-
Antal inlägg
16 587 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
339
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Jag håller med dig till punkt och pricka Morgan - det är dock ett litet problem som måste förklaras. De cyano som bildar mattor i både sött som salt (bentiska cyano) har inte av sig själva möjligheten att fixera löst kvävgas. De saknar nämligen den speciella cell som gör det möjligt (heterocyt). Kvävefixeringen måste ske under syrefria förhållanden och därför har denna cell mycket kraftiga cellväggar och framträder som en liten bulb på den annars trådformiga cyanon. De mattbildande saknar denna cell och är normalt bara tunna trådar. Men när de slår sig ihop och bildar dessa mattor så händer lite andra saker. Under mattorna blir det syrefritt och då kan vissa bakterier fixera kväve och andra fortsätter att bryta ner organiskt material och producera ammonium som mattorna fångar upp och cyanon kan uttnyttja detta som kvävekälla. Den senare processen verkar inträffa när det ansamlas mycket organiskt material i botten och på sten. Detta kommer också att frigöra fosfor. Oavsett vilken process som är dominerande så kommer cyanon få sitt kväve. I detta fall så kan man ställa sig frågan varför avsaknandet av nitrat gynnar dem. Jo vanliga grönalger som är beroende av nitrat kommer inte åt att växa och konkurera om plats i detta läge. Det har visat sig att dessa typer av alger konkurerar ut cyano om det finns nitrat (oftast - jag har varit med om speciella fall där cyano växt fast det bevisligen fanns nitrat i vattnet - vetenskapligt bevisat och inte med akvarietester men de fallen är få). Jag själv har ett litet tecken för att se om det finns fara för cyanoutbrott. Behöver jag skrapa min rutor som träffas av ljuset mer sällan än var fjärde-femte dag så får jag se upp. I de lägena sätter jag alltid till lite nitrat under någon vecka - fosfat har jag alltid lite av eftersom jag matar rätt bra och har många filtrerande djur (borstmaskar). Jag använder också väldigt sällan järnbaserat fosfatfällning eftersom man kan järngöda alger och speciellt finns det rapporter om cyanobakteriers förtjusning i järn. Det finns en annan lite speciell orsak till varför man inte skall nolla nitraten. Orsaken är beskriven i den här artikeln om förekomsten och avsaknandet av kvävefixerande, migrerande cyanobakterier i 8 sjöar. Det här är ganska nya iaktagelser men som har blivit bekräftade vid senare forskning. Tidigare trodde man att fosfor kunde frigöras från substratet i och med att bottenvattnet var syrefritt - idag misstänker man att det behövs en ingridiens till - svavelväte. Kommer svavelväte automatiskt vid syrefrihet - nej - för det krävs ytterligare en sak till - nollat nitrat! Ponera nu att det blir syrefritt under cyanons mattor (Googla ponera - vem sa att det här skulle vara lätt ) - om det bildas svavelväte där också så skulle faktiskt fosfat kunna frisläppas från substratet - och fångas upp av cyanon i mattan. Under natten när mattorna försvinner och cyanon blir trådar igen så skulle de kunna vandra i substratet för att hitta fosfor att användas när ljuset kommer igån igen och mattorna återbildas. Hur hänger då nitrat och svavelväte ihop? Ja det är cellbiologi. Våra bakterier som finns på substraten (grus, sten eller andra ytor) använder normalt syre för sin förbränning - precis som vi. Men de kan lite annat också. Under förbränningen så används syret i en process som kalla citronsyra cykel där syret är elektronacceptor - restproduktionen blir koldioxid. När syret försvinner så klarar de flesta heterotrofa bakterier (nedbrytningsbakterier - bakterierna rovdjur) att byta ut syret i citronsyra cyceln till i första han nitrat - kvävgas blir restproduktionen. det är denna process som kallas denitrifikation och som vi strävar efter. Det faktum att vi numera använder olika former av organiskt kol (vodka metoden, VÄS metoden osv) kommer att förstärkatendensen till denitrifikation eftersom brist av organiskt kol normalt stoppar denna process. När nitraten är slut - vad gör bakterierna då - samma bakterier som innan? Jo de går över till nästa molekyl i ordningen - sulfat. Restprodukt - svavelväte. Där är sambandet mellan noll i nitrat, syrefrihet, svavelväteproduktion och frisläppande av fosfat. om detta sker under cyanomattorna så är det bara för cyano att smaska i sig - både fosfat och oorganiskt kväve, tackar, tackar. Det är ovanstående som är den teoretiska bakgrunden till mina råd vid cyano. Sätt i nitrat enligt femtielftemetoden - stör mattorna så mycket som möjligt - sug upp organiskt material och mattorna. Väteperoxid och ozon hjälper till genom att oxidera bort organiskt material och även oxidera bort cyanon i sig självt. Dock kan jag vara lite tvekande till att köra dessa metoder hela tiden eftersom