha dino även i situationer där det finns gott om närsalter i vattenkolumnen om det uppkommit en population av dino som är tillräckligt stor. Samma grundresonemang gäller cyano med den skillnaden att den inte rör sig på samma sätt. Däremot så varierar Cyanons "trådformiga" struktur sig. Du har inte ett kar utan bottenlevande Cyano - oavsett vad du tror - de finns alltid där men kanske oftast i begränsad upplaga. Under vissa omständigheter så kan dessa trådformiga fotosyntetiserande bakterier bilda en tät geléaktig matta som ändrar hela mikromiljön för bakterierna. Denna matta minskar eller ökar beroende på ljuset och detta tyder på att Cyanon kan utnyttja hela ytan för fotosyntes. Mattan skapar också en "mikromiljö" mellan underkanten och substratet. Denna miljö blir fort syrefri och är nitratnivån för låg i vattenkolumnen börjar andra bakterier som finns under mattan utnyttja sulfat i sin förbränning (inget syre finns tillgängligt (förstahandsvalet) och heller inget nitrat (andrahandsvalet)) Restprodukten av denna process blir svavelväte som i sin tur frigör i sanden/inredningen bunden fosfor som ortofosfat. Många av dessa bakterier har också förmågan att utnyttja kvävgas och omvandla det till oorganiskt kväve. I och med mattbildningen kan denna typ av cyanobakterier bli självförsörjande på näringsämnen. Mitt resonemang ovan har begränsat sig till de två hudämnena som är tillväxtbegränsande för tillväxt - fosfor och kväve. Det finns dock inget som säger att resonemanget inte kan utsträckas till andra ämnen som kan begränsa tillväxten - huvudfrågan är bara om ämnet finns tillgängligt i vattenkolumnen eller i substratet. Finns inte ämnet tillgängligt i vattenkolumnen i tillräcklig mängd så begränsas tillväxten av sådan organismer som är beroende på att upphämta sina ämnen från vattenkolumnen ("snällare" alger typ grönalger - alger som sedan kan betas av andra organismer). Detta resonemang skulle kunna förklara varför man ibland kan se höga nivåer av ortofosfat och nitrat i vattenkolumnen men ändå ha dinoflagelater eller cyanobakterier - det är något annat ämne som tagit slut i vattenkolumnen men som dessa två organismer kan hitta i substratet med olika mekanismer. Min åsikt är att just dessa två organismer vi pratar om - dinoflagelater (flagelat är per definition rörlig - flagell är en eller flera små "svansar" som fungerar som propellrar) och cyanobakterier har utvecklat olika mekanismer för att kunna tillgodogöra sig näringsämnen (och kanske också spårämnen) i substratet om det skulle behövas. Detta ger dem en konkurrensfördel i förhållande till organismer som är beroende på livsnödvändiga ämnen i vattenkolumnen. Det finns en del andra aspekter i det hela men för min del kokar allt ner i några grundförutsättningar för bekämpning i mina kar. Stör kollonierna - sug upp när de är som bäst utvecklade under dagen (oftast precis innan ljusnivån lämnar max). Se till att det finns åtminstone små mängder oorganisk fosfor och nitrat i vattenkolumnen och i rätt proportion. I nystartade kar - att det finns nitrat tillgängligt - ammonium är känt för att trigga cyanobakterier åtminstone. Dagliga små vattenbyten i samband med att man suger ut kollonierna (ger också tillskott av andra ämnen som kan vara boven). Tid. Andra tänkbara åtgärder Dra ner på kolkälla - gå över mer till ett "grönalgsdrivet" system än ett "bakteriedrivet" system. Inrättande av refugium eller algskrubber för att mer ha ett "algdrivet" system för närsaltsbegränsning och återsläpp av viktiga ämnen till vattenkolumnen. Tillsättning av spårämnen och andra mikronäringsämnen. Vid utbrott eller problem - större (ca 10%) vattenbyte dagligen. Det finns säkert fler men min åsikt är att huvudsaken är att man har rätt förhållande av ämnen i vattenkolumnen och att man har betare eller skördar en naturlig algproduktion kontinuerligt. De bakteriedrivande systemens baksida stavas nog cyano och dinoproblem om man inte är vaksam. Det är klart att man kan köra sådan system med utmärkt resultat men jag tror inte att man får nolla något ämne i vattenkolumnen i så fall MVH Lasse

Ta foto på det och skicka till AC-RC så får du med största sannolikhet nya. Vad gäller Goosnecken så har du har ett väldigt lågt (25 cm om jag mins rätt) kar vilket innebär att du får höga PAR värden. Med deras 45 gradiga linser har du ett parvärde på ca 1800 i luft på 30 cm. På 50 cm - ca 800 och 70 cm - ca 400. Nu valde du 60 gradiga linser vilka innebär att du omkring 20-40 % lägre värde vid samma höjd. Hade du haft ett normalhögt akvarium (ca 50 -60 cm) hade det fungerat bättre. Fördelen med att få upp dem är att du nog klarar dig med 2 MVH Lasse

Är du nöjd med Dreamchippen MVH Lasse

Här och där MVH Lasse

Jag skulle nog inte byta metod nu utan bara fortsätta på det sätt du gör nu men inte föra in organismer som varit svåra just för dig. Jag vet av erfarenhet vad som fungerar i mitt akvarium och vad jag skall strunta i. Jag har när saker och ting stabiliserats kunnat skaffa organismer som varit omöjliga förut. Jag skulle nog som många har påpekat - ta ett steg tillbaka - koncentrera mig på det som fungerar och sätta en gräns på 3 - 6 månader när inga större förändringar görs. Tag det lite lugnt, korka upp en pava vin och bara sitt och njut. MVH Lasse