de också motverkar olika bakteriemetoder (vodka osv). Vattenström - stör bildningen och transporterar bort organiskt material. sandvändare och många eremiter gör samma sak. det finns en liten eremit - som jag givetvis inte kommer ihåg namnet på - men som sägs ta cyano. Ta bort järnbaserad fosfatfällning är nog en sak som jag skall börja med att föreslå också Jag försöker numera med olika biologiska indikationer se till att jag inte får cyanobildningen, rutans påväxt och andra. Min erfarenhet är att tillsättning av aminosyror inte hindrar cyanon även om de i viss mån kan ersätta en del korallers kvävebehov. För att få de nödvändiga mikroskopiska grönalgerna (som snäckor och andra sedan äter) behövs lite nitrat i vattnet. Kom ihåg - via maten så för vi alltid in fosfor och kväve i rätt proportioner och använder vi inte fosfatborttagare så förlorar vi alltid kvävet först, genom luftavgång i form av ammoniak, genom luftavgång via denitrifikation osv. Jag tycker att de biologiska metoderna (kolkällemetoderna) är bättre än removers men de kommer alltid förr eller senare leda till kvävebrist i form av nitratbrist. Läget att vara tvungen att tillsätta nitrat kommer alltid att uppst - om inte för att få kolkällemetoderna att sänka fosfatnivåerna till låga nivåer. tar nitratet slut innan fosfaten så fungerar inte dessa metoder och cyano samt andra migrerande alger kan blomma upp. Att inte våga sätta in nitrat vid cyano anser jag är helt obefogat. Sätt till 2-3 ppm per dag under 7 - 14 dagar. Högst - om inget kväve försvinner - så kommer ni att öka nitraten med 20 - 30 ppm. Återställes snabbt med täta vattenbyten om det inte blir bra resultat. Klokt är dock att om man tillsätter under längre tid - variera mellan kalium och natriumnitrat (salpeter och Chilesalpeter) MVH Lasse
-
@ PeterG Jag är så gammal att jag var med om när antibiotika började att användas mer allmänt. 50 - 60 talet. Då var det många som varnade för resistens - den samlade expertisen sa nej då - sådan kan inte hända. Sen fick vi de första resitenta stammarna i större omfattning - svaret var att ta fram antibiotika som både ströp och högg halsen av bakterierna - klarade de den första metoden så skulle det andra sättet göra processen kort. Dubbelrestinens var bara inte att tänka på sa den samlade expertisen det var bara att fortsätta som innan. Tja med facit i hand vet man att det var fel - nu har vi både dubbel och trippelresistenta stammar. Nu är de som varnar för det här betydligt fler och den samlade expertisen är inte lika högljud i sina sannolika förklaringar att det inte händer igen - för det kommer att hända - var så säker. Förr eller senare kommer någon stam att mutera även för AB som du talar om - det är bara en fråga om tid. För den som tror på sannolikhetens roll i frågan kan lyssna på efter Harisburg 1979@ Mark: det har faktiskt hänt för en akvarist i Kalmar för ett par år sedan att han fick in en cyano av den jävligaste formen - höll på att ta död på både han, sambon och hunden. I detta fall var det en cyano - det konstaterade de - symptomen var lika en palytoxinförgiftning men han hade inga knappar och jag tror de konstaterade arten också. MVH Lasse
-
Jag skulle sluta mätta amoniumet - om det hade stämt med 2,5 så hade allt varit dött! De flesta ammoniumtester har en förmåga att visa 0,24 - 0,25 fast det inte finns någon ammonium. Rikta pumpar mot ytan bara och mata väldigt lite i karantänsakvarierna. Mäter du någon nitrit i karantänskaren? Om det är 0 så kan jag också ta gift på att ammoniumet är 0 - oavsett vad din test visar. MVH Lasse
-
Skriv femtielftemetoden i sökrutan! MVH Lasse
-
Inte jag heller - vem skulle anmärka på ett "de" för lite MVH Lasse
-
femtielftemetoden! MVH Lasse
-
Petimeter där - Lasse vs Ormet -> 1 - 1 MVH Lasse
-
Allt levande har en naturlig mutationsfrekvens, vid varje generation blir det alltid något som är muterat. Många gånger är det till nackdel - organismen dör, ibland varken nack eller fördel (under nuvarande miljö) - organismen överlever och för mutationen vidare, ibland till en fördel (under nuvarande miljö) - organismen överlever och för mutationen vidare. Vad som avgör hastifheten för att en mutation som innebär - i detta fall resistens - skall inträffa är generationstiden (tiden mellan förökningarna). Jämför det med att du lägger en miljonlott i en stor hög med trisslotter och låter en person dra lotter därifrån. Förr eller senare kommer miljonlotten att dras - sannolikheten att det går fort beror på frekvensen av drag. Om du gör tre drag per 70 år eller 1 drag var femte minut har stor del i det hela när vinstlotten dras. Och i fall med mutationer så kommer vinstlotten föras vidare mellan generationerna eftersom i den miljön kommer saknandet av vinstlotten innebära att organismen dör... Frågan är inte om bakterierna kommer att få resistens utan frågan är när...... (generationstiden hos många bakterier är 5 - 15 minuter). Antibiotika är ett mycket bra verktyg - men vårt oförstånd kan leda till att vi tappar detta verktyg. Jag vill inte använda verktyg som äventyrar framtida generationer för att lösa ett problem som går att lösa på annat sätt (för det gör det - det finns många kar utan cyano ute bland folk). MVH Lasse
-
Jag är världens största motståndare mot snuttifiering - vilket du nog förstår Appropå sump. Inget av mina kar har sump under akvariet utan inbyggd sump i baksidan. På det sättet slipper man läckagerisken (och att böja sig ner). Om jag bygger ett nytt så kommer jag att använda den tekniken igen men avdela en ändan av akvariet för en kombinerad sump och refugium/remote DSB. Under de sista 7-8 åren har jag samlat en massa erfarenhet och sett många goa experiement som är gjorda från olika personer. Jag har en liten önskan om att försöka göra det perfekta revakvariet som är självgående och helst bara behöver regelbundna vattenbyten. Sätt upp, mata byt vatten och glöm MVH Lasse
-
Det verkar som det är en av de sista reserverna vid allvarliga infektioner av resistanta streptococker du använder - rätta mig om jag har fel. Om det är så - då är det inte speciellt bra. MVH Lasse
-
Har gjort så många gånger utan problem. Har nitrifikationscykeln en gång kickat igång så kan man göra relativt stora förändringar. Det tar också tid för bakterierna att omvandla dött material till ammonium så bakteriepopulationen hinner att anpassa sig. det hade vart värre om du mångdubblat fiskpopulationen och matningen - då hade det blivit en mer direkt belastningsökning. Jag ser inga som helst problem att direkt lägga in både sand och sten. Förutsätter då att det inte är ett extremt SPS kar MVH Lasse
-
Det blir lika många (nästan) med de interna styrningarna så det tror jag inte på - den har bara gått från att ha varit livstrött till stendöd MVH Lasse
-
Håller med wrang. Skyddsglaset tar bort farlig UV-strålning. Många MH lampor har det inbyggt i lampglaset men generellt har inte de dubbeländade det skyddet inbyggt utan kräver skydsglas. MVH Lasse
-
Det är ju näring - även om det bara är en del - så hur länge som helst står det väl sig inte - men jag har väl haft blandnings som stått några månader - är man orolig så kan man ju ställa den i kylskåpet. MVH Lasse
-
Jo - därför texten som Ormet citerar MVH Lasse
-
40 gram kaliumnitrat innehåller ca 39 % kalium och 61% nitrat -> 15,6 gram kalium och 24,4 gram nitrat. Blandat väl så innehåller varje ml (när det späds till 500 ml (ungefär 500 gram) ) då 0,0312 gram Kalium och 0,0488 gram nitrat. På 100 liter blir det då att tillsatsen av 1 ml av denna standardlösning (40 gram kaliumnitrat till 460 gram vatten) höjer 100 liter vatten med 0,31 ppm Kalium och 0,488 ppm Nitrat - ungefär lika med 0,3 ppm kalium och 0,5 ppm nitrat. Procentsatserna för natriumnitrat är 33 % natrium och 67 % nitrat så den tillsatsen ger lite högre nitrat per 100 liter (obetydligt och av ingen praktisk betydelse) MVH Lasse
-
Som jag sa till dig tidigare - du har fläckvis av cyano - det är för mig ett av de säkraste tecknet på för lite nitrat i vattnet - betydligare bättre indikation än opålitliga tester. Att testa med att höja nitraten är också harmlöst och påverkar inte karet negativt. Testa med att höja nitraten 2 ppm per dag i en vecka till två. Skulle du inte få effekt så byter du bara lite vatten senare eller matar inte så hårt. Jag begriper i ärlighetens namn inte riktigt teorierna om att mata hårdare när man får låga nitratrvärden - man tillför ju så mycket mer om man försöker höja nitraten med ökad matning - exempelvis fosfor. Det är väl då i enkelhetens namn bättre att gå in med ett singelämne när det är så lätt som det är med att höja nitrat. Det måste ju givetvis göras med uppsikt - men om det inte får den effekt du vill så har du i alla fall fått ett svar - det var inte nitraten som var orsaken - ett svar så bra som alla andra. MVH Lasse Om man doserar nitrat ständigt så är det nog en god ide att växla mellan salpeter och Chilesalpeter så man inte går upp för högt med kaliumet (salpeter - kaliumnitrat - KNO3)
-
Natriumklorid - vanligt salt MVH Lasse
-
Bra - då får vi lite att recensera då om ett par veckor MVH Lasse
-
Vad är det här - inga svar efter hela 45 minuter - nåväl jag skickade iväg en beställning på en DC3000 i alla fall Jag är ju väldigt nöjd med WP25 i alla fall MVH Lasse
-
Hej Behöver byta min returpump ganska snabbt. Är inte så beroende på lyfthöjden (Är ca 40 cm som mest). Har tittat på den nya serien från Jebao - Jebao DC Water Return Pump. Framförallt den som heter DC-3000. Någon som har den och kan ge ett omdömme? MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.19
Tapatalk 2.1.1